Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-19 03:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/sma-chanser-for-smapartierna-i-eu-valet/

Politik

Små chanser för småpartierna i EU-valet

Gustav Kasselstrand, Alternativ för Sveriges partiledare. Foto: Hampus Andersson

Junilistan, Piratpartiet och Feministiskt initiativ lyckades skrälla i EU-valet.

Men i år ser chanserna dystra ut för småpartierna som hoppas på ett mandat i Bryssel. 

– Det finns inget som tyder på att något nytt parti ska komma in, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos. 

EU-valet 2019

Endast ett parti i svensk EU-valshistoria har lyckats krossa alla förväntningar veckan före valet: Junilistan i valet 2004.  

– I vår sista mätning före valet 2004 fick Junilistan strax över fyra procent. Sedan var det debatt sista fredagen före valdagen som blev en jättediskussion för att SVT inte lät dem vara med i slutdebatten. Så då lyfte de från fyra-fem procent till över 14 procent på valnatten. Det är det enda exemplet vi har på en riktig spurtraket, säger opinionsanalytikern Nicklas Källebring. 

Partiet beskrev sig som tvärpolitiskt och drev frågor emot överstatlighet från EU. I dag har partiet inte ens en fungerande hemsida och heller ingen Facebook-sida. Flera småpartier, däribland liberalkonservativa Medborgerlig samling, använder Junilistans framgång som ett exempel på att det går att slutspurta. 

– I dag finns det inget som tyder på att ett parti skulle lyckas ta sig in, snarare att ett eller två riskerar att falla ur, säger Nicklas Källebring. 

Europaparlamentsvalen har ändå generellt visat att väljarna kan tänka sig att rösta på ett parti som de inte hade röstat på i ett riksdagsval, för att markera en ståndpunkt. Det låga valdeltagandet kan också gynna mindre partier. 

– Men det är ju inte så att en majoritet av väljarna byter parti. Och det är också svårt för småpartierna att få genomslag. Medias rapportering om vad de tycker och tänker är ju begränsad. Samtidigt är det bra att det är höga trösklar för partier som ska komma in i Europaparlamentet, säger Källebring. 

I valet 2009 fick Piratpartiet över sju procent av väljarnas röster och blev då femte största svenska parti i parlamentet. Och valet efter det, 2014, lyckades Feministiskt initiativ ta sig in med 5,5 procent av rösterna.

Men med en vecka kvar till årets EU-val har de små uppstickarpartierna få chanser att lyckas knipa ett mandat på söndag.

– Inför det här valet finns det ju ingen av de här småpartierna som skramlar ihop mer än någon eller några tiondelar i enskilda mätningar, säger Nicklas Källebring. 

Här är småpartierna som kandiderar till Europaparlamentsvalet: 

Alternativ för Sverige

Politik: Nationalism, EU-motstånd, anti invandring.
Toppkandidat:
Gustav Kasselstrand, ekonom och partiledare
Röstandel i riksdagsvalet 2018:
0,31%
Följare på Facebook:
61.000
Innehar mandat i en svensk kommun eller landsting:
Nej

Partiledaren som också själv är toppkandidat för Alternativ för Sverige säger sig ha goda kontakter med nationalister så som franska Marine Le Penn och vill gärna hamna i hennes partigrupp. 

– Den absolut viktigaste frågan är att Sverige ska lämna EU och vi ser Europaparlamentet som en möjlighet att få igång debatten om en Swexit, säger han. 

Är det inte svårt att få väljare att gå och rösta när er största fråga är Swexit?

– Jo, det är en utmaning, men vi försöker peka på Storbritannien som faktiskt lyckades få en majoritet för att lämna EU. Jag tror att många EU-motståndare förstår att enda sättet till Swexit är att ta sig och rösta. 

Hur många procent av rösterna skulle ni bli nöjda med? 

– Allt över en procent är en ganska viktig milstolpe eftersom att man då får valsedlar utlagda i kommande europaparlamentsval. 

Piratpartiet

Politik: Reformerad upphovsrätt, personlig integritet, digitalisering
Toppkandidat:
Mattias Bjärnemalm, sakkunnig för digital politik
Röstandel i riksdagsvalet 2018:
0,11%
Följare på Facebook:
72.000
Innehar mandat i en svensk kommun eller landsting:
Nej

Partiledaren Magnus Andersson säger att partiets viktigaste fråga är ”ett fritt internet”. 

