Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Personalbristen riskerar leda till mångmiljardnota

Undersköterskor är ett bristyrke.
Undersköterskor är ett bristyrke. Foto: Meli Petersson Ellafi

Bristen på hundratusentals offentliganställda väntas kosta samhället många miljarder kommande år. Men ingen kan svara på exakt hur mycket pengar det rör sig om. 

– Läget är mycket bekymmersamt, säger Agneta Jöhnk, chef för avdelning för arbetsgivar­politik på Sveriges Kommuner och landsting, SKL. 

Prognoserna från Arbetsförmedlingen och SKL är tydlig: Bristen på en rad offentliganställda yrkeskategorier är stor. Det handlar till exempel om poliser, vårdpersonal, lärare och socialarbetare. Barn och äldre blir många fler, men antalet personer i arbetsför ålder ökar inte alls i samma takt. Det gör det allt svårare att få tag i ny personal till exempelvis skolan och vården.

– Läget är mycket bekymmersamt. Vi bedömer att det inte går att rekrytera alla de medarbetare vi behöver, säger Agneta Jöhnk.

Förbundet räknar med att välfärdssektorn behöver öka antalet anställda med drygt 200.000 personer under de kommande tio åren. Under samma period väntas drygt 300.000 personer gå i pension. 

– Även om vi lyckas utbilda nästan alla som står utanför arbetsmarknaden kommer vi inte att hitta tillräckligt många personer, säger Agneta Jöhnk.

De närmaste åren ser gymnasielärare och undersköterskor i äldreomsorgen ut att bli det största problemet. Andelen personer över 90 år ökar med över 40 procent och andelen barn och unga med 25 procent. Samtidigt ökar antalet personer i arbetsför ålder med endast 6–7 procent. 

Den demografiska utvecklingen styr personalbehovet i kommuner och landsting och nu pressas till exempel äldreomsorgen av att den stora gruppen 40-talister börjar behöva hemtjänst och äldreboenden. 

Hur säkra är prognoserna?

– De brukar vara rätt säkra när det gäller demografin. Sedan kan nya arbetssätt och teknikutvecklingen ändra förutsättningarna.

Digitaliseringen och nya sätt att organisera arbetet hör till det som de offentliga arbetsgivarna nu sätter sitt hopp till att klara bemanningen i välfärden. De hoppas också att fler går från deltid till heltid.

Socialsekreterare är exempel på ett yrke där kommunerna är utsatta för konkurrens. Socionomer har en bred arbetsmarknad och den som hoppas rekrytera dem måste kunna erbjuda intressanta arbetsuppgifter och goda arbetsvillkor.

– Bristen på socialsekreterare har varit mycket stor de senare åren, dels på grund av befolkningsutvecklingen, den psykiska ohälsan och de ökade behoven av socialsekreterare i samband med det stora asylmottagandet 2015. Behoven kommer inte att kunna tillgodoses de närmaste åren utan bristen kommer att vara stor även på fem års sikt, säger Annelie Almérus, kvalificerad handläggare på Arbetsförmedlingens analysavdelning. 

Skolverket tittar ytterligare några år längre fram i sin prognos från december förra året. Totalt behöver 227.000 lärare och förskollärare examineras från lärar- och förskollärarutbildningarna fram till år 2031. Behovet är störst under de närmaste fem åren. 

Också polisen har varit en het debattfråga under mandatperioden och de politiska partierna har tävlat om vem som har de bästa förslagen. 

Därför är det helt verklighetsfrämmande att gå fram med de mycket omfattande skattesänkningar som Alliansen och Sverige­demokraterna gör.

För att uppfylla politikernas krav på 10.000 fler polisanställda till år 2025 bedömer polismyndigheten att rekryteringsbehovet uppgår till 21.500 personer. Polisen kräver en anslagshöjning på ungefär 11–12 miljarder per år för att klara det, något regeringen inte svarat på. Målet är tufft, bedömer både myndigheten själva och Arbetsförmedlingen.

Vare sig Arbetsförmedlingen, SKL eller Finansdepartementet har några beräkningar över vad det totalt kommer att kosta att fylla rekryteringsbehoven för dessa grupper men finansminister Magdalena Andersson (S) medger att det kommer att bli kostsamt. 

– Därför är det helt verklighetsfrämmande att gå fram med de mycket omfattande skattesänkningar som Alliansen och Sverige­demokraterna gör.

Hur tänker ni att ni skulle lösa detta?

– Nu har vi ordning och reda i statsfinanserna och i takt med att ekonomin växer så uppstår ett reformutrymme. Vi vill använda de pengarna till att upprätthålla kvaliteten i de här verksamheterna och anställa de tiotusentals som behöver anställas.  

Hur ska det gå till, kommer det att krävas skattehöjningar? 

– De prognoser som vi har nu är vår bedömning är att detta är möjligt men det bygger på att man prioriterar det här framför annat.

Både Socialdemokraterna och Moderaterna delar synen på att det behövs fler utbildningsplatser och ökade resurser till verksamheterna. I Almedalen i somras presenterade Socialdemokraterna 20 nya välfärdsmiljarder till kommunerna för att möta de ökande behoven under kommande mandatperiod. En satsning Moderaterna matchar. 

Alla partier vill satsa mer pengar på poliserna men när det gäller polislönerna blir skiljelinjerna mellan partiernas ideologier tydlig. Moderaterna vill höja lönerna med cirka 3.000 kronor i månaden, en satsning på cirka 1,1 miljarder kronor under nästa mandatperiod medan Socialdemokraterna överlåter det till parterna.

– I senaste lönerevisionen steg polislönerna mer än märket. Det var en av de yrkesgrupper som hade lite högre löneökning, dock inom den partsmodell som vi har på svensk arbetsmarknad, säger Magdalena Andersson. 

Hennes konkurrent om finansministerposten, Elisabeth Svantesson (M), säger att det kan ses som okonventionellt att stärka polisens löner.

– Men vi måste göra något radikalt för att få fler som söker till polisutbildningen och för att få fler poliser. Trots allt riskerar poliser ofta sitt eget ve och väl för att skydda oss andra.

Läs mer: Deltidsbrandmän kämpar för bättre villkor 

Bristyrken

Arbetsförmedlingens bristindex 1–5 på ett års sikt (5 är störst brist)

Specialistsjuksköterskor inom akut hälso- och sjukvård: 4,91

Specialistsjuksköterskor inom allmän hälso- och sjukvård: 4,89

Speciallärare och specialpedagoger: 4,85

Förskollärare: 4,84

Grundutbildade sjuksköterskor: 4,77

Grundskollärare: 4,76

Läkare: 4,67

Gymnasielärare: 4,66

Lärare i yrkesämnen: 4,63

Undersköterskor, hemtjänst och äldreboende: 4,61

Socialsekreterare: 4,44

Psykologer: 4,36

Tandläkare: 4,34

Poliser: 4,33

Undersköterskor, vårdavdelning och mottagning: 4,17

Universitets- och högskollärare: 3,67

Brandmän: 3,22

Källa: Arbetsförmedlingen våren 2018

 

Rekryteringsbehov per yrke 2016–2026

Med hänsyn taget till den demografiska utvecklingen och antalet medarbetare som går i pension

Undersköterska (här ingår också skötare och vårdare): 136.000

Sjuksköterska: 38.900

Grundskolelärare: 28.900

Förskollärare: 27.100

Gymnasielärare: 17.500

Socialsekreterare: 8.300

Räddningstjänstarbetare: 1.800

Källa: Sveriges kommuner och landsting, SKL

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.