Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Restauranger ska tvingas redovisa varifrån deras kött kommer

Regeringen vill göra det obligatoriskt för restauranger att tydligt redovisa ursprungsland för kött. Livsmedelsverket och Konsumentverket får i uppdrag att ta fram underlag till vad som krävs för att EU-kommissionen ska ge sitt godkännande.

I butikshyllorna är köttprodukterna ursprungsmärkta, men när det köttet serveras på restauranger finns ingen regel för att redovisa vilket land köttet kommer ifrån.

Nu vill regeringen ha en ändring och införa obligatorisk ursprungsmärkning för kött.

– Vi har vid ett flertal tillfällen uppmanat branschen att ta fram en frivillig märkning för restauranger och storkök på samma sätt som man har gjort i dagligvaruhandeln, men det har man inte gjort. Det har hänt väldigt, väldigt lite. Nu är vi less på det här, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S).

– Det är bedrövligt att man inte har någon respekt för de konsumenter som lämnar stora pengar till den här branschen.

För två och ett halvt år sedan uppmanade han och konsumentminister Per Bolund (MP) i en debattartikel branschen att frivilligt börja informera om vilket land köttet som serverades kom ifrån. De gjorde också klart att om det inte skedde något på frivillig väg skulle regeringen agera.

Efter uppmaning beslutade branschorganisationen Visita att rekommendera sina medlemsföretag att informera sina gäster om ursprung för såväl kött som fisk och skaldjur, ”muntligen eller skrift­ligen”.

De hänvisade till att det fanns ett tryck från konsumenterna att veta ursprunget på kött och att det generellt fanns en ökad medvetenhet om matens miljöpåverkan. Men någon större skillnad på informationen har inte setts.

– Alla som går på restaurang har märkt att det inte är någon skillnad. Man kan få reda på ursprung om man frågar, men vi tycker att informationen ska vara lättillgänglig, man ska inte behöva fråga, säger Per Bolund.

– Nu går vi vidare med en obligatorisk ursprungsmärkning på kött även i restauranger och storkök. Vi tycker att konsumenter ska ha lika god information när man är på restaurang eller i storkök som när man är i butik, säger Per Bolund.

För att länder inom EU ska kunna införa nationella bestämmelser om ursprungsmärkning måste det anmälas till EU-kommissionen. Frankrike och Irland har redan regler för ursprungsmärkning av kött på restauranger och storkök. Finland ansökte i höstas om undantag men fick nyligen avslag av EU-kommissionen.

– Finland ansökte om kött och även fisk. De ska nu arbeta om sin ansökan. Vi ska se hur de gjorde och vad det var som ledde till av­slaget och även följa hur de kompletterar ansökan. För vår del gäller det i ­första hand kött, men vi utesluter inte att vi går vidare på andra produkter längre fram, säger Sven-Erik Bucht.

Livsmedelsverket kommer att få i uppdrag att tillsammans med Konsumentverket analysera vilka åtgärder som behövs för att göra en anmälan till EU-kommissionen.

Ett kriterium för att införa nationella bestämmelser för ursprungsmärkningen är att landet måste kunna visa på samband mellan kvalitet och ursprung. Och det sambandet är tydligt i Sverige menar regeringen.

– Det är väl känt att svensk köttproduktion använder betydligt mindre antibiotika än alla andra EU-länder. Det finns länder i södra Europa som använder 30 gånger så mycket antibiotika. Även våra djurskyddsregler är högt satta så det är tydligt att svenskt kött har väldigt hög kvalitet både som produkt och i produktionskedjan, säger Per Bolund.

Kalvuppfödningen på kontinenten är den uppfödning som använder mest antibiotika. Som DN tidigare har skrivit har de stora svenska matkedjorna har slutat sälja kalv från bland annat Tyskland och Holland men det serveras på restauranger.

– När man som konsument gör medvetna val i livsmedelshandeln vill man inte att det importerade köttet med hög antibiotikaanvändning och med låga djurskyddskrav hamnar hos restaurangerna. Därför är det viktigt med information på alla ställen där man konsumerar kött, säger Per Bolund.

Kött är kanske det livsmedel som diskuteras mest. Efter många år med stigande köttkonsumtion sjönk den något förra året och på senare år har andelen svenskt kött ökat efter att tidigare ha minskat.

– När konsumenter får information och agerar för att göra medvetna och hållbara val att så ger det också möjlighet att möta andra samhällsmål. Om de till exempel väljer mer inhemsk produktion kommer det att öka självförsörjningsgraden i svensk livsmedelsproduktion, säger Per Bolund.

När en obligatorisk märkning kan vara på plats är oklart. Uppdraget till Livsmedelsverket och Konsumentverket ska göras ”så snart som möjligt”. Men när väl en ansökan görs kan processen vara relativt snabb.

– Finland lämnade in sin ansökan i november 2017, så de fick ganska snabb respons. I och med att flera länder har haft den här typen av märkningar och information under ganska lång tid  är det lite svårt att förstå varför det skulle vara omöjligt att införa samma sak nu, säger Per Bolund.

Läs mer: Krogar börjar informera om köttets ursprung 

Läs mer: Köttet ingen vill ha serveras på krogen

Läs mer: Norden använder minst antibiotika till djur  

Läs mer: Rekordstor minskning av köttätandet 

Läs mer: Fakta i frågan: Äter svenskarna allt mindre kött? 

Fakta.Kött

En undersökning som den europeiska konsumentorganisationen BEUC gjorde 2013 visade att intresset för matens ursprung är stort.

När det gäller kött ville drygt fyra av fem, 83 procent, veta varifrån köttet kommer.

Sverige är det EU-land som använder minst antibiotika i djuruppfödningen, 11,8 milligram per kilo djurkropp.

Allra mest används i Cypern, 434,3 milligram. Näst mest används i Spanien, 402 milligram, följt av Italien, 322 milligram. I Tyskland är användningen 97,9 milligram och i Danmark 42,2 milligram.

När det gäller hela Europa använder Norge allra minst, 2,9 milligram och Island 5 milligram.

Källa: EMA, Europeiska läkemedels­myndigheten

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.