Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Regeringen får vika sig i hjärtefrågor

Det parlamentariska läget ger oppositionen historiskt goda möjligheter att driva igenom sina egna förslag i riksdagen. På bilden: Statsminister Stefan Löfven och Centerpartiets Annie Lööf under en partiledardebatt i höstas.
Det parlamentariska läget ger oppositionen historiskt goda möjligheter att driva igenom sina egna förslag i riksdagen. På bilden: Statsminister Stefan Löfven och Centerpartiets Annie Lööf under en partiledardebatt i höstas. Foto: Jessica Gow/TT

Oppositionen utnyttjar sitt övertag i riksdagen till att bakbinda flera av Stefan Löfvens tyngsta ministrar. 

Så sent som på onsdagen beslutade riksdagen om ett tillkännagivande som mot regeringens vilja innebär att förskoleklassen ska skrotas och att grundskolan ska bli tioårig.

Det är bara ett i raden av bakslag för regeringens försök att driva igenom sin politik. Rekordgränsen för antalet tillkännagivanden i riks­dagen är redan passerad med råge. Inget tyder på att oppositionens lust att sätta krokben för regeringen är på väg att minska.

Förklaringen är att det parlamentariska läget ger oppositionen historiskt goda möjligheter att driva igenom sina egna förslag.

Att rege­ringspartierna och Alliansen träffat Decemberöverenskommelsen betyder bara att regeringens budget är fredad. På andra politikområden är det fritt fram att gå till angrepp.

DN:s genomgång visar att rege­ringen kommer att få problem med att driva igenom centrala delar av sin politik. För en handfull ministrar blir det extra svårt (se faktarutor).

Det handlar till exempel om utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) vars departement tvingas hantera Alliansens och Sverige­demokraternas krav på att tillåta ordningsomdömen och på att planerna på obligatoriskt gymnasium ska stoppas.

Det handlar även om justitie­minister Morgan Johansson (S) som har ett särskilt stort antal tillkänna­givanden om konkreta lagförslag att ta hand om, bland annat om hårdare straff. Morgan Johansson tänker försöka få till samtal med oppositionen för att reda ut hur rättspolitiken ska hanteras.

Regeringen har även en majoritet emot sig i ideologiskt laddade frågor som valfrihet i vården och tidsgränser i sjukförsäkringen.

Foto: Andrew Harnik/AP

Statsminister Stefan Löfven har vid flera tillfällen sagt att han är beredd att förhandla med de borgerliga partierna om olika sak­frågor, men har utom i undantagsfall mötts av kalla handen. Nu ryter han till mot oppositionens många till­känna­givanden.

– Det duger inte att bara hålla på med spelet i rikspolitiken. Antingen sätter vi oss i var sitt hörn eller så sätter vi oss ihop och försöker göra någonting. Sverige kan ju inte leva på tillkännagivanden i fyra år, det är inte det som driver oss framåt, säger Stefan Löfven.

Han håller fast vid att han vill ha ett samarbete över blockgränsen.

– Sverige är för litet för stora konflikter och ihärdigt pågående politiska konflikter. Landet måste styras och landet måste utvecklas. Vi har en omvärld som ger oss jättestora möjligheter men som blir till stora problem om vi själva inte kan hantera vår egen politik.

Statsministern anser att block­politikens ”skyttegravar” skadar Sverige och menar att hans hand fortfarande är utsträckt.

– Oppositionen kan välja: endera sätter man sig i ett hörn och bara gnäller eller så är man med och formar besluten. Vill man ha ett inflytande så är man hjärtligt välkommen.

Löfvens invit får ett kallsinnigt bemötande av Moderatledaren Anna Kinberg Batra.

– Jag tycker att det vittnar om en nonchalant syn på Sveriges riksdag och jag skickar tillbaka Stefan Löfvens budskap till honom. Vi har lagt förslag om bättre skola, det har vunnit majoritet i riksdagen och nu förväntar jag mig att regeringen levererar, säger Kinberg Batra.

Foto: Nicklas Thegerström

Något utrymme för de förhandlingslösningar som Stefan Löfven åstundar ger Moderatledaren inte. Tvärtom formulerar hon sig ulti­mativt.

– Jag ser inte varför det skulle vara aktuellt att lägga sämre förslag och utgöra stödparti till en svag rege­ring.

Den borgerliga alliansens agerande har beskrivits som ett försök att med mängder av nålstick försöka försvaga Stefan Löfven inför valet 2018. Anna Kinberg Batra förnekar att det skulle röra sig om ett spel av det slaget. Syftet är enligt henne att försvara vunna borgerliga segrar mot regeringens reformambitioner och att driva igenom nya förslag som man anser är avgörande för Sverige.

