Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Snabbguide: Vad är direktivet om datalagring?

Läs om EU-lagen som ska stärka polisen men samtidigt är ett intrång i grundläggande medborgerliga rättigheter.

Vad säger datalagringsdirektivet?
Enligt datalagringsdirektivet ska EU:s medlemsländer lagstifta om att operatörer är skyldiga att spara trafikdata om sina kunders kommunikation per telefon eller mejl. Syftet är att uppgifterna ska kunna användas av polisen när man utreder allvarliga brott. Data ska sparas i minst sex månader och högst två år.

Vilken slags data ska sparas?
Det handlar om så kallade trafikdata, som bland annat kan visa vem som kommunicerat med vem, när och hur det skedde och var de inblandade befann sig. Innehållet i samtal eller textmeddelanden får inte sparas.

Varför har direktivet införts?
De som försvarar direktivet menar att polisen måste ha tillgång till trafikdata för att effektivt kunna bekämpa modern organiserad brottslighet. Det kan handla om narkotikhandel, trafficking (människohandel) och terrorism. Direktivet kom till i chockvågorna efter terrordådet i Madrid i mars 2004 då 191 människor dog. En drivande kraft bakom direktivet var den dåvarande svenske justitieministern Tomas Bodström.

Varför är direktivet omstritt?
Grundprincipen i såväl EU:s som Sveriges lagstiftning är att det råder telehemlighet, det vill säga ingen utomstående har rätt att ta del av vår kommunikation per telefon eller mejl. Rätten att få ha sin kommunikation i fred är inskriven i Europakonventionen. Undantag i lagarna gäller för polisen om man misstänker någon för brott. Datalagringsdirektivet är ett avsteg från principen på så vis att data lagras oavsett om någon misstänks för brott eller inte. Lagringen i sig kan ses som ett intrång i de medborgerliga rättigheterna och säkerhetsbrister kan öppna för missbruk.

Har alla EU-länder infört direktivet?
Nej. Sverige är ett av de länder som förhalat frågan och har för detta krävts på stora bötesbelopp av EU-kommissionen. I november 2010 lade den borgerliga regeringen dock fram ett lagförslag i riksdagen. V, MP och SD utnyttjade då en möjlighet att blockera beslutet i ett år. Men nu är det dags igen för riksdagen att fatta beslut och allt tyder på att datalgringen får grönt ljus.

Kommer direktivet att förändras?
Ja, kommissionen håller på med en utvärdering i syfte att förbättra direktivet. Redan nu står det klart att det på många sätt fungerat dåligt. Ett stort problem är att medlemsländerna inte har levt upp till kravet att leverera relevant statistik om hur bestämmelserna har använts.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.