Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Romson: Utländska experter kan stoppa tågkaoset

Åsa Romson går inte in på vilka kompromisser Miljöpartiet kan tänka sig efter valet. ”Man saknar man nyanserna, och väljarna kan bli mindre motiverade att rösta.”
Åsa Romson går inte in på vilka kompromisser Miljöpartiet kan tänka sig efter valet. ”Man saknar man nyanserna, och väljarna kan bli mindre motiverade att rösta.” Foto: Eva Tedesjö

○ Fixa järnvägen. Åsa Romson vill kalla in experter från Schweiz för att se över den svenska järnvägen. Hon öppnar också för att återreglera delar av trafiken.

○ Tillväxten inte självklar. ”Det är utvecklingen av samhället som är målet inte tillväxtstorleken.”

○ Migrationsuppgörelsen. Hon kommer inte backa om en ­human flyktingpolitik för att få ministerposter.

Under vintern och våren har tågtrafiken ännu en gång hamnat i fokus i nyhetsflödet. Nedfallna kontaktledningar och urspårade tåg har orsakat veckolånga störningar i tågtrafiken.

För att komma till rätta med problemen i den svenska tågtrafiken vill Miljöpartiet ha en kriskommission. I denna vill de anlita experter från Schweiz, ett land som är känt för punktliga tåg.

Behövs det verkligen en kriskommission om tågen. Vet man inte rätt väl vilka problemen är?

– Det man har sett är att alliansen ganska konsekvent inte velat ta in internationella erfarenheter. Det är inte så att Sverige är unika i att försöka bedriva en tågtrafik som är punktlig. Där är Schweiz ett bra exempel som forskare ofta lyfter fram.

I Schweiz är järnvägen hårdare reglerad än i Sverige, ska man återreglera järnvägen i Sverige?

– Delvis kanske. De senaste avregleringarna av den nationella trafiken har gjorts utan en tillräcklig konsekvensanalys. Det finns erfarenheter i Europa av en total avreglering som den i Storbritannien som de tog tillbaka, medan analyserna i Sverige har varit ganska grunda och ideologiskt formade.

– Den regionala trafiken tror vi är otroligt viktig, det är den som har växt väldigt mycket. Att kombinera flera olika aktörer för järnvägen, det kommer att fortsätta och så gör man också i Schweiz. Men i grund och botten krävs det en organisation, en planering, en struktur som är professionell i att använda de moderna verktyg som finns för att få en järnvägstrafik som fungerar.

Så gärna fler aktörer regionalt, men helst inte nationellt?

– Ja, erfarenheterna internationellt är inte så goda.

– I grunden handlar det om att ha ett resenärsperspektiv. Har man flera operatörer ska dessa vara skyldiga att kommunicera med varandra när det gäller tågförseningar, service, tidtabellsinformation och biljettinformation.

I ert valmanifest står det att ni vill ”utveckla ett hållbart ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt”. Hur ska det se ut?

– Valmanifestet säger att vi vill titta på det ohållbara i det ekonomiska systemet i dag. I detta måste vi också kunna ifrågasätta den traditionella synen, att man sätter ett traditionellt tillväxtmått som mål för politiken.

Ska ekonomin växa?

– Våra förslag i statsbudgeten innebär att ekonomin växer därför att vi gör stora investeringar i järnvägstrafiken, gör stora investeringar i upprustningen av miljonprogrammen och välfärdstjänster i skolan.

–  Å andra sidan har vi andra delar av ekonomin som vi inte tycker ska växa. Sjukvården ska inte växa för att vi får ökade folkhälsoproblem. Därför vill vi inte att man har en växande ekonomi som mål, men vi har inte heller som mål att ekonomin ska krympa. Det är utvecklingen av samhället som är målet inte tillväxtstorleken.

Är det inte en förutsättning för att kunna bygga järnvägar, sätta upp laddstolpar och vindkraftverk att ekonomin växer, att det frigörs nya resurser?

– Eller att man växer på den kreativitet, kunskap och innovationskraft som samhället har. Det är det som skapar. Vi måste bli smartare när vi använder naturresurser, det leder till en växande ekonomi. När den växer på hållbara strukturer så är det bra.

Vilken modell tänker ni er för att säkerställa att de privata välfärdsbolagens överskott ska återinvesteras i verksamheten?

– Det måste handla om att man säkerställer att aktörer som driver skolor inte gör det för att tjäna pengar och höga vinster.

Var går gränsen för hur mycket vinst man får ta ut?

