Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 08:48

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/riksdagen-beslutar-om-den-tillfalliga-migrationslagen/

Politik

Riksdagen har röstat ja till att förlänga tillfälliga migrationslagen

Riksdagen har klubbat igenom en förlängning av den tillfälliga, skärpta migrationslagen från 2016 – men säger samtidigt ja till utökad anhöriginvandring och en förlängning av gymnasielagen.

Migrationsverket uppskattar att cirka 8.000 anhöriga till alternativt skyddsbehövande kan komma till Sverige mellan år 2019 och 2021.

Under eftermiddagen röstade riksdagen igenom en förlängning av den tillfälliga migrationslagen som tillkom efter flyktingkrisen 2015 och gällt sedan 2016. Tidigare var permanenta uppehållstillstånd huvudregeln i Sverige, men efter skärpningen blev tillfälliga uppehållstillstånd regel och rätten att ta den närmaste familjen till Sverige begränsades.

Samtliga partier står bakom en förlängning av lagen förutom Vänsterpartiet, även om Sverigedemokraterna hade velat se en återgång till den så kallade begränsningslagen från 2016 i sin helhet. Men det finns två punkter där partierna skiljer sig åt: anhöriginvandringen och gymnasielagen.

Regeringsparterna har kommit överens med Centern och Liberalerna om att utöka anhöriginvandringen. Också Kristdemokraterna ställde sig bakom den linjen till skillnad från Moderaterna och Sverigedemokraterna. 

– Det är viktigt att barn kan återförenas med sina föräldrar, sa Hans Eklind, (KD) under debatten som föregick beslutet. 

Förändringen innebär att personer som sökte asyl efter den 24 november 2015 och har alternativ skyddsstatus nu har rätt till familjeåterförening. Tidigare, efter åtstramningen 2016, har rätten till familjeåterförening framför allt endast gällt personer med flyktingstatus. Enligt myndigheten beräknas totalt cirka 24.000 anhöriga till före detta asylsökande att komma till Sverige efter beviljat uppehållstillstånd mellan år 2019 och 2021, varav omkring 8.000 uppskattas vara anhöriga till alternativt skyddsbehövande.

KD röstade också ja förlängningen av gymnasielagen eftersom de anser att de som påbörjat gymnasiestudier ska få möjlighet att avsluta dessa. 

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, (S), tackade Kristdemokraterna mot slutet av debatten för att de ställt sig bakom regeringens förslag. 

– Ni ingår inte i regeringssamarbetet men ni ansluter er ändå till de här förslagen. Då får vi ännu större uppställning i den väg vi valt att gå, säger han.

Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard, (M) kritiserade regeringen för att ha misslyckats med integrationen. 

– Nu är hög tid att ta ansvar för de som kommit hit och avgörande för det är att ha en stram invandringspolitik under en lång tid framåt. Vi måste ta ett helhetsgrepp, sluta lappa och laga, sluta att öppna upp för att i nästa stund skruva åt igen, säger hon.

Regeringen bjöd nyligen in samtliga riksdagspartier till en parlamentarisk utredning om hur den svenska migrationspolitiken ska se ut från och med sommaren 2021 när den tillfälliga lagen löper ut. Regeringen tog på fredagen beslut om direktiv till utredningen och utgångspunkten är att migrationspolitiken ska vara ”långsiktigt hållbar, human, rättssäker och effektiv”.

Moderaterna tvekade om de skulle delta i utredningen och bestämde sig först i söndags för att vara med. Men kritiken mot direktiven kvarstår. 

– Nu vill regeringen utreda hur invandringen till Sverige ska kunna bli mer omfattande, sa hon och fortsatte: 

– Vi moderater röstar i dag nej till en större anhöriginvandring och vi röstar nej till en förlängning av gymnasielagen, som är en ogenomtänkt och orättvis reform som innebär att vuxna utan skyddsskäl får stanna i Sverige. Den lämpar över stora bekymmer på kommuner som redan går på knäna, sa hon. 

Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Paula Bieler riktade också kritik mot den tillfälliga gymnasielagen.  

– Först fick vi gymnasielag nummer ett som ger uppehållstillstånd för att studera på gymnasiet och på bekostnad av svenska skattebetalare med följden att svenska gymnasielärare avgör huruvida deras elever ska få stanna i Sverige eller inte. Sen kom den andra gymnasielagen som utökade rättigheten till vuxna personer som inte ens bedömdes ha skyddsbehov, säger Bieler. 

Vänsterpartiet var det enda parti som inte ställde sig bakom en förlängning av lagen som partiets migrationspolitiska talesperson Christina Höj Larsen hoppas blir en ”skamlig parentes” i Sveriges historia. Hon refererade i sitt anförande till när statsminister Stefan Löfven i november 2015 kallade lagskärpningen för ”ett andrum för svenskt flyktingmottagande”.

– Regeringen målade upp bilden av att Sverige stod inför en systemkollaps. Men även om antalet människor som kom pressade kommuner på vissa håll så klarade vi det utmärkt. 

Hon hävdar att det minskade antalet asylsökande inte beror på den tillfälliga lagen utan på att det blivit svårare att ta sig in i EU efter att unionen slutit avtal med till Turkiet och Libyen. 

– Det svenska andrummet bygger på en kohandel med diktaturer och skurkar. Den insikten borde få varje ledamot i den här kammaren att skämmas.