Regeringen räknar med att skattetrycket kommer att sänkas de närmaste åren. Enligt beräkningar som DN tagit del av sänks skatterna med nästan sex miljarder kronor nästa år.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2022-06-27 08:42
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/skatterna-sanks-med-nara-sex-miljarder-nasta-ar/
SVENSK POLITIK
Skatterna sänks med nära sex miljarder nästa år
Få ut mer av DN som inloggad
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.
Följ dina intressen Nyhetsbrev Har du redan ett konto? Logga in Skapa konto gratisPå onsdagsmorgonen är det dags för finansminister Magdalena Andersson (S) att presentera regeringens sista budgetproposition före nästa års val. Det blir en budget med satsningar på svindlande 40 miljarder kronor som regeringen kan bära med sig i nästa års valrörelse.
Satsningarna kommer att genomföras utan att regeringen höjer skattetrycket i Sverige. Enligt beräkningar i statsbudgeten som DN tagit del av kommer skatterna att sänkas med 5,9 miljarder kronor under 2018.
Den överlägset viktigaste förklaringen är att regeringen sänker pensionärsskatten med drygt fyra miljarder redan nästa år. Andra större skattesänkningar är avdragsrätten för fackföreningsavgiften (1,34 miljarder) och sänkt arbetsgivaravgift för den först anställde hos enskilda näringsidkare (1,8 miljarder).
Läs mer: Reseavdraget utreds – ska inte längre gynna bilåkande i och till städer
Summan av regeringens skatteförslag skulle emellertid ha sett annorlunda ut om inte oppositionen i augusti stoppat två planerade skattehöjningar. Finansministern ville både att fler löntagare skulle betala statlig skatt och ändra de så kallade 3:12-reglerna för beskattningen av landets småföretag. Efter hot om misstroendeförklaringar mot enskilda statsråd drog regeringen dock tillbaka förslagen. Om 3:12-reglerna hade ändrats skulle summan av regeringens skatteförändringar ha varit nästan tre miljarder lägre.
I regeringens sammanställning ingår inte heller förändringen av den så kallade resolutionsavgiften för bankerna. Motståndarna till avgiften brukar beskriva den som en skatt men regeringen ser det annorlunda. Enligt regeringen handlar det om en avgift eftersom pengarna öronmärks för att kunna användas som buffert vid en eventuell bankkris, inte för att fylla hål i statskassan. Förändringen av resolutionsavgiften beräknas innebära en höjning med två miljarder kronor under 2018.
Regeringens bedömning för de kommande åren är att skattetrycket kommer fortsätta att minska. Enligt prognosen kommer statens skatteintäkter att krympa med närmare tio miljarder kronor både 2019 och 2020.
Läs mer: Maria Crofts: Valbudgeten ger något till de allra flesta