Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Regeringen missar nästan alla miljömål

Del 6: Miljö. Regeringen ­beräknas bomma nästan samtliga 16 miljömål som riksdagen har satt upp ­inför 2020. Tillståndet för miljön har förvisso förbättrats på flera viktiga punkter men utvecklingen går trögt, visar DN:s genomgång.

Nu fortsätter Dagens Nyheters genomgång av alliansens snart åtta år vid makten – nu om miljön.

Regeringens ”miljöbokslut” efter 7,5 år är blandat, men framför allt svårmätt. Det är ingen enkel uppgift att dra slutsatser om effekter av miljöpolitik. Det beror dels på att statistiken ofta släpar efter, dels att det är svårt att dra slutsatser om orsak och verkan.

Hälsotillståndet för miljön i Sverige har förbättrats på flera viktiga punkter. Men utvecklingen går långsamt. Riksdagen har beslutat om 16 miljömål som Sverige ska nå inför 2020. Det handlar om mätbara mål inom bland annat områdena ”Levande skogar”, ”Ingen övergödning”, ”Frisk luft” och ”Begränsad klimatpåverkan”.

Naturvårdsverket bedömer att endast ett av de 16 miljömålen kommer att nås till år 2020. Det handlar om uttunningen av ozonskiktet som har avstannat. Mycket tyder på att det åter börjat växa.

Ytterligare ett miljömål, som handlar om ”säker strålmiljö” är ”nära att nås” till år 2020. Det målet handlar bland annat om minskade radonhalter och minskade utsläpp av radioaktiva ämnen.

Flera viktiga indikatorer förändras positivt, men långsamt. Natur­vårdsverket gav tidigare i år en känga till ledande svenska politiker. I en rapport skrev myndigheten att ”lagar och andra styrmedel inte är tillräckligt skarpa för att vi ska kunna nå miljömålen”.

En punkt utvecklas mycket positivt, visar DN:s genomgång. Utsläppen av svenska växthusgaser nådde 2013 rekordlåga nivåer – trots att befolkningen växer. Förra året släppte Sverige ut 55,7 miljoner ton växthusgaser, enligt Naturvårdsverket. Det är den lägsta noteringen sedan mätningarna startades 1990 och en minskning med 16,6 procent sedan alliansen tillträdde 2006.

Förändringen beror bland annat på minskade utsläpp från vägtrafiken genom bränslesnålare bilar.

Regeringen har fattat flera beslut i syfte att stimulera försäljningen av miljöbilar.

Fram till den 30 juni 2009 fick privatpersoner 10.000 kronor i miljöbilspremie vid köp av ny miljöbil. Systemet ersattes den 1 januari 2010 med att bilägare fick en befrielse från fordonskatt i fem år för miljöbilar.

Det finns inga tunga studier som har analyserat effekten av dessa reformer, men DN:s genomgång visar att de sannolikt haft betydelse. I januari 2007 var andelen miljö­bilar 12,7 procent, jämfört med 39,9 procent i november 2011. Det har även funnits kritik mot hur miljövänliga dessa bilar egentligen är. Många etanolbilar går även att tanka med bensin – och det finns flera problem med de mer miljövänliga drivmedlen.

År 2012 införde regeringen en ”supermiljöbilspremie” som ger 40.000 kronor i premie vid köp av elbilar. Trots detta har försäljningen, till skillnad från flera and­ra länder, inte tagit fart. Hittills i år har bara 150 personer köpt en elbil, enligt Transportstyrelsen. ”Supermiljöbilarna” står totalt sett för 0,6 procent av bilförsäljningen i Sverige. I Norge och Nederländerna har stora statliga subventioner och satsningar på laddningsstationer bidragit till att marknadsandelen i dessa länder är fem gånger så stor.

Ledande forskare hävdar att regeringen har misslyckats eftersom de inte har satsat på laddningsstationer och annan infrastruktur.

Utsläppen från vägtrafiken har trots allt ändå minskat. En annan orsak till detta är att svenskarna åker allt mindre bil, mätt som antal körda mil per invånare – från 681 till 658 mil. Samtidigt ökar antalet resor med kollektivtrafiken svagt, enligt myndigheten Trafikanalys. Dessa båda förändringar påverkar dock utsläppen av växthusgaser ytterst marginellt. Samtidigt är det svårt att koppla trenden till några politiska beslut.

Även utsläpp av växthusgaser som är kopplat till industrin i Sverige har minskat under en lång tid. Orsakerna är bland annat minskad produktion. Även jordbrukets utsläpp minskar, vilket beror på färre antal djur och minskad användning av mineralgödsel.

Även om de svenska utsläppen av växthusgaser har minskat kraftigt, så ökar fortfarande de globala utsläppen. Bakom utvecklingen ligger bland annat en ökande konsumtion.

