Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Sen datalagring kostar mångmiljonbot

Efter år i långbänk införs EU:s direktiv för datalagring i Sverige i maj. Förseningen kan kosta Sverige uppemot 70 miljoner i böter.

Men problemen och kontroverserna kring det omdiskuterade direktivet, som förre justitieministern Thomas Bodström (S) var med och forcerade fram i EU 2006, är inte slut.

De politiska partiernas ungdomsförbund vänder sig, enligt en enkät gjord av Dagens Nyheter, emot att direktivet införs i svensk lag. Men riksdagens justitieutskott har nu ställt sig bakom att direktivet ska införlivas med svensk lag 1 maj.

Operatörerna, som åläggs att lagra uppgifter om mobilsamtal, SMS och datatrafik, hävdar att det kostar stora pengar att säkra lagringen. Ordföranden i riksdagens justitieutskott, socialdemokraten Morgan Johansson, tillbakavisar mobiloperatörernas kritik.

– De har vetat om det här i fem år och de lagrar uppgifterna redan nu, för att kunna fakturera sina kunder, säger Morgan Johansson.

Justitieminister Beatrice Ask (M) vill inte bedöma om det är konsumenterna som riskerar att få betala lagringen.

– Svårt att säga, men det finns inga gratisluncher.

Enligt direktivet ska all trafikdata från telefoner och datorer sparas i ett halvår för att kunna användas i brottsutredningar. Egentligen skulle det ha varit infört i Sverige för fem år sedan. Sedan februari 2010 tickar böter på 10.000 euro per dag, motsvarande omkring 90.000 kronor, för att Sverige inte införlivat direktivet. Räknat dag för dag skulle boten fram till 1 maj i år bli uppemot 70 miljoner kronor.

– Vi har påtalat konsekvenserna av att skjuta upp beslutet, säger justitieminister Beatrice Ask (M).

Du har väl inte tyckt att det här var världens bästa förslag från början?

– Nej, och det var också skälet till att vi arbetade mycket med förslaget innan vi lade fram en proposition för riksdagen.

Hade du helst sluppit att lägga fram propositionen?

– Jag svarar inte på hypotetiska frågor. Jag arbetade fram ett förslag som jag tyckte var rimligt, ett förslag som riksdagen beslutade att skjuta upp ett år. Det kan inte jag göra mycket åt, men det har kostat oss mycket pengar, pengar som vi hade kunnat använt bättre.

Är det svårt för polisen att få tag i de här uppgifterna i dag?

– Jag har ingen sådan rapport.

Men ändå behövs direktivet?

– Det ska säkerställa tillgången på uppgifter över tid.

Datalagringsdirektivet

Operatörer blir skyldiga att lagra telefoni, meddelandehantering, internetåtkomst och anslutningsform i sex månader.

Uppgifterna ska kunna identifiera eller spåra kommunikationskällan, slutmålet för kommunikationen, datum, tidpunkt, längd, typ av kommunikation och varifrån.

I klartext kommer uppgifter lagras om vem som ringer, sms:ar eller mejlar och till vem och var man befinner sig och när och hur länge man gör detta.

Innehållet i kommunikationen får inte lagras.

Det är bara brottsbekämpande myndigheter som får använda uppgifterna.

Kostnaden beräknas enligt regeringen bli 200 miljoner kronor för lagringen, vilket operatörerna får svara för.

Operatörerna själva har hävdat att det kostar cirka 1 miljard kronor.

Reglerna ska, om riksdagen röstar slutligt ja efter debatt 21 mars, införas i svensk lag 1 maj i år.

Förslaget stöds av de fyra regeringspartierna och Socialdemokraterna. Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger nej. Sverigedemokraterna anser att uppgifter bara ska lagras inom Sverige.

(TT)

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.