Nästa vecka ska riksdagen rösta igenom en förlängning i två år av den tillfälliga asyllagen som gällt sedan 2016. Samtidigt kommer alla riksdagspartier att bjudas in till en parlamentarisk utredning om hur den svenska migrationspolitiken ska se ut från och med sommaren 2021. Regeringen tog på fredagen beslut om direktiv till utredningen, som är en del av januariavtalet med Centerpartiet och Liberalerna.

– Utgångspunkten är att migrationspolitiken ska vara långsiktigt hållbar, human, rättssäker och effektiv, säger migrationsminister Morgan Johansson (S).

Partierna i kommittén ska bland annat ta ställning till om permanenta eller tillfälliga uppehållstillstånd ska vara huvudregel, anhöriginvandring samt skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dessutom ska man pröva om Sverige ska kunna erbjuda asyl av särskilda humanitära skäl.

– Det finns fall där människor är väldigt sköra och utsatta, till exempel väldigt sjuka. Det har i tidigare lagstiftning funnits en ventil att ge de här människorna uppehållstillstånd även om de inte kunnat visa att de har asylskäl. Kommittén ska nu titta på om vi ska ha det igen och hur det i så fall ska utformas, säger Morgan Johansson.

Kommer migrationspolitiken bli stramare eller generösare än den är med den tillfälliga lagen?

– Det får vi se när resultatet kommer. Det viktiga för oss är att det blir en lagstiftning som är långsiktigt hållbar och att vi inte ska hamna i samma läge som 2015.

Vad betyder det konkret att migrationspolitiken ska vara långsiktigt hållbar?

– Om vi har en lagstiftning som i allt för hög utsträckning avviker från övriga EU-länder så ökar risken kraftigt för att vi till slut ska hamna i en situation som är ohållbar.

Regeringens förhoppning har varit att EU ska enas kring en gemensam migrationspolitik men där står det still. Än så länge har inget av de lagförslag som presenterades 2016, bland annat en förändring av Dublinförordningen, trätt i kraft. Blockeringen ligger i ministerrådet, där flera medlemsländer vägrar. 

Justitieministern hoppas på en bred parlamentarisk uppslutning bakom kommitténs arbete. Förra året sträckte M-ledaren Ulf Kristersson upprepade gånger ut handen mot Socialdemokraterna i migrationsfrågan. Han ville då att S och M skulle stå för ”ryggraden” i en sådan överenskommelse där också de andra riksdagspartierna skulle ingå. Men efter det har Moderaterna signalerat att de har en tydlig kravlista för att delta i arbetet.

– Partierna får gå in i kommittén med sina respektive önskemål och krav. Som alltid kommer det i slutändan handla om att man förhandlar och kompromissar, säger Morgan Johansson.

Han anser att det är viktigt att M deltar i kommittén.

– Som jag känner Moderaterna är det ett parti som vill delta i alla processer. Det är ett parti som kan komma att bära regeringsmakten och som är berett att ta ansvar. Sådana partier brukar inte bojkotta utredningar utan kommer alltid till förhandlingsbordet, säger Morgan Johansson.

Men Moderaterna har ännu inte tagit ställning till om de ska vara med eller inte. M-ledaren beskrev på fredagen direktiven som ”ett magplask” och partiets migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard är orolig för att resultatet blir en mer generös lagstiftning. 

– Vi har länge drivit på för en utredning som syftar till en stram och hållbar migrationspolitik. Nu verkar det som att vi får en utredning som istället öppnar upp för större invandring till Sverige, säger hon. 

Moderaterna hade hoppats att regeringen skulle förankra direktiven med dem och saknar flera delar. 

– Till exempel hur människor som fått avslag på sin asylansökan snabbt ska återvända till sina hemländer, säger Malmer Stenergard.

Liberalernas Fredrik Malm anser att det är viktigt att det blir en bred uppgörelse om migrationen. 

– Ska vi få en långsiktigt hållbar politik bygger det på att S och M är med. Det vore väldigt olyckligt om Moderaterna lämnade walkover och inte vill påverka utformningen av migrationspolitiken utan ställa sig vid sidan, säger han.