Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 11:55

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/s-ministerns-svar-till-sabuni-jarnvagen-ska-byggas/

Politik

S-ministerns svar till Sabuni: Järnvägen ska byggas

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Foto: Elin Åberg

Infrastrukturminister Tomas Eneroth sätter press på Liberalerna i frågan om nya stambanor för höghastighetståg. Projektet ska genomföras även om Moderaterna säger nej.

– Januariavtalet är inget smörgåsbord där man kan välja, säger S-ministern.

Höghastighetstågen är en av punkterna i Januariavtalet mellan S, MP, C och L som avgjorde regeringsbildningen i vintras. Det handlar om ett megaprojekt med en prislapp på drygt 200 miljarder kronor och en byggtid som sträcker sig långt in på 2030-talet. Minst.

I en intervju nyligen i Dagens Industri ifrågasatte dock Liberalernas nya partiledare Nyamko Sabuni hela idén. Hon ärvde Januariavtalet från sin företrädare Jan Björklund och hade tidigare varit kritisk mot uppgörelsen. Nu säger hon att Moderaternas stöd är är nödvändigt, annars måste planerna på höghastighetsbanor skrotas. Och Moderaterna har upprepade gånger markerat att de inte längre tror på idén.

– Ska vi hitta en finansieringsmodell så måste Moderaterna vara med på det, sade Nyamko Sabuni till Dagens Industri.

Nyamko Sabuni. Foto: Lotta Härdelin

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) däremot tänker inte ge Moderaterna vetorätt till de nya stambanorna. Deras medverkan är inget absolut krav, enligt honom.

– Vi kan inte bestämma hur andra partier ska agera utan då får vi fullfölja utifrån den överenskommelse som finns i Januariavtalet. Det är viktigt att vi kommer till skott och fattar beslut om nya stambanor, säger Tomas Eneroth.

Läs mer: Centern kräver att Liberalerna står fast vid avtalet 

Han poängterar att fyra partier har lovat varandra att genomföra tågprojektet och han förväntar sig att alla håller fast vid löftet, även om Moderaterna ställer sig utanför.

– Inget parti kan själv avgöra huruvida vi andra senare ska gå vidare. Januariavtalet ska fullföljas, det är inget smörgåsbord där man kan välja, säger Tomas Eneroth.

Liknande uppfattningar har också framförts av företrädare för Centern och Miljöpartiet. 

Ministern ser dock Moderaternas medverkan som önskvärd, eftersom det skulle öka den långsiktiga politiska stabiliteten bakom projektet. Moderaterna kommer att bjudas in till förhandlingarna och ministern hoppas att de ändrar sig.

– Jag vill också ha en så bred överenskommelse som möjligt och det är klart att jag blir förvånad när Moderaterna säger att de inte ens vill komma till förhandlingsbordet. Jag tycker att man kan förvänta sig långsiktighet av ett stort oppositionsparti, att man tar ansvar för en idé som man själv har lanserat och som kanske är det största industriella projektet i Sverige under modern tid, säger Tomas Eneroth.

Oenigheten som uppstått mellan L och de övriga speglar att Januariavtalet öppnar för olika tolkningar. Å ena sidan sägs det att järnvägarna ”ska färdigställas”. Å andra sidan ska ”utgångspunkten” vara en bred diskussion om finansieringen.

På onsdagen meddelade även Kristdemokraterna att de, liksom tidigare Moderaterna, har bytt ståndpunkt och inte längre förordar att höghastighetsbanorna byggs.

Idén om om en höghastighetsjärnväg lanserades med buller och bång av den dåvarande borgerliga Alliansen i valrörelsen 2014. Staten skulle stå för järnvägen i utbyte mot att kommunerna lovade att bygga nya bostäder. Ett avtal mellan stat och kommuner togs fram fram inom ramen för den så kallade Sverigeförhandlingen.

Den rödgröna regeringen som tillträdde 2014 drev projektet vidare. Sedan ändrade både Moderaterna och Liberalerna åsikt och sade nej till snabbtågen.

Den stora knäckfrågan innan projektet eventuellt kan starta är finansieringen. Diskussionerna om detta pausades inför valet 2018. Infrastrukturminister Tomas Eneroth har lovat att de ska återupptas men det har ännu inte skett.

En poäng skulle vara att flytta resande från flyg till de mer klimatvänliga tågen och att skapa mer plats för godstrafik i järnvägssystemet. Dessutom antas snabbtågen kunna generera tillväxt i de orter som får bättre kommunikationer. Samtidigt finns det kritiker som ifrågasätter klimatnyttan, eftersom stora utsläpp skulle generas från de mängder stål och betong som krävs för att bygga den nya järnvägen.