Hon pekar ut valfriheten i vården, överskottsmålet för statsfinanserna och tioårig grundskola som några av de frågor som är viktigast för Alliansen och där hon förväntar sig att regeringen böjer sig för riksdagens vilja.

Det är först med stöd av Sverige­demokraterna som Alliansens krav på regeringen får verklig tyngd och SD-företrädare pekar gärna på det inflytande man fått.

– Hur andra partier röstar är helt upp till dem. Jag tar ansvar för förslag från Moderaterna och Alliansen, säger M-ledaren.

Hans Rosén
hans.rosen@dn.se

Hans Olsson
hans.olsson@dn.se

 

Konfliktfrågor för regeringen

 

 


Analys. Väljarna får svårt att hitta någon ansvarig i röran

 

Bakom raden av tillkännagivanden finns ett nytt politiskt landskap, som gör politiken allt otydligare för väljarna. Regeringen kan inte ställas till ansvar för den förda politiken när delar av den kommer från oppositionen, skriver DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg.

Förra veckan besökte statsminister Stefan Löfven (S) riksdagsjournalisternas förening för att tala om det politiska läget. Han beskrev över en kopp kaffe sin syn på att tillkännagivandena från riksdagen redan har slagit rekord. Statsministern var lugn. Regeringen kommer att hantera tillkännagivandena som tidigare regeringar har gjort, sade han, och påminde om att vissa av riksdagens uppmaningar har blivit liggande i  många år.

Så kan en statsminister resonera som har en majoritet av riksdagens ledamöter bakom sig. Möjligen också en som har en del av oppositionen till höger om sig och en annan del till vänster. Men inte denna statsminister. Inget är som förut i svensk politik.

Stefan Löfven höjer nu tonläget mot den borgerliga oppositionen och kräver samarbete i stället för skyttegravar. Som om högt tonläge är det som brukar leda till samtal. Men vad ska han göra? Hans läge är svårt. Område efter område kan utvecklas i den riktning som de borgerliga och SD vill, i stället för den som S och MP gick till val på.

Om regeringen gör som riksdagen begär blir det inte lätt för väljarna att reda ut härvan av beslut: Vilka reformer är regeringens verkliga vilja och vilka blev den tvingad till?

Om regeringen i stället struntar i det riksdagen beställt hotar misstroendevotum och i något fall kan det till och med bli aktuellt att riksdagen stiftar lag. Statsministern måste välja mellan för honom dåliga ting.

Den borgerliga oppositionen har lovat fri passage för budgeten och kanaliserar all sin oppositionslusta på övriga politikområden.

Sverigedemokraternas hållning till regeringen är kärnfullt sammanfattad av partiledaren Jimmie Åkesson i ett sms: ”Give’em hell”

På ett år har Sverige gått från en valrörelse där S och M kopierade varandra och inte ville ta politiska konflikter till fullt krig på halva fronten.

På ett år har Sverige gått från en valrörelse där S och M kopierade varandra och inte ville ta politiska konflikter till fullt krig på halva fronten.

Varken regeringens eller oppositionens strategi är lätt att förstå.

Oppositionen pendlar mellan att vilja ta ansvar för att landet ska kunna styras (Decemberöverenskommelsen) och att sätta krokben för regeringen (tillkännagivandena). Det är uppenbart att de borgerliga vill att Löfven ska ha en svår och misslyckad resa fram till nästa valdag, men han ska ändå få fortsätta snubbla fram.

Och medan Decemberöverenskommelsen syftade till att ställa SD utan inflytande, så bygger tillkänna­givandena i stället på Sverigedemokraternas medverkan.

Oppositionsledaren Anna Kinberg Batra har en stor pedagogisk uppgift att förklara logiken i detta för väljarna.

Om regeringen är så usel som oppositionsledaren säger – varför inte arbeta för att fälla den redan nu? Men om oppositionsledaren ändå anser att regeringen förtjänar en mandatperiod, varför inte förhandla med den? Det har gjorts på ett fåtal områden, senast när det gäller amorteringskravet på bolån, men oftast väljer oppositionen strid.

Risken är att väljarna drar det kortaste strået när krutröken väl ska skingras efter denna mandatperiod. Vems politik är det egentligen som har gällt? Om någon inte gillar skolpolitiken eller rättspolitiken, vilket parti ska lastas för den?

Fakta. Oppositionens krav på regeringen

Här är alla de krav som de borgerliga tillsammans med Sverigedemokraterna ställer på regeringen och som riksdagen klubbat igenom.