Naturvårdsverket har skapat en indikator som mäter de totala utsläppen som är orsakade av svensk konsumtion, alltså utsläpp i andra länder som kan kopplas till svenska företag och privatpersoner. Statistiken släpar efter flera år, så utvärderingen är trubbig. Det finns en ökning på lång sikt – däremot har utvecklingen legat relativt konstant mellan åren 2006 och 2010.

Ett av de stora problemen är Öster­sjön (se artikel på nästa uppslag) som mår allt sämre. Situationen med syrefria bottnar är värre än ­någonsin tidigare. Däremot finns det en svagt positiv trend när det gäller våra svenska sjöar. Mellan 2000 och 2010 har andelen försurade sjöar i Sverige minskat svagt.

Andra trender är:

Andelen åkermark med ekologisk odling har minskat från 19,8 procent år 2006 till 16,5 procent år 2012.

Återvinningen ökar. Till exempel återvann varje svensk 16,9 kilo glas år 2006 jämfört med 19,1 kilo glas år 2012.

Naturreservaten har ökat från 4,1 miljoner hektar år 2006 till 4,5 miljoner hektar år 2013.

Användningen av förnybar energi är vanligare nu än tidigare. Andelen av den totala energianvändningen har ökat från 42,7 procent år 2006 till 48,0 procent år 2011, vilket är den senaste siffran från Energimyndigheten.

År 2009 avskaffades den så kallade dubbelprövningen av vindkraftverk, vilket har förkortat handläggningstiden med flera år. Antalet vindkraftverk har ökat med 18 procent enbart mellan åren 2011 och 2012.

Vindkraftverk står dock fortfarande för en försvinnande liten del av den totala produktionen.

Regeringen har även anklagats för beslut som kan få negativa konsekvenser för miljön. År 2010 slopades skatten för det extremt giftiga ämnet kadmium, vilket fick kritik av bland annat Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen för att beslutet skulle kunna leda till att konsumenter får i sig mer gift i maten. Någon studie om konsekvenserna har dock inte gjorts. I början av förra året togs skatten för koldioxid för kraftvärme bort. Naturvårdsverket skrev i ett remissvar att förändringen sänder fel signaler.

Riksrevisionen kritiserade rege­ringen år 2011 för att den inte vägde in miljömålen tillräckligt när exempel­vis ny infrastruktur planerades.

Granskningen

Åtta år med alliansen. DN granskar i sju delar vad som har hänt inom olika områden

i samhället under de senaste två mandatperioderna.

Sju delar

Del 1. Skola och ­barnomsorg

Del 2. Sjukvård

Del 3. Brott och straff

Del 4. Äldreomsorg

Del 5. Jobb och ekonomi

I dag: Del 6. Miljö

Del 7. Integration

Så har vi gjort

DN har gått igenom statistik från bland annat SCB, Naturvårdsverket och Trafikanalys. Vi har gjort bakgrundsintervjuer med ett 20-tal personer som arbetar med frågor som rör miljö och klimat.

Viktingen av plus och minus har gjorts genom att väga ­samman statistiken och värdera vad som är en fördel för området ”miljön” (plus) samt det som tydligt visar på negativa effekter (minus). Värderingen har gjorts av Kristoffer Örstadius i samråd med DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg.

Reportern

Kristoffer Örstadius är reporter på DN. Han belönades nyligen med en guldspade för sin granskning av skolan under våren 2013.

Några beslut som ­regeringen har fattat

Miljöbilspremie

Fram till den 30 juni 2009 fick privatpersoner 10 000 kronor i miljöbilspremie vid köp av ny miljöbil. ­Systemet ersattes senare med att bil­ägare fick en befrielse från fordonskatt i 5 år för miljöbilar.

Supermiljöbilspremien

Företag och privatperson som köper elbilar får 40 000 kronor i premie.

Klimatvision

Regeringen har slagit fast en klimatvision, bland annat om att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.

Snabbare handläggning av vindkraftverksbygge

Den så kallade dubbelprövningen av vindkraftsverk har slopats, vilket förkortar handläggningstiden med flera år.

Dubbdäcksförbud

Regeringen har gett kommunerna möjligheter att införa förbud mot dubbdäck på vissa gator. Syftet är att minska farliga partiklar.

”Havsmiljömiljard”

Regeringen har satsat en ­miljard kronor på att bland annat minska övergödningen i Östersjön och Västerhavet.

Förbud mot tvättmedel med fosfater

Tvättmedel med fosfater får inte längre säljas i butik.

Projektet ”Giftfri vardag”

För att fasa ut farliga kemikalier i vardagen, till exempel bland leksaker, har regeringen fattat flera beslut. Ett av dem är förbud mot Bisfenol A i barnmatsburkar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.