Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Migrationsministern nobbar sin norska motsvarighet

Heléne Fritzon och Sylvi Listhaug.
Heléne Fritzon och Sylvi Listhaug. Foto: TT, Lotta Härdelin

Sverige och stockholmsförorten Rinkeby fick rollen som skräckexempel när högerpopulistiska ministern Sylvi Listhaug flyttade den norska valrörelsen till Stockholm för en dag. Men svenska företrädare gav invandringsministern kalla handen.

USA:s president Donald Trump har beklagat icke existerande terrordåd – ”i Sverige av alla ställen” – och Ungerns regering har pekat ut ”no-go zones” i svenska förorter. Vårt land förekommer allt oftare i retoriken när utländska politiker på högerkanten ska varna för en alltför generös invandringspolitik.

Och med mindre än två veckor kvar till norska Stortingsvalet var det på tisdagen dags för Fremskrittspartiets Sylvi Listhaug, sedan 2015 norsk invandrings- och integrationsminister, att ta flyget till Stockholm

På programmet stod ett besök i Rinkeby samt möten med rikspolischefen Dan Eliasson och svenska kollegan, migrationsminister Heléne Fritzon (S).

Eliasson tog emot på Polishuset, men höll sig undan medierna efter mötet. Och Fritzon ställde in träffen när Listhaug redan hade landat i Sverige, utan någon förklaring till den norska delegationen.

– Ja, vi fick ingen förklaring, säger Listhaug till DN.

– Jag vet ju att det är hektiskt att vara statsråd och att saker kan dyka upp oväntat. Men det kan Fritzon säkert förklara bättre.

I ett mail till den norska tidningen VG förklarar Heléne Fritzon varför hon nobbade kollegan.

”Det har blivit väldigt tydligt de sista dagarna att Listhaugs besök är ett inslag i den norska valkampanjen. Listhaug verkar mer intresserad av att sprida en missvisande bild av Sverige. Jag träffar gärna min ministerkollega efter det norska valet. Men i dag vill jag inte vara en del av den här kampanjen”, skriver Fritzon.

Sverigebesöket lanseras av Listhaugs pressfolk som ett sätt att ”lära av svenskarna” som ju har tagit emot långt fler flyktingar än grannlandet de senaste åren.

Men när DN träffar ministern är det tydligt att hon är mer intresserad av att lära sig av vad Sverige har gjort fel än av eventuella lyckade insatser.

– Tyvärr är utvecklingen sådan i Sverige att det blir allt fler områden där polisen inte går in. Det finns 60 sådana utsatta områden, och 20 av dem är svårt utsatta. Vi får höra att poliser säger upp sig, att det är svårt att rekrytera nya.

Finns det något Sverige har gjort rätt?

– Ja det gör det säkert. Därför ska det bli intressant att besöka Rinkeby och höra hur utvecklingen är där, säger Listhaug.

I själva verket har just Rinkeby blivit en symbol för kaos och våld i Norge, sedan två norska tv-reportrar attackerades av stenkastande, maskerade ungdomar under en reportageresa där i fjol. På hemmaplan får invandringsministern kritik för att hon väljer att besöka Stockholmsförorten.

– Om avsikten är att lära sig om integration borde hon inte besöka ett ställe där den har misslyckats, säger Abid Raja, stortingsledamot för det liberala partiet Venstre, till NRK.

Kai Eide (ovan), Norges tidigare Stockholmsambassadör och en av grannlandets mest erfarna diplomater, twittrar om Sylvi Listhaugs valkampanjande på svensk mark. Förväntas mottas med varm hand av de som gärna använder Sverige som måltavla, enligt Eide.

Fakta. Utsatta områden

•Totalt klassar polisen 61 bostadsområden som utsatta. I de områdena verkar omkring 5 000 kriminella uppdelade på 200 kriminella nätverk.

• Av de 61 områdena klassas 23 som "särskilt utsatta". Det innebär, enligt polisens definition, "att de kriminella strukturerna är så påtagliga att det finns en utbredd obenägenhet att delta i rättsprocessen och svårigheter för polisen att fullgöra sitt uppdrag".

• Enligt den förre inrikesministern Anders Ygeman (S) finns det inte dock inte "no go-zoner" i Sverige. Snarare är det tvärtom då den polisiära närvaron ökat, fler kameror sätts upp och övervakningen och lagföringen förbättras, enligt Ygeman.

• Polisens rapport presenterades i slutet av juni i år. Polisen arbetar nu med att ta fram handlingsplaner för de utsatta områden så att resurser dit prioriteras. Handlingsplanerna ska vara på tre år. Polisen Nationella operativa avdelning ska löpande följa upp dem.

(TT)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.