Utbildning

1. Nej till obligatoriskt gymnasium.

2. Nej till att alla gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet.

3. Fler matematik­lektioner i högstadiet.

4. Tillåt ordnings­omdömen i skolan.

5. Gör grundskolan tioårig.

Ansvariga statsråd: Gustav Fridolin (MP) Aida Hadzialic (S)

Arbetsmarknad

6. Fortsätt utreda privatiserad arbets­förmedling.

Ansvarigt statsråd: Ylva Johansson (S)

Budget/skatter

7. Nej till att slopa överskottsmålet så länge frågan inte har granskats av en parlamentarisk utredning.

8. Mildra det personliga betalningsansvaret för företagare.

Ansvarigt statsråd: Magdalena Andersson (S)

Brott och straff

9. Prioritera arbetet mot bostadsinbrott.

10. Skärp insatserna mot djurrättsaktivister.

11. Skärp straffen för människohandel och koppleri.

12. Inför inbrottsstöld som ny brottsrubricering.

13. Skärpta straff för bedrägeri.

14. Kriminalisera identitetsstölder.

15. Inför nya straffbestämmelser mot fakturabedrägerier.

16. Strama åt straff­rabatterna vid upp­repad brottslighet.

17. Skärp straffet för den som underlåter att avslöja brott.

18. Kriminalisera försök till häleri.

19. Inför en strängare syn på återfallsbrott.

20. Lägg fram förslag om helgavskiljning med fotboja för unga.

Ansvarigt statsråd: Morgan Johansson (S)

Sjukförsäkringen

21. Behåll tidsgränserna i sjukförsäkringen.

Ansvarigt statsråd: ­Annika Strandhäll (S)

Kommunikationer

22. Lägg ner förhandlingarna om avveckling av citynära flygplatser.

23. Fortsätt bygga Förbifart Stockholm (har regeringen gått med på).

24. Ta fram en strategi för att stärka flygets konkurrenskraft.

25. Låt Bromma flygplats vara kvar.

Ansvarigt statsråd: Anna Johansson (S)

Sjukvård

26. Behåll den fria etableringsrätten i  primärvården.

27. Utred problemen med nätdroger.

Ansvarigt statsråd: Gabriel Wikström (S)

Viltvård/livsmedel

28. Låt selektiv jakt på varg fortsätta.

29. Förstärk viltförvaltningsdelegationerna.

30. Driv inom EU att fler beslut om hotade djur ska fattas i Sverige.

31. Inrätta ny myndighet för viltförvaltning.

32. Gör livsmedelskontrollen mer flexibel.

33. Förenkla reglerna för livsmedelsföretag.

34. Effektivisera livsmedelsföretagens myndighetskontakter.

Ansvarigt statsråd: Sven-Erik Bucht (S)

Miljö

35. Sanera i första hand mark där det kan byggas bostäder.

36. Gör Sveriges strandskydd mer enhetligt.

Ansvarigt statsråd: Åsa Romson (MP)

Bostäder

37. Öka byggherrarnas möjlighet att ta initiativ till detaljplaner.

38. Ge försenings­rabatt på bygglovs­avgiften.

39. Mjuka upp bullerreglerna.

40. Gör tillgänglig­hetskraven för studentbostäder mer flexibla.

Ansvarigt statsråd: Mehmet Kaplan (MP)

Försvaret

41. Inför premier för dem som fullföljer sin tjänstgöring i Försvarsmakten.

42. Inrätta ett centrum för veteranfrågor.

Ansvarigt statsråd:

Peter Hultqvist (S)

Fotnot: Utöver dessa finns några tillkännagivanden som tagits i utskotten men inte av riksdagen i dess helhet.

Riksdagsarbetet. Tidigare artiklar

• Oppositionen vässar vapnen i maktstriden. Oppositionen pressar regeringen hårt i riks­dagen. Genom rekordmånga tillkänna­givanden försöker allianspartierna driva igenom sin egen politik. Nu hotar de borgerliga dessutom att fälla statsråd som inte böjer sig för kraven.

• Ewa Stenberg: Taktiken håller regeringen på tårna. Den borgerliga oppositionen är långtifrån tandlös, trots December­överenskommelsen. Den kan tillfoga regeringen en rad svåra nederlag, men så länge väljaropinionen inte ändras till allian­sens fördel lär de borgerliga akta sig för att fälla hela regeringen, skriver DN:s Ewa Stenberg i en analys.

Fakta. Riksdagens tillkännagivanden

• Ett tillkännagivande är en uppmaning från riksdagens majoritet till rege­ringen om att agera på ett visst sätt i en viss fråga.

• Regeringen förväntas följa ett tillkännagivande men det är inte rättsligt bindande. Därför finns det ett tolkningsutrymme i fråga om hur regeringen måste agera.

• Blir riksdagsmajoriteten missnöjd med regeringens respons kan den rösta igenom en misstroendeförklaring mot det ansvariga statsrådet som då tvingas lämna sin post. Riktas det mot statsministern avgår hela regeringen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.