Snabbguide: Det skiljer partierna i största valfrågorna

Uppdatering 180908 kl 15.07 Texten har tillfogats en rättelse

Årets val är det mest ideologiska på länge. Partier med tydlig socialistisk, liberal eller konservativ profil går framåt. Sveriges plats i världen, vad som är svenskt och vilka grundläggande principer som ska prägla det svenska samhället debatteras hett. Här är partiernas ideologiska grund i korthet.

Lag och ordning

Under flera år har politiken gått allt mer mot så kallade hårda tag, i allt väsentligt med brottsoffrets perspektiv. I den politiska debatten har partiföreträdare gärna talat om trygghet och lyft behovet av ökade polisresurser.

Men även om alla partier i dag talar om strängare straff, finns en skillnad framför allt mellan MP och V, å ena sidan, och övriga partier. Det handlar både om hur partierna väljer att uttrycka sig och vad de betonar: det brottsförebyggande och sociala arbetet i utsatta områden och grupper, respektive säkerheten för laglydiga medborgare, polisnärvaro och straff.

Klimatet och miljön

Det råder numera bred enighet om målen för klimatpolitiken. Alla partier utom SD står bakom det klimatpolitiska ramverket, som säger att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll år 2045. Däremot finns det konflikter i synen på medlen. Den rödgröna regeringen har satsat stort på statliga klimatinvesteringar som oppositionen anser är ineffektiva. Flygskatten är ett annat stridsämne – oppositionen vill avskaffa den. Motsättningar finns också i skogspolitiken. Flera oppositionspartier värnar om skogsägarnas rättigheter medan de rödgröna har lagt tonvikten på att freda skyddsvärda områden.

Asylinvandring

Sedan 2016 gäller en tillfällig asyllagstiftning, som inneburit att färre har sökt asyl i Sverige och hårdare regler för de som gör det. Nästa år slutar dock lagen att gälla och beslut måste tas kring vilken politik som ska gälla då. Flera partier talar om en bred, långsiktig uppgörelse om migrationspolitiken. Hur en sådan ska se ut skiljer sig, även inom blocken. Dessutom går förhandlingarna om en EU-gemensam asylpolitik, som flera partier hänvisar till, trögt.

Skolan

Friskolornas vinster, betygen och om kommunerna eller staten ska ha ansvaret för skolan. Det är några av de frågor där partierna hamnar längst från varandra i skolpolitiken. Segregation och ökade skillnader i elevernas resultat mellan olika skolor lyfter alla partier fram som ett stort bekymmer. Det ger debatten om huvudmannaskapet för skolan ny näring. L, SD och V anser att staten ska ta över ansvaret för skolan. De övriga håller fast vid kommunerna, men även i de partierna höjs röster för starkare statlig styrning. M vill ha betyg redan från trean, de övriga borgerliga partierna och SD föreslår årskurs fyra, medan S och MP anser att sexan är rätt nivå. V vill vänta ända till nian med att betygsätta eleverna.

Sjukvården

Vården har under det gångna året seglat upp och blivit en av valets viktigaste frågor. Här finns det stora förutsättningar för partierna att komma överens på flera viktiga punkter, då de har liknande förslag. Exempelvis anser samtliga riksdagspartier att Sverige behöver satsa på att vidareutbilda fler specialistsjuksköterskor. De är också överens om att vården behöver bli mindre sjukhustung och att mer ansvar därmed bör läggas på vårdcentralerna. Samtidigt finns det tunga reformer som delar blocken: kömiljarden och vinster i välfärden.

Integrationen

Flera partier har stramat åt sin flyktingpolitik under det senaste året. I samband med detta har det tillkommit ett antal förslag för att förbättra integrationen. Nästan samtliga av partierna är överens om att språket är vägen in i det svenska samhället. Allianspartierna föreslår en möjlighet till etableringstjänster för alla nyanlända, ett förslag som innebär att de skulle kunna få en anställning med lägre lön samt utan arbetsgivaravgifter. Detta är en reform som de rödgröna och Vänsterpartiet anser skapar mer utanförskap i stället för mindre.

Försvaret

Sveriges säkerhetsläge har försämrats. ”Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas”, enades samtliga riksdagspartier (utom V) om 2017. I maj nästa år ska partierna ange hur försvaret ska stärkas i försvarsbeslutet 2020 (för åren 2021–2025). Det nu gällande riksdagsbeslutet från 2015 som gäller till och med år 2020 är underfinansierat. Därför måste nästa regering snabbt ge besked om de 18 miljarder kronor extra som överbefälhavaren begärt för åren 2019–2021.

Läs mer:
Fakta i frågan – hur rustat är Sverige militärt?
S lovar försvarsbudget på över 60 miljarder
M om S löfte: För lite och för sent

Sveriges ekonomi

Att höja eller sänka skatten, det är frågan. Den stora skillnaden i den ekonomiska politiken handlar om skatterna. De rödgröna har höjt skatterna under mandatperioden och vill åtminstone behålla skatten på den nivå som är i dag. De borgerliga, liksom Sverigedemokraterna föreslår rejäla skattesänkningar på i första hand arbetsinkomster. Samtliga partier är väl medvetna om att välfärden i takt med en åldrande befolkning kommer att kräva mer resurser de kommande åren. S menar att det bara kan klaras genom att behålla en hög skattekvot. De borgerliga menar att lägre skatter på arbete leder till att fler jobbar och därmed högre skatteintäkter för staten.

Läs mer:
Så vill finansministerkandidaterna sköta Sveriges finanser
Fakta i frågan: Så mår svenska ekonomin
Fakta i frågan: Hur mår Sveriges arbetsmarknad?

Jämställdhet

Alla riksdagspartierna säger att de strävar efter jämställdhet i samhället – men har olika idéer på hur det ska gå till. Partierna röstade för samtyckeslagen och är eniga om fler satsningar för att minska mäns våld mot kvinnor.

Den största skiljelinjen mellan blocken är kvotering. Där är de rödgröna för kvotering i föräldraförsäkringen och i bolagsstyrelse – medan Alliansen och SD är emot.

Dock har ingen av riksdagspartierna gjort jämställdhet till en valfråga förutom kanske Centern som i söndags berättade att de satsar 6,4 miljarder kronor för att få bort ”de oförklarliga löneskillnaderna”.

Läs också: Fakta i frågan – hur mycket mer tjänar män än kvinnor?

Pension och pensionärsskatt

I årets val är pensionerna är en större fråga än vanligt. Annars brukar de partier som står bakom det nuvarande pensionssystemet hänvisa alla skiljande frågor till den parlamentariska pensionsgruppen, där de sedan kunnat göra upp.

Men denna gång är det annorlunda. Socialdemokraterna driver kravet på höjda pensioner som en valfråga. Kring andra pensionsfrågor, såsom förbättrat grundskydd i garantipensionen och uppstramning av reglerna för premiepensionssystemet, finns däremot redan en färdig uppgörelse i pensionsgruppen. Den står såväl S som de borgerliga partierna och Miljöpartiet bakom.

Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, som inte ingår i pensionsgruppen, framför däremot helt egna krav.

Läs också: Fakta i frågan – har pensionärerna fått mer i plånboken?

Osäker på hur du ska rösta? Gör Valkompassen!

Rättelse: I en tidigare version av artikeln stod fel angående Vänsterpartiets inställning till vårdgaranti. Partiet tycker att det är viktigare att professionen tar hänsyn till patientens behov än att vårdgarantin hålls.