Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-26 16:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/nationalistisk-vag-ritar-om-eu-parlamentets-spelplan/

Politik

Nationalistisk våg ritar om EU-parlamentets spelplan

Populistpartiernas framgångar i Europa kan vända upp och ner även på EU-parlamentet. Italienska Lega Nord-ledaren Matteo Salvini vill samla EU:s nationalistpartier – som franska Marine Le Pens Nationell Samling och nederländska Geert Wilders Frihetspartiet – i en partigrupp. Foto: Antonio Calanni/AP

Spelplanen i EU-parlamentet kan ritas om rejält av valet i maj. 

Nationalisterna väntas gå framåt med en brokig skara partier från olika länder.

Flera av dem, bland annat Sverigedemokraterna, vill inte längre lämna EU – utan i stället förändra unionen.

Rätta artikel

EU:s själva idé har varit att minska nationalstaternas betydelse och låta allt fler politiska frågor avgöras gemensamt på Europanivå. Inför valet till EU-parlamentet i maj finns en stark rörelse i Europa för att vända den här utvecklingen och i stället återföra makt till medlemsländerna. 

Partier som i varierande grad kan kallas nationalistiska vinner växande stöd i många länder. Efter att tidigare ha förespråkat ett utträde ur EU, går flera av dem, bland andra Sverigedemokraterna, den här gången till val på att göra om unionen inifrån.

Det här kan drastiskt påverka hur partigrupperna formeras i EU-parlamentet och hur majoriteter bildas så att man kan komma till beslut. Men ska de nationalistiska krafterna få verkligt inflytande behöver de övervinna den splittring som gör att de för närvarande återfinns i tre olika grupper i parlamentet.

Magnus Blomgren är statsvetare vid Umeå universitet.

– Det som förenar de här partierna är EU-kritiken. Annars är det en disparat samling, säger han. 

Strävandena efter att bilda en större grupp ska ses i ljuset av de här partierna nu talar om att reformera EU inifrån

Att formera så stora grupper som möjligt har inte bara betydelse i kraft av antal röster vid voteringar. Storleken avgör också hur många uppdrag gruppen får att bereda lagförslag inför besluten. De som blir ansvariga för beredningen, rapportörerna, spelar en avgörande roll för utgången. 

Göran von Sydow är statsvetare på forskningsinstitutet Sieps.

– Strävandena efter att bilda en större grupp ska ses i ljuset av de här partierna nu talar om att reformera EU inifrån. Hittills har de här grupperna inte strävat så mycket efter inflytande, säger han.

De olika partiernas historiska rötter är ett viktigt skäl till att nationalisterna är så splittrade i parlamentet. Partier som brittiska Tories och polska Lag och rättvisa tillhörde tidigare samma partigrupp som de svenska Moderaterna, EPP, som kan betecknas som kristdemokratisk eller liberalkonservativ. De leder nu gruppen ECR, där även svenska SD är med.

I kontrast till det finns fransyskan Marine Le Pens Nationell samling och österrikiska FPÖ, båda med historiska rötter i nazism och fascism. De här partierna håller hus i gruppen EFN. Men även svenska SD har sådana kopplingar bakåt i tiden.

Göran von Sydow menar att man inte bara kan titta på skillnader i politiken för att förstå splittringen bland högernationalisterna.

– De här partierna drivs också av strategiska kalkyler baserade på vilken effekt olika samarbeten kan ha på deras eget rykte. Man frågar sig vilken signal det skulle sända till väljare på hemmaplan om man skulle välja att samarbeta med ett visst parti, säger Göran von Sydow.

Europaparlamentet i Strasbourg. Foto: CEDRIC JOUBERT

Det här var ett skäl till att svenska SD sa nej till ett erbjudande att ingå i den grupp som Marine Le Pen försökte skapa 2014. På motsvarande sätt var det en vinst för SD:s image när man accepterades i gruppen ECR, där även Dansk folkeparti och Sannfinländarna ingår.

Magnus Blomgren anger oförmågan att hitta en samlande ledargestalt som ett skäl till nationalisternas splittring.

– De starka profilerna, som Marine Le Pen, har inte varit rumsrena, säger han.

SD:s toppkandidat i EU-valet: Därför säger vi säger nej till en samlad EU-kritisk grupp 

En faktor som skulle kunna förändra detta är enligt Magnus Blomgren den konflikt som just nu pågår inom mitten-höger-gruppen EPP. Den ungerske premiärministern Viktor Orbáns parti Fidesz har inför valet drivit en kampanj mot EU:s migrationspolitik, riktad mot kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker personligen. Nyligen beslutade EPP att tillfälligt stänga av Fidesz och utreda partiets framtida ställning. Om Fidesz utesluts tror Magnus Blomgren att Orbán, kanske tillsammans med Matteo Salvini från italienska Lega, skulle kunna bli ett nytt nationalistiskt nav.

– De skulle kunna fånga både de extrema och mindre extrema krafterna, säger han.

Göran von Sydow gör bedömningen att Orbán och Fidesz trots allt kommer att göra vad de kan för bli kvar i EPP, som är parlamentets största grupp. Men även om de nationalistiska partierna bara har mindre framgångar i valet, och inte heller lyckas enas, så lär de indirekt förändra dynamiken i parlamentet. 

– Många beslut har drivits fram av EPP och S-gruppen tillsammans eftersom de har varit överens om att flytta fram EU-parlamentets positioner. Det skulle få stora effekter om de två inte längre kan bilda majoritet på grund av att parlamentet blir allt mer fragmentariserat, säger Göran von Sydow.

En annan osäkerhetsfaktor är vart den franske presidenten Emmanuel Macrons rörelsen En Marche hamnar i parlamentet. Den liberala gruppen Alde hoppas att det blir hos dem, vilket skulle förstärka det politiska mittfältet.

Ett stort minus för de nationalistiska krafterna är att två av de mest tongivande partierna är på väg bort. Efter Brexit försvinner både Tories och Ukip, vilket gör framtiden oviss för deras respektive grupper ECR och EFDD. Det talar för att nya gruppindelningar kan uppstå efter valet.

Läs också: Partigrupper? Så funkar det – och det vill de