Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Rapport: Svenskarna negativa till kulturkrockar

Svenskarna är positiva till invandring överlag men oroar sig för kulturkrockar, visar en ny forskningsrapport. En klar majoritet är negativ till seder och traditioner som man inte anser passar i det svenska samhället.

– Oron är mer kopplad till kultur än ekonomi, säger forskaren Nora Theorin.

VAL 2018

Det är Delegationen för migrationsstudier tillsammans med opinionsföretaget Novus som har mätt attityderna till invandring vid tre tillfällen (2014, 2015 och 2016). Under  perioden upplevde Sverige en historisk flyktingvåg, frågorna steg till toppen på väljarnas agenda och den svenska politiken lades om i restriktiv riktning.

Nora Theorin, doktorand vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, är en av författarna till rapporten som presenteras på ett seminarium på Göteborgs universitet på torsdagen.

– Resultaten visar på en hög grad av stabilitet de här åren i människors attityder till invandring. Man skulle kunna tänka sig att det skulle ha hänt mer i opinionen under en tid som var ganska omvälvande, säger hon.

Nora Theorin är doktorand vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.
Nora Theorin är doktorand vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet. Foto: Goran Olofsson/Pressbild/GU

Den positiva inställningen överväger för alla typer av invandring men är starkast när det gäller utländska studenter, därefter arbetskraftsinvandring och sedan flyktinginvandring. Minst positiva är svenskarna till anhöriginvandring. 

En tydlig avvikelse från det positiva mönstret är den negativa synen på kulturkrockar. En klar majoritet instämmer i påståendet att invandrare alltför ofta har ”seder och traditioner som inte passar in i det svenska samhället”. Andelen ökade dessutom under perioden, från 61 procent 2014 till 67 två år senare.

De ekonomiska effekterna av invandringen däremot bedöms övervägande som positiva. 

– Resultaten pekar på att finns en oro som är mer kopplad till kulturella frågor än ekonomi. Attityderna är också mer negativa till invandring från delar av världen som upplevs som mer distanserade kulturellt, säger Nora Theorin.

Mest negativa, eller snarare minst positiva, är svenskarna till invandring från Mellanöstern och Afrika, enligt studien. Inställningen till invandring från Norden, övriga Europa och Nordamerika är betydligt mer positiv. 

Till bilden hör att problem med kulturell integration har tagit allt större plats i debatten. Muslimska friskolor har pekats ut som en faktor som förstärker segregationen. Flera partier har även riktat strålkastarljuset mot hederskulturen som beskär friheten för flickor och kvinnor i vissa invandrargrupper.

Delmi-rapporten kan tyckas motsäga andra undersökningar som DN har rapporterat om. En mätning från DN/Ipsos i mars visade att andelen som anser att Sverige ska ta emot betydligt färre flyktingar fördubblades mellan 2015 och 2018. Delmi har dock inte ställt några sådana frågor om volymerna på Sveriges mottagande. Det som undersökts är mer allmänna attityder till invandring.

Kända skillnader mellan olika grupper bekräftas i studien. Till exempel är kvinnor och högutbildade övervägande mer positiva till invandring än män och lågutbildade. 

En effekt av turbulensen på migrationsområdet under åren 2014-2016 är enligt undersökningen att opinionen har blivit mer polariserad. Enligt Nora Theorin handlar det om att många redan hade bildat sig en uppfattning som sedan förstärktes när flyktingvågen kom.

Det syns också en koppling mellan medievanor och attityder till invandring. De som läser ETC och Dagens Nyheter tenderar att vara mer positiva till invandring, medan de som ägnar sig åt Expressen, TV4 och framför allt Avpixlat (numera Samhällsnytt) är mer negativa.

Så gjordes undersökningen

Delmi tillsammans med Novus ställde frågorna vid tre tillfällen 2014, 2015 och 2016 till en slumpmässigt rekryterad webbpanel med svenska medborgare mellan 18 och 75 år. 2254 svarade i alla tre omgångarna  vilket gav en svarsfrekvens på 29 procent. Se även delmi.se

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.