Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Risk att plastavfall dumpas när Kina nobbar

Foto: Janna Li Holmberg

Kina, världens i särklass största mottagare av återvunnen plast, har stängt dörren. Vart plastavfallet nu tar vägen är oklart. 

– Situationen är oacceptabel och återvinningsindustrin måste ta ett större ansvar, säger miljöminister Karolina Skog (MP).

I över 25 år har rika västländer skickat sin återvunna plast till Kina i stället för att ta hand om den själva. Sedan 1992 har närmare hälften, 45 procent, av den plast som har samlats in globalt exporterats till Kina. Det handlar om hisnande 106 miljoner ton plast, enligt FN:s databas för handel. 

EU är världens största exportör av plastavfall. I särklass mest, ungefär tre fjärdedelar, har gått till Kina. Men sedan årsskiftet har Kina satt stopp för import av flera sorters plastavfall. Beslutet kom med kort varsel och i vilka länder plasten nu hamnar är oklart.

Läs mer: Mikroplast hittat på havens mest avlägsna plats 

– Vi vet inte vart den insamlade plasten tar vägen. En del vet vi går till förbränning inom EU men en del försvinner ut ur unionen och det är en situation som inte är acceptabel, säger Karolina Skog (MP).

År 2016 producerade EU ungefär 27 miljoner ton plastavfall. En knapp tredjedel, 8,4 miljoner ton, samlades in för återvinning. Av det insamlade avfallet exporterades cirka 3 miljoner ton till länder utanför Europa. Ungefär nio tiondelar, 2,7 miljoner ton, skickades till Kina inklusive Hongkong.

För Sveriges del är andelen ungefär densamma. Av de cirka 30.000 ton plastavfall som Sverige exporterar till länder utanför EU, går närmare nio tiondelar, 88 procent, till Kina och Hongkong.

Enligt en rapport som nyligen publicerades i vetenskapstidskriften Science Advances finns tecken på att den export som tidigare gick till Kina nu sugs upp av grannländer som saknar infrastruktur för att ta hand om allt plastskräp på ett hållbart sätt.

– Vi har fått indikationer att det hamnar i länder som Thailand och Filippinerna som inte har kapacitet att ta hand om det. Vi vet inte vad som sker, det finns risk att det dumpas och det är helt oacceptabelt, säger Karolina Skog.

Hon har tagit upp frågan med EU-kommissionen

– Kommissionen har legat på Kina för att försöka få dem att ta emot avfallet. Det är en akuthantering men vi måste också reglera hanteringen av avfallet. Jag skulle föredra att det fanns behandlingskapacitet i Europa så att vi slapp exportera den insamlade plasten.

Läs mer: Plastskräp ökar på svenska stränder

Kapaciteten för att sortera och återvinna plast inom Europa är långt ifrån tillräcklig eftersom det har varit mer lönsamt att exportera den till andra länder. 

Kina har hittills använt åtminstone en del av den återvunna plasten i produktionen av varor som senare går på export till priser som är konkurrenskraftiga.

Sveriges och EU:s export av plastavfall till länder som inte hanterar avfallet på ett hållbart sätt riskerar att bidra till att mer plast hamnar i världshaven. Det påpekas i en svensk avfallsrapport som kom för några månader sedan. 

För att få en större insyn i vart plastavfallet tar vägen driver Sverige nu på för att EU ska använda sig av Baselkonventionen. Den handlar om export av avfall, och där är plast grönlistat, det vill säga klassat som ett ämne med låg risk. Det innebär bland annat att det är fritt fram att exportera plast utan att informera någon myndighet. 

Läs mer: Bohuslän har Nordsjöns skräpigaste kust

– Vi vill att det ska klassificeras om så att de företag som exporterar plast utanför EU måste informera någon myndighet i det exporterande landet. Då får vi åtminstone information om vart det tar vägen, säger Karolina Skog.

Den nuvarande klassificeringen innebär att konsumenter som ordentligt har sorterat ut och lämnat in plastavfall inte kan få veta vart plasten tar vägen.

Miljöministern anser att återvinningsföretagen har ett stort ansvar och själva borde agera.

– Jag vill rikta en väldigt skarp uppmaning till svensk återvinningsindustri att inte bara sitta och vänta på att vi ska reglera detta, utan ta ansvar i dag. 

– Trovärdigheten för hela återvinningen står på spel, om de är passiva här. De måste bli transparenta och se till att ta reda på vad som sker. De kan inte bara lämna det till någon mellanhand och sedan säga att de inte vet vad som händer.

Fakta

År 2016 exporterade Sverige nästan 30.000 ton plastavfall till 11 länder utanför EU. I stort sett allt plastavfall som exporteras till Hongkong exporteras sedan vidare till Kina.

Hongkong: 54,2 procent

Kina: 33,8 procent

USA: 4,3 procent

Norge: 3,6 procent

Indien: 1,5 procent

Israel: 0,9 procent

Nya Zeeland: 0,5 procent

Turkiet: 0,4 procent

Egypten: 0,4 procent

Vietnam: 0,2 procent

Marocko: 0,1 procent.

Källa: EU-kommissionens Market Access Database

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.