Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
169 kr/månad

Vakna med DN på helgen. Halva priset på papperstidningen i tre månader!

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-07-16 08:52

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/skl-malmos-hamn-kan-hamna-under-vatten-ar-2100/

Politik

SKL: Malmös hamn kan hamna under vatten år 2100

Foto: Johan Nilsson/TT

Malmös hamn kan dränkas, Norrköping får fler värmeböljor och snösäsongen i Härjedalen snudd på halveras om inte utsläppen minskas radikalt. Och arbete med klimatanpassning måste vässas både lokalt och nationellt, enligt en ny rapport från SKL.

Klimatförändringen är ett konkret hot mot samhället, kommuner, regioner och staten måste öka ambitionerna och takten i arbete med klimatanpassning, enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL. 

I samarbete med SMHI har de tagit fram en rapport med konkreta exempel på hur tre svenska orter – Malmö, Norrköping och Härjedalens kommun – drabbas om utsläppskurvorna fortsätter uppåt i samma takt som i dag.

Om utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka som i dag kommer Sverige att vara cirka 5 grader varmare kring år 2100 jämfört med slutet på 1800-talet. Enligt scenarierna skulle det bland annat medföra att havsnivån höjs med cirka en meter och att häftiga skyfall blir vanligare. 

• I Malmö kan havsnivån stiga med en meter eller mer. I extrema väder med vågor och vind riskerar stora delar av Malmös hamnområde att stå under vatten, liksom viktig infrastruktur som stationsområdet och flera stora vägar. Havsvattnet letar sig även långt upp i Sege å. Skyfallens intensitet ökar i ett varmare klimat eftersom varmare atmosfär tar upp mer fukt. Extremvädren skulle innebära fara för människors hälsa och också skador på fastigheter och stora kostnader för samhället. 

• Norrköping skulle 50 dagar om året få en medeltemperatur på över 20 grader, tre gånger så många dagar som snittet för de senaste decennierna. Och det är fler värmedagar än under 2018 då sommarvärmen var extrem. Risken för värmeböljor, torka och bränder ökar markant vilket också ökar risken för människors hälsa och ekosystem.

• Härjedalens kommun skulle framför allt märka av uppvärmningen på att snösäsongen i skidorterna kortas dramatiskt. I Vemdalen skulle snösäsongen vara i 3,5 månader, nästan en halvering jämfört med snittet för perioden 1961–1990 då snön låg i 6 månader. Det skulle troligen innebära kraftigt minskade intäkter från turismen som är viktig för kommunen. Även rennäringen skulle drabbas kraftigt.

Om utsläppen istället minskar och uppvärmningen för Sveriges del bromsar vid cirka 3 grader innebär det stor skillnad. Extrema väderhändelserna i Malmö blir inte lika vanliga och inte lika kraftiga, dagarna med hög temperatur blir nästan hälften så många i Norrköping och antalet snödagar i Vemdalen minskar hälften så fort jämfört med en 5-gradig ökning.

Precis som FN:s klimatpanel IPCC konstaterade i sin stora rapport i höstas finns enligt scenarierna för Sverige stora vinster med att minska utsläppen radikalt.

– Rapporten är ett sätt för oss att försöka att pedagogiskt visa vad som händer om vi inte gör något. Fortfarande i dag finns det personer som inte riktigt vill ta till sig vilka stora konsekvenser det kan få med de klimatförändringar vi har framför oss om vi inte gör någonting, säger Carola Gunnarsson, förste vice ordförande SKL.

Organisationen landar i tre slutsatser om vad som måste göras i klimatarbetet framöver: en nationell kraftsamling för att minska utsläppen av koldioxid, att kommuner och regioner måste öka takten i arbetet med att rusta sig för de klimatförändringar som redan märks och statens stöd till klimatanpassning måste bli betydligt bättre när det gäller finansiering, samordning och medvetenhet om hur stora utmaningarna är.

– Både nationellt men också lokalt måste vi alltid jobba på två fronter. Det ena är att hantera de klimatförändringar som man ser redan i dag, och det andra är att förbereda sig och att jobba vidare för att minska koldioxidutsläppen så att vi inte står inför den situation som vi ser i rapportens värsta scenarier, säger Carola Gunnarsson.

För att kunna bedriva ett effektivt arbete med klimatförändringen vill SKL från statligt håll se en större samordning och att det blir tydligare var ansvaret ligger.

– Jag ställer mig frågande till att vi i dag har ett 30-tal myndigheter som på ett eller annat sätt är inblandade i klimatarbetet men det är väldigt lite samordning mellan dem.  När man från lokala nivån vill ha stöd från nationell nivå är det nästan omöjligt att veta var ska man vända oss någonstans.