Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Så vill partierna hjälpa bönderna: ”Vi har råd att rädda jordbrukarna”

Kvigor betar i torrt gräs utanför Rälla på Öland.
Kvigor betar i torrt gräs utanför Rälla på Öland. Foto: Patrik C Österberg/IBL

Tillsätta kriskommission, sänka skatter, höja stödet och söka hjälp från EU. 

Det är några av förslagen de politiska partierna har för att hjälpa bönder som befinner sig i en historisk kris till följd av en historisk torka. 

DN har pratat med samtliga partier om sin syn på frågan.

I måndags höll landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) en presskonferens tillsammans med Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin och LRF:s ordförande Palle Borgström om den förödande torkan.

Där fastslog man att det i nuläget är värre än den senaste torkan år 1992 och kan kosta lantbruket runt tre miljarder kronor. 

Ett stort problem är bristen på foder och bete till djuren, som lett till att en stor mängd bönder tvingats nödslakta sina kossor. I nuläget är det kö till slakterierna, så bönder måste i vissa fall nödslakta kossor som blir till biogas, istället för kött. 

Det är en svår situation för många av Sveriges bönder, som riskerar att gå i konkurs.

Läs mer: Frivilliga hjälper bönder för att undvika nödslakt

Regeringens linje är främst att söka stöd från EU. Landsbygdsministern säger sig ha nära kontakter med EU:s jordbrukskommissionär Phil Hogan om möjligheterna för Sverige att få pengar ur EU:s krisfond. 

– Min bedömning är att EU-kommissionen tar det här på största allvar, sade Sven-Erik Bucht i måndags. 

Torka på veteåker.
Torka på veteåker. Foto: Christine Olsson/TT

Andra förslag från regeringen är att transportera foder från norra till södra Sverige, att tidigarelägga ordinarie EU-stöd till bönderna och att uppmana svenska konsumenter att köpa svenskt kött. 

– Det gör stor skillnad om vi kan skapa en efterfrågan på svenska varor, sade Bucht.

Läs mer: Torkan slog ut skörden – nu skänker de bort sina djur 

Läs mer: Betesbrist tvingar de att slakta korna 

Just frågan om svenskt kött är en central del i problematiken just nu. När kossorna inte har foder och bete att äta tvingas bönder nödslakta dem. Men eftersom efterfrågan på svenskt kött inte är lika stort som mängden kor som nödslaktas bildas det kö till slakterierna, och istället för att köttet konsumeras bränns det och blir till biogas – någonting som ses som ett slöseri. 

Flera matbutiker runtom i landet har slutat köpa utländskt kött, som en åtgärd för att stötta bönderna. I dag välkomnar landsbygdsministern beskedet, men säger samtidigt att kommunerna måste få bestämma själva. 

Kan inte den offentliga sektorn göra något liknande för att stötta bönderna? 

– Nej, vi har ett regelverk kring det och det går inte att göra nånting åt det regelverket. Men vi kan, som konsumenter, dra vårt strå till stacken. Jag är svensk konsument! Jag är väldigt noga med att jag väljer svenskt kött, gör många det så får det en stor effekt - många bäckar små gör också väldigt mycket. 

Hade du velat skicka en uppmaning till kommuner att köpa svenskt kött?

– Nej det gör jag inte därför att jag har stor respekt för det kommunala självstyret. Men jag vet att det finns kloka både män och kvinnor i kommun och landsting som säkert kommer gör allt det de kan. 

Flera partier uppmanar nu både svenska konsumenter och offentlig sektor att köpa och upphandla mer svenskt kött för att stödja bönderna.

– Vi måste hjälpas åt så att alla upphandlar enligt svenskt regelverk vilket tyvärr många inte gör. Svenska konsumenter måste hjälpa till också och prioritera och köpa svenskt – även på restaurang: varifrån kommer köttet?, säger Kristina Yngwe, miljöpolitisk talesperson för Centerpartiet och vice ordförande i miljö- och jordbruksutskottet. 

Svenska konsumenter måste hjälpa till och köpa svenskt

Hon får medhåll av Kristdemokraternas jordbrukspolitiska talesperson, Magnus Oscarsson.

– Problemet är att kommuner och landsting köper mycket kött som inte är från Sverige. Det är ett bekymmer. Faktum är att köttet som serveras i skolor exempelvis kan produceras på ett sätt som kan ge fängelse åt bönder i Sverige. Det är en dubbelmoral: offentliga köket måste vara mer aktivt och köpa kött från Sverige. 

