Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Polisen: Vi behöver rekrytera 21 500 för att klara målet

Foto: Izabelle Nordfjell/TT

S-löftet om 10.000 fler polisanställda innan 2025 sätter hård press på polisen. 

Enligt myndighetens beräkningar behövs betydligt fler rekryteringar för att klara målet – totalt 21.500 personer och det blir också dyrare än väntat. 

Samtidigt kräver polisledningen att andra myndigheter också stärks.

– Det är regeringen som måste se till att det är balans över myndighetsgränserna, säger Mats Löfving, ställföreträdande rikspolischef. 

Fyra dagar efter terrordådet på Drottninggatan, på Socialdemokraternas partikongress i Göteborg förra året, lovade finansminister Magdalena Andersson (S) och dåvarande inrikesminister Anders Ygeman (S) 10.000 nya polisanställda i slutet av 2024.

Då sattes prislappen till 6–8 miljarder kronor, men det kan bli betydligt dyrare och ställer hårda krav både på Polismyndigheten och på resten av rättsväsendet. 

– Att anställa så många på kort tid är stora utmaningar för oss. För det första att kunna rekrytera. När jag säger att vi har 1.000 utbildningsplatser per termin från första januari 2019 måste vi också fylla platserna med duktiga polisstudenter utan att någonsin tumma på kvaliteten, säger Mats Löfving, ställföreträdande rikspolischef samt chef för NOA, Nationella operativa avdelningen.

Men redan i dag har polisutbildningen svårt att fylla platserna med lämpliga personer. Enligt Polistidningen är 259 av 800 platser tomma under första terminen av polisutbildningen i år.

– Polisyrket är väldigt mycket ett erfarenhetsyrke. Det är inte så att man är en fullfjädrad polis som är redo att ta itu med alla arbetsuppgifter bara för att man lämnar polisutbildningen. Vi ser behovet av instruktörer och duktiga chefer närmast poliser i yttre tjänst, säger Löfving.  

Läs också: Fakta i frågan – lägsta polistätheten på 10 år 

I februari lämnade nye rikspolischefen Anders Thornberg och hans myndighet över en analys till regeringen där man fördjupat sig i kostnader och konsekvenser när så många ska anställas. 

Polisen konstaterar att de måste rekrytera långt fler än 10.000 personer. I stället landar siffran på 21.500 mellan januari 2018 och december 2024. 

Förklaringen är framför allt att många slutar men också att fler anställda kräver fler chefer. Varje år lämnar omkring 800 poliser yrket, hälften för att gå i pension och hälften för andra jobb. 

På vilket sätt kommer verksamheten förbättras med 10 000 fler anställda?

– Människor i hela landet måste se och känna närvaron av en synlig polis, tydligheten måste öka och brotten som begås måste bli färre. Det är det som krävs. Och samtidigt måste vi ta höjd för att det inte kommer att bli ett enklare samhälle 2024. It-utvecklingen kommer att fortsätta och det kommer krävas att vi ytterligare specialiserar oss för att hänga med i brottsutvecklingen, säger Mats Löfving.  

Hur vet ni att det får effekt? 

– Det är viktigt för oss att ta med erfarenheterna från Brottsförebyggande rådets utvärdering av den förra satsningen (alliansregeringens satsning på 2.500 fler poliser mellan 2006 och 2010, reds. anm) och se till att de misstag som möjligen gjordes där inte upprepas. Vi känner redan nu att kraven på oss kommer att vara superhöga. Vi måste lyckas med det här för att ha fortsatt förtroende hos riksdag och regering.

Om ni blir så här mycket större, vilka konsekvenser får det för övriga rättsväsendet? 

– Vi ser redan nu att Migrationsverket inte har några lediga förvar, vi kan inte ta människor som ska avvisas i förvar. Vi märker att häktena som Kriminalvården har börjar bli fulla. Båda är exempel på angenäma problem för det betyder att vi är en effektiv polis. Men ska vi bli 10.000 fler då måste Kriminalvården, Migrationsverket och givetvis åklagare och domstol hänga med i utvecklingen.

Det kommer att kosta pengar framöver?  

– Det kommer att kosta pengar. Det är sånt som vi kan redovisa och berätta för regeringen och riksdagen. Men det är regeringen som måste se till att det är balans över myndighetsgränserna.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz tvekar kort innan hon svarar på frågan om polisen kommer att klara målet. 

– Vi har precis gått igenom den här omorganisationen som varit en väldigt stor utmaning. Men det här är en ännu större utmaning. Att bli så många fler poliser på den korta tiden utan att tumma på krav och kvalitet, att man inte tar några genvägar för att man ska uppnå ett visst antal, är oerhört viktigt. 

Det absolut snabbaste sättet att bli fler är att locka tillbaka de som slutat, anser Nitz. 

– De är redan utbildade, vi vet att de i själ och hjärta är poliser och vill tillbaka om villkoren och lönerna blir tillräckligt bra.

Läs också: ”Satsningen kräver att åklagarna också blir fler” 

Stefan Lisinski: Var finns alla nya poliser? 

 

Fakta.Vad kostar 10 000 nya polisanställda?

När Socialdemokraterna presenterade förslaget i april förra året bedömdes satsningen kosta mellan 6 och 8 miljarder kronor. Nyanställningarna skulle då finansieras med ett växande överskott i statsfinanserna. 

Enligt polisens egna beräkningar måste myndighetens årsbudget utökas med drygt 11 miljarder kronor – från 2018 års 25 miljarder till 36 miljarder år 2024 om polisen ska kunna växa. Majoriteten av pengarna bedöms gå till de nyanställdas löner, fordon, teknik och större lokaler. 

Regeringen har ännu inte tagit ställning till polisens siffror. 

I februari lämnade polisen nya budgetkrav för de tre kommande åren. Polisen begär runt två miljarder kronor mer varje år, 2019, 2020 och 2021, bland annat för att kunna påbörja de nya anställningarna, i första hand 1000 civila experter.

I december 2017 hade polisen 29 602 anställda, 19 741 poliser, 67 procent och 9861 civila, 33 procent. 

 

Källor: Polisens budgetunderlag 2019–2021 samt rapporten Redovisning av regeringsuppdraget: Uppdrag till Polismyndigheten att redovisa hur polisverksamheten ska stärkas och utvecklas. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.