Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Ny rapport: Kommunerna måste ta större ansvar för utsläppen

Avgaser i vintervädret.
Avgaser i vintervädret. Foto: Pontus Lundahl/TT

Kommunerna har en nyckelroll för att Sverige ska nå sina klimatmål. Offentlig verksamheten står för en stor del av svenskars utsläpp av växthusgaser. 

Med lokala utsläppsmål, krav på matens klimatpåverkan i upphandlingar och strikta krav vid bil- och flygresor kan kommunerna gå före i klimatarbetet, enligt en ny rapport.

 I dag ligger de utsläpp av växthusgaser som sker inom Sveriges gränser på drygt 5 ton koldioxidekvivaltenter per person och år. Enligt klimatmålen ska det inte finnas några sådana nettoutsläpp år 2045.

Men vår konsumtion orsakar även stora utsläpp i andra länder och räknas de in släpper vi ut cirka 11 ton koldioxidekvivaltenter per person och år, så kallade konsumtionsutsläpp. Och medan utsläppen i Sverige har minskat med cirka 30 procent sedan början på 1990-talet har utsläppen utomlands ökat med 50 procent eftersom en stor del av det vi konsumerar tillverkas i andra länder.

– Om vi vill ändra den här utvecklingen måste vi förstå vilka drivkrafter som ligger bakom de ökande utsläppen, säger Katarina Axelsson, forskare på Stockholm Environment Institute, SEI. 

Hon är en av författarna till en ny rapport om klimatpåverkan från den offentliga sektorns konsumtion som presenteras på torsdagen. Rapporten har finansierats av Världsnaturfonden, WWF, och studerat två områden med stora utsläpp, livsmedel och transporter.

Enligt rapporten är en grundförutsättning för att en omställning mot hållbar konsumtion ska lyckas att de totala konsumtionsutsläppen räknas in och det måste finnas en samverkan på nationell och lokal nivå.

– Kommunerna har en viktig roll i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. De ansvarar för en stor del av samhällets olika tjänster som till exempel skolor, äldreboende, avfallshantering med mera. Kommunerna har också ett ansvar att skapa de rätta förutsättningarna för medborgarna att leva hållbart. Det är där de transporterar sig, har sin fritid, handlar sin mat, går i skola och så vidare, säger Katarina Axelsson.

Den offentliga sektorn står för cirka 15 procent av de totala konsumtionsutsläppen, enligt rapporten. Och av dem står kommunsektorn för huvuddelen, 70 procent.

– Ska Sverige minska utsläppen måste kommunerna minska utsläppen, säger Ola Hansén, klimatexpert på WWF.

Rapporten listar en rad konkreta förslag på hur kommuner kan gå före och driva utvecklingen mot minskade utsläpp. Vissa åtgärder går att genomföra redan i dag, andra kräver ändrade lagar.

Ett förslag som är möjligt med dagens regler är att skärpa riktlinjer och krav för upphandling av såväl varor som tjänster. Det handlar om stora belopp. År 2015 uppgick kommunernas upphandling till 642 miljarder kronor, en sjättedel av BNP.

Mat orsakar stora utsläpp av växthusgaser, framför allt rött kött. Rapporten föreslår att kommunerna ska främja upphandling av mat med låg klimat- och miljöpåverkan till skolor och äldreboenden. Och att väja mer vegetariskt, framför allt i den egna förvaltningen vid möten och liknande. Men också att måltidspersonal utbildas kontinuerligt.

– Även små kommuner kan med enkla medel minska utsläpp från maten, till exempel genom att jobba för att minska matsvinn i skolorna, säger Ola Hansén, klimatexpert på WWF.

Kommunernas översiktsplaner kan vara långsiktiga verktyg för att underlätta för invånarna att resa klimatsmart. Planerna kan användas för planera bebyggelse och skapa resmönster så att det är enkelt att resa kollektivt eller med cykel, att det är nära till mataffären och lätt att nå till exempel skolor och vårdinrättningar. 

Att kommunerna får rätt att själv bestämma över trängselskatt och parkeringsavgifter så att de kan gynna miljöfordon och andra klimatåtgärder föreslås också.

– Sedan är det väldigt viktigt att kommunen funderar över hur de kan minska sitt eget resande i tjänsten, säger Katarina Axelsson.

Ett förslag är att den nya regeringen bör ge kommunerna stöd för att sätta upp lokala utsläppsmål för konsumtionsutsläppen som komplement till nationella klimatmål som redan finns.

– Region Skåne har satt som mål att minska de konsumtionsbaserade utsläppen till 5 ton per person och år till 2030. Det är modigt. Sätter kommunerna ett mål så tvingas de fundera över vad som behövs för att de ska komma dit, hur uppföljningar ska gå till. Man tvingar fram innovation, säger Katarina Axelsson.

Läs mer:

Stockholmarnas klimatavtryck minskar

”Klimatkrisen är i stor utsträckning en kulturfråga”

FN-chefen: Agera i klimatfrågan innan det är för sent

Förslag i rapporten

Så här kan regering/ myndigheter underlätta för kommuner att minska sin klimatpåverkan:

Regeringen bör ge kommunerna stöd att införa utsläppsmål baserat på konsumtion.

Ge kommunerna mer självbestämmanderätt över trängselskatt och parkeringsavgifter för att gynna hållbara resealternativ.

Så här kan kommunerna själva minska sin klimatpåverkan 

Kommuner kan själva inska klimatpåverkan:

Minska kommunens användning av bilar till förmån för cykel och kollektivtrafik.

Investera i elcykelpool och fossilfria bilpooler för kommunens verksamhet.   

Transporter för alla i kommunen.

Använd översiktsplanen som ett instrument för att minska behovet av transporter.

Planera för och investera i utökad gång-, cykel-, och kollektivtrafik.

Uppmuntra till cykel- och bilpooler.

Investera i infrastruktur för el- och/eller biogasdrivna fordon.

Ställ skarpa krav i upphandlingar utifrån matens klimat- och miljöpåverkan.

Informationskampanjer för att minska matsvinn.

Gå över till mer vegetarisk mat och hållbara matvanor i kommunen, exempelvis skolor.

Bevara odlingsmark inom kommunerna för att trygga den lokala livsmedelsproduktionen. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.