Det finns på plats diverse miljö- och djurskyddskrav som påverkar offentlig upphandling. Men faktum är att när det gäller offentlig upphandling får man inte ställa krav på att köttet ska vara svenskt. 

Enligt LRF:s senaste statistik (2013-2017) har endast hälften av offentligt upphandlade köttprodukter svenskt ursprung. 

– Man får inte rikta upphandlingen till en viss region, leverantör eller land, säger Gustav Hammargren på Upphandlingsmyndigheten. 

För att åtgärda detta vill Magnus Oscarsson (KD) att regeringen tillför resurser till slakterierna för att kunna slakta fler och snabbare. 

Det syns skillnad på var det finns lera eller sand i marken hos landbrukare i Fjelie utanför Lund.
Det syns skillnad på var det finns lera eller sand i marken hos landbrukare i Fjelie utanför Lund. Foto: Andreas Hillergren/TT

Moderaternas landsbygdspolitiska talesperson Sten Bergheden tycker att det absolut viktigaste i denna fråga är att stärka upp lönsamheten för svenskt lantbruk.

– I dag har vi låg konkurrenskraft, låg lönsamhet och kostsamma regelverk. Vi kan inte kombinera det med höga skatter i det läget. Vi måste sänka dieselskatterna och minska byråkratin och regelverken, säger han.

Enligt Bergheden släpar regeringen med att betala ut EU-ersättning till bönderna som han menar borde varit utbetald redan för 2–3 år sedan. 

– Torka i Sverige och grannländer sätter hård press på likviditeten och priset på grovfoder. Bönderna måste få ut sina pengar.

Bergheden håller med Allianskollegorna C och KD om vikten av att svenska konsumenter drar sitt strå till stacken och köper svenskt kött för att stötta bönderna. 

Vad gäller skatterna får Bergheden medhåll av Sverigedemokraterna, som säger att man under en längre period stått upp för sänkt skatt för svenska bönder.

”Sverigedemokraterna har länge förespråkat att svenska bönder ska få en kraftigt ökad nedsättning av dieselskatten till dansk nivå. Som ett sätt att komma runt EU:s statsstödsregler och komplettera behovet av förskottsutbetalningar av EU-stöd så anser vi att man därför bör sänka dieselskatten för bönderna och att detta ska räknas retroaktivt från den 1 juli 2018 när nästa års budget beslutas,” säger partiet i ett skriftligt uttalande.

Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill se ökat statligt stöd till bönderna. Miljöpartiet vill till exempel höja det statliga stödet för klimatanpassning med 500 miljoner.

”Förutom de åtgärder mot torka som regeringen presenterade i går genom landbygdsministern, så har Miljöpartiet utöver dessa gemensamma regeringsförslag och pågående åtgärder nyligen föreslagit en halv miljard i anpassningsåtgärder för att minska sårbarheten vid torka eller andra extremväder,” skriver Agnetha Boström, biträdande presschef på regeringskansliet i ett mejl till DN. 

Vänsterpartiet vill att regeringen skjuter till pengar direkt till bönder för att rädda dem ur torkkrisen. 

– Vi vill att regeringen så fort som möjligt träffar representanter från jordbruksnäringen och ser över hur ett snabbt stöd kan utformas. Flera hundra miljoner kronor kan behövas, och det är väldigt bråttom, sade Vänsterledaren Jonas Sjöstedt till DN i fredags.

En torr veteåker i Täby utanför Stockholm.
En torr veteåker i Täby utanför Stockholm. Foto: Christine Olsson/TT

– Vi har ett betydande överskott och reformutrymme. Det är inte ett problem. Vi har råd att rädda jordbrukarna... Som budgetpartner är vi villiga att göra upp om det här. Det kan kosta extra men det måste vi vara beredda att betala. Det är väldigt bråttom. 

Liberalernas lantbrukspolitiska talesperson Lars Tysklind säger att partiet håller med om mycket av regeringens förslag, som landsbygdsministern föreslog i måndags.

”Åt själva torkan är inte så mycket att göra, men Liberalerna anser såklart att läget är bekymmersamt. Vi instämmer i stort i det som ministern uttalat. Det är fortsatt viktigt att i dialog med lantbruksorganisationerna vidta åtgärder som är möjliga för att mildra långsiktiga konsekvenser av exempelvis omfattande slakt. Vi behöver inventera och utnyttja den mark som finns att tillgå för foderskörd. Det är även bra med de fodertransporter som sker från norr till söder. Det är även rimligt att tidigarelägga utbetalningarna av EU-stöd till lantbrukarna,” säger Lars Tysklind i ett skriftligt uttalande.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.