Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Sökande till lärarutbildningen minskar – trots regeringens satsningar

Foto: NTB Scanpix

Trots regeringens försök att bygga ut lärarutbildningarna för att bereda plats för fler lärarstudenter, minskade antalet som sökte till lärarutbildningar hösten 2017. 

– Det skulle behöva vara flera tusen fler sökande för att möta behoven, säger Marie Kahlroth som är utredare på Universitetskanslersämbetets analysenhet.

Under mandatperioden som nu lider mot sitt slut har regeringen genomfört flera  satsningar på läraryrket. Bland annat det så kallade ”Lärarlönelyftet” som har gett många examinerade lärare 2.600 kronor mer i månadslön. 

Man har också genomfört reformer för att attrahera fler till läraryrket. Och man har berett fler platser på lärarutbildningarna i hopp om att kunna fylla dessa med personer som brinner för att lära ut. 

Den senare reformen har gett föga tillfredsställande resultat. Det visar en årsrapport från Universitetskanslersämbetet (UKÄ) som publiceras på onsdagen. 

Söktrycket till lärarprogrammen sjönk under hösten 2017. Då var det 16.880 behöriga förstahandssökande på alla landets universitet och högskolor. Det är en minskning med 900 jämfört med höstterminen 2016.

Läs mer: Lärarstudenter vill göra skillnad och fostra goda medborgare 

Däremot, eftersom lärarutbildningarna har byggts ut, ökade antalet antagna lärare under hösten 2017. Dock var ökningen marginell, från 11.700 till 12.200. 

– Eftersom att det är en så stor utbildning så är det ändå väldigt många som söker, men det skulle behöva vara betydligt fler och lärosätena kan inte lösa lärarbristen själva, säger Marie Kahlroth, utredare.

Enligt statistik som UKÄ tagit fram tillsammans med Skolverket, behöver antalet nybörjare på lärarprogrammet öka till så många som 23.700. Detta gäller dock om ambitionen är att alla lärarplatser på skolorna och förskolorna i landet ska fyllas med personal som har en lärarexamen. 

Prognosen utgår från situationen 2016 och sträcker sig hela vägen till 2031. Under den tidsperioden behöver det rekryteras sammanlagt 187000 heltidsstjänster. 

Marie Kahlroth menar att åtgärderna som regeringen genomfört inte räcker för att råda bot på lärarbristen.

– Det skulle behöva vara flera tusen fler nybörjare varje år. Och för att det ska vara flera tusen fler nybörjare, måste det vara ännu fler som söker. Det största problemet är ju inte lärarutbildningen utan snarare faktorer som ligger utanför skolan. Läraryrket behöver bli mer attraktivt. 

I förra årets årsrapport skrev UKÄ om en studie från SCB som visade att avhoppade lärare kunde tänka sig att komma tillbaka till yrket under vissa förbättringsvillkor. De viktigaste faktorerna var att lärarna skulle få en rimlig belastning i förhållande till arbetstid, större möjlighet att styra över arbetssituationen samt högre lön. 

Och trots att antalet sökande till lärarprogrammet minskar är antalet sökande till högskolan över lag i dag högt. Särskilt jämfört med åren före finanskrisen 2008, då Sverige liksom nu befann sig in en högkonjunktur. 

– Antalet sökande överlag har varit otroligt högt under flera år. Det har vi varit förvånade över jämfört med den förra högkonjunkturen. När finanskrisen kom fanns det expansionsmöjligheter på ett helt annat sätt än i dag. Nu är det svårare att komma in på högskolan, säger Marie Kahlroth och tillägger att det stora intresset för högskolestudier troligtvis beror på att det finns en medvetenhet om att arbetsmarknaden i allt större utsträckning kräver det. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.