Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Rekordmånga lokala partier skakar om det politiska landskapet

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Aldrig någonsin har vi haft så många lokala partier som nu. 

Samtidigt håller ett nytt politiskt landskap på att skapas. 

– Etablerade partier tappar – tendensen finns på nationell såväl som på lokal nivå, säger statsvetaren Niklas Bolin. 

VAL 2018

I nästan hälften av Sveriges 290 kommuner finns det minst ett lokalt parti, i vissa flera. 

Just nu är det 221 lokala partier som ställer upp till kommunvalet. Det kan dock komma att bli fler eftersom partier fortfarande kan anmäla sitt deltagande hos Valmyndigheten. 

Sedan 2010 har antalet partier som ställer upp i kommunvalet ökat med 117. I det förra valet deltog 146 partier.

Läs också: ”Åselepartiet är som en bro mellan blocken”

Utvecklingen av lokala partier är en långvarig trend sedan 1970-talet. Men det var först under slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet som småpartierna fick en rejäl skjuts. 

– Det som är intressant är att den långsiktiga trenden är densamma på nationell nivå. Trenden visar att partisystemet fragmenteras och att det blir fler partier. Det är en utveckling som vi har sett under lång tid – att det blir fler och fler, säger statsvetaren och partiforskaren Niklas Bolin vid Mittuniversitet. 

Niklas Bolin.
Niklas Bolin. Foto: Torbjörn Bergkvist/Pressbild

En förklaring till ökningen i år är de politiska vildarna i landet som också har blivit fler under denna mandatperiod. 

– Det finns en del politiskt engagemang i Sverige som inte verkar kunna få sitt uttryck eller plats inom ramen för de etablerade partierna. Då har man i många fall tyckt att det är rimligt att starta ett eget parti för att pröva lyckan i kommunalvalen, säger statsvetaren Gissur Erlingsson, verksam vid Linköpings universitet. 

De etablerade partierna verkar inte kunna husera eller ta hand om allt politiskt engagemang som finns ute i kommunerna

Gissur Erlingsson, statsvetare vid Linköpings universitet om varför lokala partier bildas

Ett färskt exempel är i Göteborg där den tidigare M-toppen Martin Wannholt startade Demokraterna. Han fick med sig Henrik Munck från MP och Jahja Zeqiraj från S. I GP/Sifos lokala väljarbarometer är partiet nu tredje största partiet och ses som en riktig utmanare till S som styrt i 24 år i kommunen.

En annan faktor bakom småpartiernas framgång är att vi väljare inte är lika starka anhängare av ett parti som förr. I stigande grad väljer vi att rösta på olika partier inom ett och samma val. 

– På 70-talet var det ungefär 10 procent av väljarna som röstade på olika partier i riksdagsvalet och i kommunvalet. I förra valet var det ungefär 30 procent – också på det sättet finns det en ny marknad för de lokala partierna, säger Gissur Erlingsson och tillägger: 

– Jag skulle säga att det är en kombination av att de etablerade partierna inte verkar kunna husera eller ta hand om allt politiskt engagemang som finns ute i kommunerna och att väljarna blivit alltmer självständiga i sina val.  

Gissur Erlingsson
Gissur Erlingsson Foto: Privat

Läs också: Ewa Stenberg: Lokala partier har goda utsikter att få mer makt

Erlingsson kallar grundarna av de nya partierna för politiska entreprenörer. 

– Att bilda ett parti är att skapa en organisation. Det kostar en hel del tid, pengar och energi. Du blir ganska ofta illa behandlad av de etablerade partierna. Egentligen är det lite överraskande att vi ser de här partierna bildas. Det krävs någon slags entreprenörskap för att strunta i de förhållandevis höga kostnaderna för att bilda ett parti, säger han. 

I många fall får de lokala partierna för få röster för inträde i kommunfullmäktige. I höstens val kommer det också att bli svårare för dem med en ny spärr – som tidigare inte har funnits. I kommuner med mer än en valkrets behöver partierna få ihop tre procent av rösterna och i de övriga krävs två procent.

Men i flera av Sveriges kommuner har vi starka lokala partier som har ett stort inflytande i kommunpolitiken.

Det kan vara så att dessa partier har fokuserat på eller startat på grund av en enskild fråga som exempelvis en skolnedläggning eller liknande fråga som engagerar orten.

Är det bra för politiken och lokaldemokratin att småpartier vinner representation? 

– Jag tycker nog det. Det är ett uttryck för att det politiska systemet fungerar. Men det blir också en spark i rumpan för de etablerade partierna när nya partier dyker upp och fångar upp opinioner som de etablerade kanske har missat, säger Gissur Erlingsson. 

Niklas Bolin håller med men säger också att det kan leda till svårigheter att skapa majoriteter.

–  Det kan göra att ansvarsutkrävandet blir svårare för väljarna då det blir mer komplicerat att avgöra vilket parti som ansvarar för dåliga beslut, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.