Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 06:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/shekarabi-s-om-kommuners-ekonomi-utjamning-har-haft-hogsta-prioritet/

Politik

Shekarabi (S) om kommuners ekonomi: Utjämning har haft högsta prioritet

Ardalan Shekarabi. Foto: Elin Åberg

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) instämmer inte i kommuners kritik om att det nya skatteutjämningssystemet drar ut på tiden. 

– Vi jobbar för att den här lagstiftningen ska träda i kraft så fort som möjligt, säger han.

Kritiken har kommit i samband med rapporteringen om att 110 kommuner väntas gå minus i år.

Flera kommuner som DN tidigare talat med anser att det förändrade skatteutjämningssystemet – som syftar till att ge likvärdig vård och omsorg i hela landet – låtit vänta på sig.

Larmet: 110 kommuner väntas gå minus i år 

– Riksdag och regering hade kunnat fatta beslut om ett system som vore mer gynnsamt för glesbygdskommunerna. Men man gör det inte, sade kommunalrådet Robert Bernhardsson (S) i Jokkmokk, en av de kommuner som riskerar att gå mest back under 2019.

Finansminister Magdalena Andersson har lovat att ett förnyat system ska komma på plats men utan att säga när. Civilminister Ardalan Shekarabi ger ett liknande svar.

– Datum kan jag inte ge än eftersom vi just nu behandlar de remissynpunkter som framkommit. Det återstår att se hur mycket det finns att hantera utifrån remisserna, säger Shekarabi.

Flera kommuner riktar kritik mot att det nya utjämningssystemet dragit ut på tiden. Håller du med om kritiken?

– Nej, vi jobbar för att den här lagstiftningen ska träda i kraft så fort som möjligt. Sedan är det självklart omfattande arbete, varje liten justering i utjämningssystemet får stora effekter åt båda hållen och det ska bli rätt.

Kan du förstå kritiken?

– Det har att göra med att vår övergångsregerings förslag inte fick remitteras eftersom det var en övergångsregering. Så fort regeringen kom på plats efter januariavtalet så remitterades förslaget, så det här har haft högsta prioritet.

Amanda Sokolnicki: Göran Persson hade rätt – kommunalskatten borde skrotas 

Utredningen om ett förändrat kommunalt utjämningssystem kom i höstas, och i februari gick förslaget ut på remiss. Förslaget innebär att rikare kommuner och landsting skjuter till miljarder till fattigare diton.

Som exempel kan nämnas region Stockholm, där invånarna förlorar sammanlagt 1,6 miljarder kronor på systemändringen. Gotland och Jämtland/Härjedalen kan i stället räkna med kraftigt ökade tillskott på 86 respektive 196 miljoner kronor.

Enligt Ardalan Shekarabi är remissinstanserna överlag positiva till förslaget, även om det finns ”en minoritet som är kritisk till upplägget”.

– Överlag är en klar majoritet för en justerad och förstärkt utjämning, säger han.

Samtidigt har flera moderata politiker på kommunal och regional nivå kritiserat förslaget. Irene Svenonius (M), regionstyrelseordförande i Region Stockholm, har bland annat sagt att ”det är orimligt att ta 1,6 miljarder kronor från en växande region med stora investeringsbehov” och att hon hoppas att riksdagen drar tillbaka planerna.

Om motståndet från höger säger Ardalan Shekarabi:

– Jag är mycket kritisk till de kommentarer som har gjorts från en del stockholmsmoderater om att ”det här gör Stockholm till landets bankomat”. Även Stockholm vinner på att Sverige håller ihop och att vi har en likvärdig välfärd.

Räknar ni med att få igenom förslaget i riksdagen, trots att det fått kritik från borgerligt håll?

– Min bild är att majoriteten av riksdagspartierna delar problembilden. Vi för samtal med riksdagspartierna om just det här förslaget så vi ska naturligtvis verka för att det ska gå igenom i riksdagen.

DN har talat med Centerpartiets och Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talespersoner, som båda är positiva till förslaget om utjämningssystemet i grunden. Så även Miljöpartiet, som ju regerar med Socialdemokraterna. Även Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har sökts men inte kommenterat förslaget.

När det gäller Moderaterna så säger partiets ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson att det är bra att utredningen om ett förändrat utjämningssystem har gjorts, och att en del av de föreslagna förändringarna är både viktiga och riktiga.

– Det vi saknar och är negativa till är att den inte tar hänsyn till tillväxt och kommuner som växer. Vi är också negativa till att man inte tar upp inkomstsidan. Det är den stora frågan, säger hon.

Svantesson spekulerar inte i hur Moderaterna ska rösta när systemförslaget så småningom läggs fram i riksdagen.

– Vi kan inte i dag säga hur vi kommer att ställa oss till en proposition. I grunden är det bra att det har utretts men vi är kritiska på några punkter.

Vad anser ni om helheten?

– Det är rätt riktning och det är bra att utredningen gjordes.

Vilken förändring skulle du i första hand vilja se på inkomstsidan?

– En ingång måste vara att kommuner som gör ett bra jobb och ökar tillväxten får incitament att behålla en del av den tillväxt som skapas, säger Elisabeth Svantesson.

Av Sveriges 290 kommuner räknar 110 med att gå minus under året, enligt siffror från SCB. Fördelningen mellan kostnadskrävande grupper och personer i arbetsför ålder beskrivs som ett av de tyngsta skälen av kommuner DN talat med.

På frågan om ifall det räcker med ett nytt utjämningssystem för att bringa ordning i kommunernas ekonomi, svarar Ardalan Shekarabi:

– Nej. Vår bedömning är att både resurserna och utjämningen måste öka, så det är både och.

I januariavtalet som slöts mellan S, MP, C och L utlovas förstärkning av de generella bidragen till kommuner och landsting under mandatperioden, med fem miljarder kronor per år. Både den sortens satsningar och ökad utjämning är viktiga, menar Shekarabi.

– Det går ut på att glesbygdskommunerna måste få ta en större del av kakan. Det är det som är vårt syfte, säger han.