Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Så bestäms vem som får bilda regering i Sverige

01:53. Hur bestäms egentligen vilka som får bilda regering i Sverige? Varför är det inte alltid största partiet? Så här funkar det – steg för steg.

Stefan Löfven har röstats bort som statsminister – och arbetet med att utse en ny svensk regering kan därmed börja på allvar.

Men hur bestämmer man egentligen vem som bildar regering i Sverige?

DN förklarar hur det funkar – och svarar på 10 frågor om regeringspusslet.

VAL 2018

Först: Avgår nuvarande statsministern?

Om inte statsministern avgår självmant efter valet arrangerar talmannen senast två veckor efter det att den nya riksdagen samlats första gången (vilket i sig sker ungefär två veckor efter valet) en statsministeromröstning, då riksdagens 349 ledamöter röstar om statsministern kan sitta kvar eller inte. Om inte en majoritet röstar emot den nuvarande statsministern kan regeringen sitta kvar.

Om däremot statsministern avgår eller en majoritet röstar emot i statsministeromröstningen – vilket nu alltså hänt Stefan Löfven – vidtar den här proceduren:

Steg 1: Talmansrunda

Talmannen diskuterar med alla partiledarna för att hitta den ledare som har störst möjlighet att få igenom sin regerings politik i riksdagen. Detta kallas ”talmansrunda”. 

Steg 2: Föreslår statsminister

Efter att ha undersökt förutsättningarna föreslår talmannen vem som ska bli regeringsbildare, alltså statsminister. Om det parlamentariska läget är komplicerat kan det ta lång tid innan talmannen väljer att lägga fram ett namn. Syftet är ju att statsministerkandidaten inte ska bli nedröstad.

Steg 3: Riksdagen röstar

Talmannens förslag till regeringsbildare lämnas till riksdagen, som röstar om det ska godkännas. Liksom i statsministeromröstningen är förslaget godkänt om inte en majoritet av riksdagen röstar nej – något som kallas negativ parlamentarism. I många andra länder krävs att en majoritet säger ja till förslaget.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Men om en majoritet röstar nej faller förslaget. Då börjar proceduren om på steg 1, alltså nya samtal med partiledarna. Det finns ingen formell tidsgräns, men om fyra statsministerförslag i rad röstas ner utlyses extra val (nyval) inom tre månader.

Steg 4: Statsministern väljer sin regering

När en statsminister väl är godkänd utser hon eller han själv regeringens ministrar och hur många de ska vara. Statsministern kan också byta ut enskilda ministrar under mandatperiodens gång.

Eftersom det inte krävs en uttrycklig majoritet för att en statsminister ska godkännas har Sverige ofta minoritetsregeringar, som inte utan vidare kan räkna med stöd för sina lagförslag av en majoritet av riksdagens ledamöter.

Minoritetsregeringar behöver göra upp med partier som inte sitter i regeringen. Viktigast är att få stöd för statsbudgeten, för om regeringen inte får igenom den är risken stor att den tvingas avgå.

Efter valet 2014 tog det drygt två veckor innan regeringen var utsedd och kunde presenteras på Lejonbacken i Stockholm.
Efter valet 2014 tog det drygt två veckor innan regeringen var utsedd och kunde presenteras på Lejonbacken i Stockholm. Foto: Magnus Hallgren

***

Varför är det inte alltid det största partiet som får bilda regering?

Talmannens uppgift är att utse den partiledare som ser ut att ha störst möjlighet att få igenom sina förslag i riksdagen. Det är ofta ledaren för det största partiet, men det behöver det inte vara.

Om det största partiet inte är stort nog för att samla en majoritet ens ihop med andra partier kan uppdraget mycket väl gå till ett mindre parti, som ser ut att få acceptabelt stöd från mer än 175 ledamöter. Mandatperioden 2006–2010 var till exempel Socialdemokraterna störst men hade väldigt lite inflytande eftersom Sverige då hade en majoritetsregering bestående av M, C, FP och KD.

Men stödet syns väl när riksdagen röstar om statsministerkandidaten?

Nej, egentligen inte, för när riksdagen röstar om talmannens förslag behöver inte en majoritet aktivt ställa sig bakom det för att regeringsbildaren ska godkännas, som i många andra länder. Det räcker med att en majoritet inte säger nej. 

Det gör också att det i Sverige är vanligt med minoritetsregeringar, som alltså inte kan räkna med stöd för sina lagförslag av en majoritet av riksdagens ledamöter. Minoritetsregeringar behöver göra upp med partier som inte sitter i regeringen. Viktigast är att få stöd för statsbudgeten. Den nuvarande rödgröna regeringen har exempelvis valt att samarbeta med Vänsterpartiet om budgetarna.

Det enklaste är så klart om regeringen – enparti- eller koalitionsregering – har egen majoritet, men i de fall det lutar åt en minoritetsregering gäller det alltså för talmannen att sondera hur troligt det är att andra partier kan stödja regeringens politik i olika centrala frågor.

Byts inte talmannen också ut efter valen? Och hur går det då med regeringsbildningen?

