Hemlig dataavläsning innebär att polisen får hacka sig in i en mobiltelefon, surfplatta eller dator och tar del av data som finns där. Innehåll i e-post, sms, besökta webbsidor, foton och andra filer är exempel på saker som skulle vara intressanta för polisen i en brottsutredning. Hemlig dataavläsning gör det också möjligt för polisen att aktivera en mikrofon, kamera eller gps i utrustningen och på det sättet följa en brottsmisstänkt i realtid.

I dag har polisen redan möjlighet att använda sig av hemlig avlyssning, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och rumsavlyssning. Det går alltså bara att samla in information som är på väg till eller från den avlyssnade enheten. 

Går regeringens nya förslag igenom i riksdagen finns det möjlighet att också samla in material som finns lagrad. 

Lagrådet ger regeringen grönt ljus att gå vidare med förslaget: 

”Remissen innehåller en tämligen utförlig analys av behov, tillämpningsområde, förväntad effektivitet samt risker för den personliga integriteten och för informationssäkerheten. Lagrådet bedömer att det underlag som presenteras är tillräckligt för att motivera att hemlig dataavläsning införs som ett nytt hemligt tvångsmedel”, står det i myndighetens remiss. 

De understryker dock att för att förslaget ska kunna godtas måste det finnas ett så starkt behov ”att det som står att vinna med åtgärden är proportionerligt i förhållande till intrånget i enskildas integritet ”. 

”Det innebär att hemlig dataavläsning endast bör få användas vid allvarlig brottslighet och när andra mindre ingripande tvångsmedel inte är möjliga att använda eller inte är tillräckliga”, skriver lagrådet och tillägger att ”förslagen kan läggas till grund för lagstiftning”. 

Regeringen hoppas att det nya förslaget ska träda i kraft den 1 mars 2020.