– Det handlar om att vi inte ska ha en tredjepart som tittar på informationen som går mellan olika parter och bedömer om informationen ska få finnas eller inte. Det är jätteviktigt för att vi ska kunna kommunicera fritt. Även tankar som inte är färdigtänkta ska kunna kommuniceras för att de ska kunna diskuteras med andra människor, säger Magnus Andersson. 

Gäller det även tankar som rör exempelvis terrorism? 

– Yttrandefriheten är absolut. När det gäller terrorister så handlar det om att vi ska kunna se dem bättre. Om vi inte tillåter det så kommer de istället att använda sig av olika dolda kommunikationssätt som gör det väldigt svårt att upptäcka dem. Men sen också för att de som uttrycker sådana tankar och åsikter ska ha möjlighet att få svar. Som då kanske gör att de inte begår terrorbrott, säger Magnus Andersson. 

Partiet Vändpunkt

Politik: Grön politik, decentralisering, minskade ekonomiska klyftor
Toppkandidat:
Kitty Ehn, Nationalekonom/klimatkommunikatör
Röstandel i riksdagsvalet 2018:
Fanns inte
Följare på Facebook:
2.800
Innehar mandat i en svensk kommun eller landsting:
Nej

Partiet startades i februari av den före detta miljöpartistiska riksdagsledamoten Carl Schlyter. Nu kandiderar partiet till EU-valet. 

– Vi ser oss som Sveriges enda klimatparti. Alla andra partier lappar och lagar medan vi vill förändra i grunden. Vi vill höja EU:s klimatmål radikalt och utropa ett klimatnödläge. När det handlar om medel vill vi starta en klimatfond på EU-nivå dit medlemsländer kan ansöka om pengar för att få hjälp att ställa om. Vi vill att EU prioriterar klimat och människor framför ekonomisk vinst, säger partiets toppkandidat Kitty Ehn. 

Hon säger att Vändpunkt satsar på att bli ”de nya Socialdemokraterna”.

– Men samtidigt är det svårt när man startar ett parti i februari och gå till val i maj. Det viktigaste för oss är att driva på opinionen, säger Kitty Ehn. 

Direktdemokraterna

Politik: Direktdemokrati
Toppkandidat:
Thomas Larsson, Kommunikatör
Röstandel i riksdagsvalet 2018:
0,08%
Följare på Facebook:
9.300
Innehar mandat i en svensk kommun eller landsting:
Nej

Direktdemokraterna ställde upp för första gången i riksdagsvalet 2014, och blev det femte största partiet utanför riksdagen i samband med riksdagsvalet 2018 med 5.153 röster. Direktdemokraterna har formellt ingen ideologi och driver inga sakfrågor, utan har som mål att partiets medlemmar demokratiskt ska besluta om hur partiet ska rösta i omröstningar. 

Tanken är mer specifikt att alla partiets medlemmar genom en internetportal ska rösta om hur de vill att partiets valda politiker ska rösta i varje enskild fråga. Partiet är en hopslagning av tre svenska lokala direktdemokratiska partier, Demoex, Äkta demokrati och Aktiv demokrati. Det förstnämnda partiet var representerat i Vallentuna kommun 2002-2014.

DN har sökt Direktdemokraterna.

Medborgerlig samling

Politik: Liberalkonservatism, minskad EU-budget, stärkta yttre gränser
Toppkandidat:
Fredrik Sander, Jurist
Röstandel i riksdagsvalet 2018:
0,20%
Följare på Facebook:
18.000
Innehar mandat i en svensk kommun eller landsting:
Ja, fyra

Toppkandidaten Fredrik Sander ser utmaningarna med att lyckas knipa ett mandat i EU men menar att slaget inte är förlorat. 

– Tittar vi på tidigare EU-val så är det ju där som de mindre kända partierna har kunnat kliva fram. Då har det oftast funnits en fråga som väckt tydligt intresse och det finns det ju inte i år, kan man konstatera, säger Fredrik Sander. 

Hans parti har kampanjat mycket på sociala medier för att nå sin väljargrupp och hoppas att kunna få i alla fall en procent. 

– Om man får det så brukar det leda till att man får en egen kolumn i opinionsmätningar och man kan få valsedlar utlagda i kommande val. Sedan krävs det att man ska få upp emot fem procent för att man ska få ett mandat, och det känns ju svårt, säger Fredrik Sander. 

Medborgerlig samling vill ha mindre överstatlighet i EU. 

– Vi menar att överstatligheten i dag sker på bekostnad av staters suveränitet. Vi vill istället att EU ska fokusera på marknad, säkerhet och miljö, säger toppkandidaten.