Jo, riksdagen väljer talman efter varje val. Ofta väljs samma som tidigare. Om det väljs en ny inleds regeringssamtalen av den avgående talmannen, men det är den tillträdande som lägger fram statsministerförslaget.

Hur lång tid får det ta att bilda regering?

Det finns ingen formell tidsgräns. Den enda begränsningen är regeln att talmannen inte får lägga fram mer än fyra förslag innan man måste utlysa extra val.

Varför är frågan om statsbudgeten så viktig för regeringsbildningen?

Budgeten är ramen för allt en regering vill göra som kostar pengar. Om budgeten inte går igenom blir det politisk kris, och regeringen måste troligen avgå.

I december 2014 deklarerade SD att man tänkte rösta på Alliansens budget i stället för att lägga ner sina röster – och orsakade därmed en regeringskris.
I december 2014 deklarerade SD att man tänkte rösta på Alliansens budget i stället för att lägga ner sina röster – och orsakade därmed en regeringskris. Foto: Magnus Hallgren

Hur vanligt är det att riksdagen nobbar talmannens statsministerkandidat?

Det har aldrig hänt att en majoritet i kammaren röstat emot talmannens första förslag till regeringsbildare. Talmannen har fyra chanser på sig, men detta har alltså hittills mest varit en teoretisk möjlighet.

Men riksdagen kan när som helst pröva om regeringen har tillräckligt stöd. Om minst 35 ledamöter saknar förtroende för en minister kan de begära omröstning om misstroende. Röstar mer än hälften av ledamöterna för misstroendet måste ministern avgå. Gäller misstroendet statsministern måste hela regeringen avgå. Inte heller detta har hittills hänt i Sverige.

Däremot har hot om misstroendeomröstning lett till att ministrar petats, exempelvis inrikesminister Anders Ygeman och infrastrukturminister Anna Johansson, som fick gå 2017 efter DN:s avslöjanden om Transportstyrelsens it-fadäser.

Sitter regeringen alltid hela mandatperioden fram till nästa val?

Det är inte säkert. Regeringen kan avsättas, spricka eller själv avgå. Det förstnämnda har aldrig inträffat, men här är ett par exempel på det senare:

• Statsminister Thorbjörn Fälldin (C) avgick i oktober 1978 på grund av borgerlig oenighet om kärnkraften. Talmannen gav då uppdraget att bilda regering till Folkpartiledaren Ola Ullsten, vars parti bara hade 39 ledamöter i riksdagen. Det var också bara dessa 39 som röstade ja till FP-regeringen, men eftersom 215 ledamöter avstod från att rösta godkändes talmannens förslag.

• Ingvar Carlsson (S) avgick i februari 1990 sedan regeringen misslyckats med att få igenom ett krispaket. Talmannen uppmanade då moderatledaren Carl Bildt att försöka bilda regering, men Bildt trodde inte det fanns förutsättningar för det. Då gick uppdraget tillbaka till Carlsson, som återinträdde som statsminister efter tolv dagar.

När en regering väl är på plats, får statsministern då göra vilka förändringar som helst i den?

Inte riktigt. Statsministern bestämmer vilka som ska sitta i regeringen, och hen får byta ut ministrar och göra om indelningen i departement utan att be riksdagen om lov. Men om det är en koalitionsregering och ett av partierna drar sig ur helt måste hela regeringen avgå. Det blir då åter talmannens uppgift att mejsla fram ett förslag till regeringsbildare, som riksdagen ska rösta om.

Eller så blir det nyval?

Nja, inte i den situationen, men i osäkra parlamentariska lägen, som vid en misstroendeförklaring, kan regeringen mycket riktigt utlysa extra val, ofta kallat nyval. Det har gjorts en enda gång sedan den allmänna rösträtten infördes. Det var 1958, efter det att en folkomröstning hållits om pensionssystemet. Mandatperioden efter det extra valet sträcker sig fram till nästa ordinarie val. En övergångsregering, alltså en som sitter kvar efter ett val tills en ny utsetts, får inte utlysa extra val.

Blotta hotet om nyval kan sätta press på partierna att lösa en kris. Den nuvarande regeringen var nära att avgå och utlyste extra val sedan Sverigedemokraterna hösten 2014 röstat på oppositionens (Alliansens) budgetförslag. Avgångsplanerna skrinlades dock sedan den rödgröna minoritetsregeringen och allianspartierna nått en överenskommelse som skulle garantera att minoritetsregeringar får igenom sin budget, den så kallade Decemberöverenskommelsen.

Är det regeringen eller riksdagen som bestämmer i Sverige?

Båda. Den högsta beslutsmakten ligger hos riksdagen, men regeringen har makten att formulera förslag till nya lagar och ”styr riket”, det vill säga ansvarar för att lagarna genomförs. Sedan ska man inte glömma att EU:s institutioner bestämmer mycket som Sverige måste följa.


Fotnot: Artikeln uppdaterades den 25 september 2018 med uppgiften om att Stefan Löfven förlorat statsministeromröstningen i riksdagen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.