– Vi vill ha en flexibel modell eftersom vi tror att det är svårt att från politiskt håll bestämma exakt hur mycket som är en rimlig avkastning. Jag tror att det är rimligt att det är en avvägning och bedömning som görs på myndighetsnivå.

Hur många skolor och vårdcentraler kommer att läggas ner om möjligheten att ta ut vinster tas bort?

– Det finns väldigt många i branschen som efterfrågar ett tydligare och striktare regelverk när det gäller vinsthanteringen av offentliga medel i vård, skola och omsorg.

Är det verkligen realistiskt att tro att ingen lägger ner?

– Det kan man inte garantera. Finns det aktörer som är inne på de här marknaderna för de höga vinsternas skull så kommer de att kunna dra sig ur. Det måste politiken ta ansvar för.

Hur högt bör bensinpriset vara när vi går till val 2018?

– Jag önskar att det 2018 finns betydligt fler pumpar med fossilfria bränslen i Sverige och att det finns betydligt fler bilister som har möjlighet att använda de bränslena.

– Våra konkreta förslag när det gäller bensinskatterna är det som klimatberedningen landade på, vi vet att det inte är den mest populistiska frågan men ska man ta klimatet på allvar då måste man också se att det behöver bli lite dyrare att använda fossila bränslen och billigare med förnybara bränslen.

Vad händer med migrationsuppgörelsen om det blir ny regering?

– Den uppgörelse som finns mellan Miljöpartiet och de borgerliga partierna löper den här mandatperioden. Så den tar slut oavsett vad som händer i valet. Efter valet måste man bestämma sig igen för hur man ska säkerställa att svensk flykting- och migrationspolitik är human och ser vinsterna med ett mångkulturellt samhälle, som ser vinsterna med en migration både in och ut ur landet.

Kan ni tänka er den modell som LO och S föreslagit, där man inte tillåter arbetskraftsinvandring i branscher med hög arbetslöshet?

– Vi var med på den reform som tog bort arbetsmarknadsprövningen. Det tycker vi har tjänat Sverige väl. Jag har väldigt svårt att se att verklighetsbilden skulle finnas som skulle innebära att man tar tillbaka arbetsmarknadsprövningen.

Ni är oense med Socialdemokraterna i en rad centrala frågor. Har inte väljarna rätt att åtminstone få en antydan om vilka frågor ni kan tänka er att kompromissa om, eller hur eventuella kompromisser kan tänkas se ut?

– Om man skulle göra som i förra valet och skriva ett gemensamt valmanifest, ja då visar man upp en kompromissad bild. Det man saknar då är nyanserna, då känner många väljare att det inte spelar så stor roll vem man röstar på av de här partierna. Man skulle få väljare som inte är så motiverade att gå och rösta över huvud taget eftersom allt redan är klart. Det tycker jag är ett ännu större problem än att väljarna får vara med och sätta färg på valet.

Ni har hög profil i ett antal frågor. Riskerar ni en svekdebatt när ni kompromissat?

– Kompromissar man i fel frågor och för mycket kan man definitivt få det. Där måste man vara väldigt tydlig i de förhandlingar man sitter i. Vi kommer inte att sätta oss i förhandlingar kring en politik där man inte tydligt kan se att vi tar hand om klimatutmaningen, det är skolans kris som vi får gemensamma reformer kring, jobbutmaningen med ungdomsarbetslösheten och vi kan inte backa kring en human flyktingpolitik.

– Vi söker inte regeringsmakten för maktens skull utan för att genomföra reformer.

Vad tycker du om Miljöpartiets förslag? Chatta med Åsa Romson här med start klockan 13.00.

Åsa RomsonÅlder: 42 årBor: i Hägersten
DN:s förstasida när Åsa Romson föddes den 22 mars 1972.
Åsa Romson

Ålder: 42 år

Bor: i Hägersten med sambo och en son på ett och ett halvt år.

Tre hjärte­frågor kommande mandatperiod:

Klimatet och miljön. Vår generations största utmaning.

Skolan. Eleverna måste få mer tid med lärare som har tid att vara just lärare.

Feminism. Bristen på jämställdhet förvägrar personer mänskliga rättigheter varje dag.

Största händelse under min livstid:

– Avskaffandet av apartheid i Sydafrika, det visade att en inhuman regim kan stoppas av folklig mobilisering och global solidaritet.

Favoritpolitiker på tv eller film.

– Allison Janneys karaktär C.J. Cregg, den hyperkompetenta men ändå mänskliga press- och stabschefen i Vita huset.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.