Nato-motståndarna tror på hjälp från Nato om Sverige hotas

Samtidigt sker två trendbrott. Nato-motståndet ökar liksom förtroendet för det svenska försvarets förmåga. Det visar DN/Ipsos stora årliga mätning av svenska folkets uppfattning i försvars- och Nato-frågor. 

Det är högaktuella ämnen: nästa söndag inledningstalar både statsminister Stefan Löfven (S) och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vid Folk och försvars årliga rikskonferens i Sälen. 

Regeringen Löfvens linje att inte gå med i Nato får stöd i en ökad skepsis hos svenska folket mot Nato-medlemskap. Motståndet mot ett Nato-inträde har ökat med fyra procentenheter, från 40 till 44 procent, jämfört med för ett år sedan.

Trots att de fyra borgerliga allianspartierna numera enats om att Sverige bör ansöka om att gå med i Nato så har stödet för den linjen minskat till 31 procent, en nedgång med fyra procentenheter på ett år.

– Under några år har mätningar visat att Nato-motståndet försvagats och att fler är osäkra och överväger ett medlemskap. Nu verkar den trenden ha brutits och opinionen har rört sig något i Nato-skeptisk riktning, säger Ipsos analyschef David Ahlin.

För att bättre förstå Nato-opinionen har DN/Ipsos ställt en ny fråga som får oväntade svar. Frågan lyder ”Om Sverige utsattes för ett akut militärt hot av främmande makt, tror du då att Nato skulle komma till Sveriges hjälp, eller tror du inte det?”.

Nära hälften av samtliga tillfrågade, 46 procent, tror att Nato då skulle hjälpa Sverige, ”även om vi inte är med i Nato”. Endast 22 procent tror att Nato inte skulle hjälpa Sverige.

- Argumenten för ett Nato-medlemskap har inte vunnit acceptans. Många verkar snarare tro att vi inte behöver gå med, därför att Nato kommer till vår undsättning i alla fall.  Det är en intressant ny insikt om Nato-opinionen, säger David Ahlin.

Bland Nato-motståndarna svarar en klar majoritet på nästan 6 av 10 – 57  procent – att de tror på Natos hjälp. Bland Nato-sympatisörer är tilltron betydligt lägre, endast 45 procent.

Hur förklarar du den starkare tron på hjälp från Nato bland de som inte vill gå med i Nato?

- Det är lite paradoxalt. Det kan ju finnas inslag av önsketänkande. Regeringen och försvarsministern lyfter gärna fram samarbetet med Nato och USA och har betonat att det stärkts och fördjupats. Det kan ha bidragit till att fler tänker att det kanske inte är nödvändigt att bli medlemmar. De ser Nato-medlemskap som ett onödigt risktagande, svarar David Ahlin vid Ipsos.

Trots att endast 31 procent anser att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato så svarar 50 procent att Nato har fått ökad betydelse för säkerheten i Sveriges närområde under de senaste 10 åren. De flesta svenskar har också en positiv eller neutral inställning till Nato. 41 procent svarar att de har en i huvudsak positiv inställning till Nato och 32 procent har en varken positiv eller negativ inställning till organisationen.

- En majoritet har en positiv eller neutral uppfattning men bara ungefär en tredjedel tror att ett Nato-medlemskap skulle förbättra Sveriges säkerhetsläge. Knappt var femte tror att ett Nato-medlemskap skulle avskräcka och minska risken för en väpnad konflikt med Ryssland, säger David Ahlin. 

DN/Ipsos mätning visar också på en förändring under 2017 när det gäller synen på Sveriges militära försvar. En majoritet av svenskarna, 51 procent, har fortfarande litet förtroende för försvarets förmåga att värna Sverige mot intrång och kränkningar från främmande makt. 

Men siffran 51 procent är ändå en förbättring jämfört förra mätningen för ett år sedan då två tredjedelar, 66 procent, svarade att de hade litet förtroende. Å andra sidan har andelen som anger ett stort förtroende för försvarets förmåga endast ökat från 10 till 14 procentandelar.

– Det är ett trendbrott när det gäller synen på försvarets förmåga. Förtroendet har gått från uselt till mycket svagt. Det är endast 14 procent som har förtroende för försvarets förmåga, ett klart underbetyg. Samtidigt har de som har litet förtroende minskat från 66 till 51 procent. Det är fortfarande ett väldigt svagt betyg, säger David Ahlin. 

Under åren 2014, 2015 och 2016 har en majoritet av svenskarna i DN/Ipsos mätningar stött ökade anslag till försvaret. Under 2016 och 2017 har anslagen också ökats. 

Läs mer: Ewa Stenberg: De borgerliga har inte lyckats skaka liv i Nato-frågan

Nu anser 48 procent att anslagen bör fortsätta öka, en nedgång från 55 procent för ett år sedan. En dryg tredjedel, 35 procent, anser att de bör bibehållas på dagens nivå. Däremot ligger de som vill minska anslagen kvar på en låg nivå, 8 procent.

– Det är fortfarande ett starkt stöd för mer resurser till försvaret, även om det är något fler som tycker att det är bra som det är. En hypotes är att det haft betydelse att partierna samlat sig över blockgränsen och lovat försvaret större ekonomiska resurser. Dessutom har försvarsövningen  Aurora i höstas fått stor uppmärksamhet. Det faktum att försvaret övar på sin förmåga ihop med andra länders försvarsmakter kan också ha ett gett avtryck i opinionen, säger David Ahlin.

Att rusta upp Sveriges eget försvar anges som den viktigaste åtgärden för att stärka Sveriges militära säkerhet. Därefter följer i fallande ordning ett försvarssamarbete med Nato, ett svenskt Nato-medlemskap samt ett försvarssamarbete med Finland.

Undersökningen genomfördes under första halvan av december. Det innebär att den statliga Försvarsberedningens rapport "Motståndskraft" kom efter mätperioden. Beredningen slog i en skärpt formulering den 20 december fast: "Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas".

DN/Ipsos fråga om hjälp från Nato, "Om Sverige utsattes för ett akut militärt hot av främmande makt", är snarlik de resonemang om hotbilden som beredningen för. I betänkandet, som alltså lades fram efter undersökningen, står det: "Det kan inte uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige" samt "En större konflikt kan inledas med ett angrepp på Sverige".