Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Mindre hybris i MP kan bli räddningen

Miljöpartiet gjorde en usel valrörelse men chockades ändå över tillbakagången i riksdagsvalet. Besvikelsen dämpade partiets hybris efter framgången i EU-valet, vilket ändå kan öka de grönas förmåga att överleva som regeringsparti.

Sinnesrobönen är skriven av en amerikansk präst 1926.

”Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.” Den är lämplig att brodera i korsstygn och hänga upp i de miljöpartistiska ministerrummen i regeringskansliet, hos de statsråd som inte föredrar den korta militära termen ”gilla läget” bättre.

Miljöpartiet är ett idealistiskt parti, sprunget ur miljö-, freds- och alternativrörelserna. Nu sitter partiet för första gången vid makten, i en 38-procentsregering som ska försöka navigera i en riksdag med högermajoritet. En mycket skör skapelse också för det betydligt större och mycket pragmatiska parti som Miljöpartiet regerar tillsammans med. Det kommer att bli en skakig resa för både S och MP.

Början har varit ganska dålig. Först en valrörelse där partiet inte försökte skapa konflikt i miljöpolitiken utan i stället satsade på feminism och att göra sig till Sverigedemokraternas huvudmotståndare. Något som stärkte SD och försvagade MP. Partiets försök till breddning föll platt i väljarnas ögon. Enligt SVT:s vallokalsundersökning finns det ingen fråga förutom miljöpolitiken där MP har ett förtroende hos fler än 5,3 procent av väljarna. Den sista noteringen gäller skolpolitiken, som partiet hårdsatsat på i tre år nu. Ändå ser väljarna det knappt.

Språkrören gjorde svaga insatser i sommarens och höstens valrörelse, och får nu stå till svars för ett valresultat på knappt 7 procent. Detta trots att partiet gick in i riksdagsvalrörelsen med två­siffriga opinionssiffror.

Sedan har det följt ett regeringsinträde med ständig snålblåst. Det började med avslöjandet om miljöminister Åsa Romsons giftiga båtfärg och har fortsatt med kritik mot Alice Bah Kuhnkes brist på kulturpolitiska besked och ett avbrutet infrastrukturprojekt som står och tickar skattemiljoner i förseningsavgifter varje dag.

Partiet har fått svälja många beska åtgärder för att få regera med Socialdemokraterna, som att skära ned biståndet till andra länder och att anslå 2,9 skattemiljarder ytterligare till nya Jasplan.

Valbesvikelsen har minskat Miljöpartiets hybris, som kulminerade på partiets kongress efter det framgångsrika EU-valet. Partiets segerberusning har gått över i baksmälla, även om det gick bättre i kommunvalen än i riksdagsvalet. Det kanske ändå är tur i oturen för partiet. För det kommer att krävas stor pragmatism av det idealistiska partiet. Frågan kommer att vara vad som är möjligt, inte vad som är rätt.

Bensinskatt må vara ekologiskt riktigt, men ett sådant förslag kommer aldrig att passera denna riksdag, och är alltså inte värt att lägga energi på.

Utsikterna att stoppa kärnkraften, Förbifart Stockholm och Bromma flygplats är obefintliga.

Partiet får försöka hitta vägar att regera och styra myndigheter som inte kräver riksdagsbeslut, eller söka kompromiss med andra i riksdagen.

Frågan är var gränsen går då partiets gräsrötter slår bakut och tycker att regerandet börjar förlora sin poäng, eller att det är dags att byta språkrör.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.