Uppgörelsen från 2016 mellan fem partier om energipolitiken är i gungning. M och KD vill skrota målsättningen om 100 procent förnybar el år 2040. Istället vill de ha ett mål om 100 procent fossilfritt, vilket skulle ge utrymme för mer kärnkraft i framtiden.

I en DN-intervju nyligen öppnade M-ledaren Ulf Kristersson för att inleda nya samtal om energipolitiken med de kärnkraftsvänliga partierna KD, L och SD. De två senare ställde sig inte bakom energiöverenskommelsen 2016, men det gjorde M och KD.

– Vi välkomnar att man tar upp samtal för att få en bredare förankring i Sveriges riksdag. Moderaterna och Kristdemokraterna har närmat sig de argument som vi hade för att inte ställa oss bakom överenskommelsen. Det är uppenbart att de inte längre delar den tolkning av överenskommelsen som de övriga partierna har, säger Mattias Bäckström Johansson (SD).

Han konstaterar att SD och M nu tycks ligga väldigt nära varandra i synen på kärnkraften. Det handlar både om att driva reaktorerna 1 och 2 i Ringhals vidare och att förändra prissättningen på el för att ge kärnkraften extra betalt för sin leveranssäkerhet.

SD kan tänka sig en ny parlamentarisk kommitté med alla riksdagspartierna som tar ett omtag på energipolitiken. Det är ett alternativ som M också har nämnt. De kärnkraftsvänliga partierna skulle också kunna gå samman och agera direkt i riksdagen, menar Mattias Bäckström Johansson.

M, SD, KD och L bildar dock ingen riksdagsmajoritet. Mattias Bäckström Johansson medger att det till sist hänger på vilket vägval Socialdemokraterna gör.

Men till att börja med är det upp till bevis för Moderaterna, anser SD. De och KD har ännu inte lämnat energiuppgörelsen, trots sin kritik mot den.

– I praktiken har ju överenskommelsen redan fallit. Det största ansvaret ligger nu på M och KD som ändå sitter kvar. De måste komma ut på banan, anser Mattias Bäckström Johansson. 

Läs mer: Ygeman (S) nobbar Moderaternas krav om kärnkraften