Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Ministerns besked: Utred ämnesbetyg på gymnasiet

Regeringen kommer att tillsätta en utredning om ämnesbetygen i gymnasieskolan.

– Jag tror att ämnesbetyg kan ge eleverna bättre förutsättningar att lära mer och för livet. Dessutom tror jag det kan minska den skadliga stress och press som många elever lider av i dag, säger gymnasieminister Anna Ekström (S). 

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström har rivstartat valåret. Nu meddelar hon att regeringen kommer att tillsätta utredning om ämnesbetygen på gymnasiet.

Det är en nygammal – men het fråga. Ett införande av ämnesbetyg skulle få stora återverkningar på såväl kursplaner som det nuvarande, ofta kritiserade betygssystemet.

– Vi kan inte ha en gymnasieskola där drygt en fjärdedel av eleverna slås ut och många känner så stor press så tidigt att de riskerar såväl sin psykiska hälsa som att helt enkelt tappa sugen. Ett dåligt kursbetyg i ett tidigt skede kan få orimliga konsekvenser, säger Anna Ekström.

Ministern ger DN beskedet under ett av sina besök i verkligheten – på Bris huvudkontor i Stockholm. Av de 26.000 samtal som organisationen tog emot av barn under 2017 handlade fyra av tio om psykisk ohälsa (ångest, nedstämdhet, självskadebeteende och självmordtankar). Av dem handlade mer än var femte om situationen i skolan.

– Jag vill lyfta sambandet mellan goda kunskapsresultat och elevernas psykiska hälsa.  Att se och lära vilka erfarenheter till exempel Bris har av situationen i dag är en viktig del i det arbetet, förklarar gymnasieminstern sitt besök.

Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris, reagerade mycket positivt när ministern berättade om beslutet att tillsätta en ämnesbetygsutredning:

– Med den erfarenhet vi har så är vi övertygade om att det skulle främja elevernas hälsa. Vi ser att betygshetsen drabbar så väl hög- som lågpresterande elever. De förra riskerar att bränna ut sig och tro att loppet är kört för att de misslyckas på en enda kurs – de senare kan drabbas av känslan att det är kört redan från början, säger han.

Ett system med ämnesbetyg skulle innebära att en gymnasieelev får tre år på sig att lära och ta in den kunskaps som krävs.

– I dag ser vi ett slags kvartalshets som inte är långsiktigt hållbar. Ska skolresultaten bli bättre krävs det en skola som ger eleverna rimligare förutsättningar att lära, fortsätter Magnus Jägerskog.

Ämnesbetygen pekades ut som som en lösning på problemet med sönderstressade elever redan 2016 när gymnasieutredningen "En gymnasieutbildning för alla" presenterades. När utredningen tillsattes 2015 var inte betygen på agendan, men utredaren fick ett tilläggsdirektiv av dåvarande utbildningsministern Aida Hadzialic (S). Man tittade alltså redan då på möjligheterna att slopa kursbetygen och återinföra ämnesbetygen.

Redan då uttalade sig också Anna Ekström positivt om ämnesbetygen, och hon hade båda lärarfacken och elevkåren med sig. Sedan dess har dock ingenting hänt – förrän nu.

– Med tanke på att det är en oerhört omfattade reform vill jag skynda långsamt. Det ska utredas och analyseras grundligt, men utredningen ska tillsättas snart, säger Anna Ekström som dock understryker att några direktiv inte är skrivna ännu.

Den svenska skolan har under lång tid varit föremål för en rad reformer, något som också påverkar elevernas situation, enligt Magnus Jägerskog:

– Alla människor, även unga, behöver förutsägbarhet, begriplighet och hanterbarhet för att fungera bra. Ett ämnesbetyg skulle öka förutsättningarna till det, tror han.

Den psykiska ohälsa som kan relateras till ungdomars skolsituation har fler beståndsdelar. Den ökade valfriheten och osäkerheten den för med sig samt ett slags jakt på social status är andra pusselbitar, enligt Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog.

Här menar ministern att regeringen jobbar stenhårt med att öka likvärdigheten mellan skolor. Resultaten har lyft – men samtidigt ökar klyftorna mellan dem som det går bra för och de som inte klarar kraven.

– Skolan måste styras av beprövad erfarenhet och den skolforskning som finns, därför satsar vi på att utveckla läraryrket och på ökad resurstilldelning till dem som behöver det, säger Anna Ekström.

 

Fakta.Kursbetyg v/s ämnesbetyg

Kursbetyg infördes i gymnasieskolan 1994. Det innebär att man i varje ämne läser delkurser som betygssätts för sig. Alla kurserna man läser under sin tid i gymnasiet räknas sedan in i slutbetyget.

Ämnesbetyg innebär ett sammanvägt betyg i varje ämne. Det betyget speglar i större utsträckning vad eleven kan vid ämnesstudiernas slut – och inte bara efter en enskild kurs.

Två uppenbara konsekvenser av att införa ämnesbetyg igen är att då skulle sannolikt de nationella proven komma in i slutet av skoltiden och att betygssystemet skulle behöver göras om.

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.