Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Rädda Barnen: Naivt av Stefan Löfven

Stefan Löfven.
Stefan Löfven. Foto: Jessica Gow/TT

Drygt 3.000 ensamkommande flyktingbarn kom för sent och innefattas inte av regeringens förslag om ny chans till uppehållstillstånd. 

– När Stefan Löfven säger, ”har man fått avslag – ska man lämna landet”, verkar han vara oinformerad om komplexiteten i frågan , säger Ola Mattsson som är Rädda Barnens Sverigechef. 

VAL 2018

Regeringsförslaget som ger ensamkommande en chans till uppehållstillstånd för att gå klart gymnasiet är menat att ringa in dem som kom under den stora flyktingströmmen 2015. Regeringen har valt att göra en avgränsning vid den 24 november 2015. 

Antalet som har sökt asyl i Sverige efter den 24 november 2015 och vid ansökan registrerats som ensamkommande barn, fått avslag på sin ansökan och väntat minst 15 månader på beslut är 3.020 personer. Det är alltså den gruppen som missar den nya chansen till uppehållstillstånd på grund av att de kom till Sverige för sent. 

– Vi upplever att de kommer att välja mellan två alternativ. Det ena är att gå under jorden i Sverige och leva som papperslösa. Det andra är att fly till ett annat europeiskt land, till exempel Frankrike som verkar bedöma säkerhetsläget i Afghanistan på ett annat sätt än Sverige, säger Ola Mattsson på Rädda Barnen. 

Han säger också att de som väljer att gå under jord inte har tillgång till välfärdssystemet och lever i en ”extremt utsatt situation”. 

– De riskerar dels att utnyttjas av kriminella men också att själva hamna i missbruk och kriminalitet. 

Ola Mattsson är starkt kritisk till den retorik som statsminister Löfven har fört under den senaste tiden. 

– När Stefan Löfven säger: ”har man fått avslag – ska man lämna landet” så är det som att han är oinformerad om komplexiteten i frågan. Många av de här ungdomarna har inte levt i Afghanistan på väldigt länge, utan levt i Iran som papperslösa. Andra har  varit hänvisade till internflyktingalternativ i Afghanistan som redan har väldigt stora flyktingströmmar och väldigt stora problem, säger Mattsson. 

Han lyfter också fram det faktum att Sverige ännu inte har gjort någon utvärdering av redan genomförda avvisningar. 

– Det gör att vi kan ifrågasätta rättssäkerheten. Vi vet helt enkelt inte vad som händer med de här personerna. Det är naivt av statsministern att uttrycka sig på det sättet, det är mycket mer komplext än så och betydligt svårare beslut för de här ungdomarna, säger Ola Mattsson.

Samtidigt är Rädda Barnen positiv till en reglerad migrationspolitik.

– Vi tycker att förslaget är lite för komplicerat men att det är bra att man agerar och gör någonting för den stora gruppen. Vi skulle önska att den här lagen skulle omfatta alla barn och ungdomar som kom under 2015. Och vi skulle vilja att man återgick till den migrationspolitiken som Sverige hade före den 24 november 2015. Den stämmer bättre överens med mänskliga rättigheter och barns rättigheter, säger Ola Mattsson. 

Han tillägger också att den största skillnaden är de tillfälliga uppehållstillstånden. 

– De för inget gott med sig vare sig för individen eller för samhället. De försämrar integrationen och den psykiska hälsan för ungdomarna och leder inte till några vinster för landet utan skapar bara problem, säger Rädda Barnens Sverigechef. 

Martin Ärnlöv som är generalsekreterare på Röda korset säger att regeringens lagförslag innebär ett nytt hopp och ny livskraft för de 9.000 individerna som omfattas av det. 

– Men den gruppen som blir kvar är i precis samma elände som i dag. För var och en av dem är det en personlig katastrof att få ett avslag. Men det här är det enda förslaget som finns och vi har sagt att vi tycker att det bör antas. Även om vi självklart hade sett en öppning även för andra personer, säger Martin Ärnlöv. 

Läs mer: 

På torsdag avgörs deras framtid: ”Man kan bli dödad” 

MP kritiserar S migrationsutspel 

Fakta.Lagförslaget

Regeringen föreslår att en utlänning som har fått, eller annars skulle få, ett beslut om utvisning ska kunna beviljas ett uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå om den uppfyller vissa kriterier. 

Bland annat ska personens första ansökan om uppehållstillstånd ha registrerats före den 24 november 2015. Och att ungdomen studerar eller har för avsikt att studera heltid på gymnasieskola eller annan motsvarande utbildning. 

En ansökan om ett sådant uppehållstillstånd ska bara få göras en gång och vid ett begränsat tillfälle. 

Regeringens förslag är en påbyggnad på den tillfälliga migrationslagstiftningen som antogs till följd av den politiska krisen under flyktingvågen 2015. Bland andra lagrådet har hävdat att förslaget är alldeles för komplicerat och rättsosäkert. Och att ”gränsen har nåtts för vad som är möjligt att lagstifta om”. 

De flesta allianspartierna så som M, KD och L är kritiska och har meddelat att de inte kommer att stödja regeringens förslag vid en votering i riksdagen.

Efter lång betänketid meddelade dock Centerpartiet, om än med viss tveksamhet, att de kommer att stödja förslaget. 

På måndag kommer det att hållas debatt i riksdagen och på torsdag tas det definitiva beslutet. 

Den nya lagen föreslås träda i kraft från den 1  juli i år. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.