Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-23 23:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/statsvetare-se-over-reglerna-for-bostadsersattningar/

Politik

Statsvetare: Se över reglerna för bostadsersättningar

01:33. Riksdagsledamöterna som skrivit sig hos sina föräldrar – och får tiotusentals kronor i ersättning

Flera riksdagsledamöter har skrivit sig hos sina föräldrar eller i fritidshus, och då kunnat kvittera ut ersättning för dubbla boenden från riksdagen.

Nu vill flera statsvetare se en förändring – något som talmannen överväger.

– Jag överväger om det finns behov av att se över ersättningsreglerna, säger talmannen Andreas Norlén (M).  

Rätta artikel

2019-05-04 00.50: Artikeln har tillfogats en rättelse.

Riksdagens talman Andreas Norlén (M) bad tillsammans med gruppledarna redan i höstas riksdagsförvaltningen att gå igenom en del rutiner och bestämmelser för ledamöternas resande och senare även övernattning i syfte att minska risken för fel.

– Det arbetet pågår, uppger Andreas Norlén till DN i ett mejl.

Han understryker att han anser att ersättningar som finns för resor och boende är viktiga för att göra det möjligt för riksdagsledamöter från hela landet att utöva sitt uppdrag på ett ändamålsenligt sätt. 

– Jag överväger om det finns behov av att se över ersättningsreglerna.  

Marja Lemne, statsvetare och lektor vid Södertörns högskola, brukar beskrivas som S-märkt. Hon tar upp den stora skrällen med Juholt-affären 2011 – då S-ledaren Håkan Juholt tagit ut full ersättning och inte anmält att han bodde med sin sambo.

– Jag förstår inte hur det här har kunnat fortsätta och bre ut sig och att det fortfarande finns ledamöter som tycks sko sig. 

Lemne frågar sig varför inget parti förordar att regelverket ska granskas.

– Jag tycker att riksdagen borde ta itu med och se över sina regler, och kanske inte ha den här extra gynnande situationen. Det finns ju väldigt många andra som har dubbel bosättning, säger hon och fortsätter:

– Ett tungt ansvar vilar på partierna och gruppledarna. Det handlar inte om vad som är lagligt och vad regelverket säger. Politiska uppdrag är förtroendeuppdrag. Jag förstår inte att man inte inser, på de höga höjderna i partierna, att det här inte är bra med tanke på sviktande förtroende för politiker bland väljarna. Det finns alla skäl i världen att ta itu med det här.

Andreas Johansson Heinö, statsvetare, är fristående kolumnist i DN och sitter i ledningen för högertankesmedjan Timbro. Han tar upp det uppenbara syftet med reglerna: att en riksdagsledamot ska kunna ha övernattningsbostad i Stockholm om politikern huvudsakligen bor på annan plats. 

– Det tror jag de allra flesta har förståelse för – man vill att alla inte ska behöva bo i Stockholm hela tiden, utan att man ska kunna bo kvar och ha sin bas i en annan del av landet. Det är andemeningen. Sedan att reglerna är utformade så att det går att runda dem – så kommer det alltid vara. Därför är det upp till varje riksdagsledamot att visa omdöme i användningen av detta. Då är det bekymmersamt ur ett förtroendeperspektiv, när det så uppenbart framstår som att man utnyttjar regler för bidrag som man kanske inte skulle behöva.

Därför anser Johansson Heinö att politiker behöver ha ”en säkerhetsmarginal”.

– Det räcker inte att man rent juridiskt eller formellt har rätt till en ersättning. Man måste också kunna se att användningen är efter omdöme, i linje med hur det är tänkt från början – syftet med ersättningen. Det finns en överenskommelse mellan väljare och valda, under vilka principiella förutsättningar man ska ha den här ersättningen och då kan man inte hänvisa till ett regelverk som formellt sett medger något annat.

Magnus Hagevi är professor i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet. Han beskriver reglerna som ”skrivna för vackert väder”.

– Det är ett förtroende som riksdagsförvaltningen har haft för ledamöterna, att man gör detta ganska okomplicerat och så har man förtroende för att man sköter sig – det vill säga att man inte uppger att man bor någonstans där man egentligen inte bor.

Eftersom det finns utrymme att utnyttja reglerna, tror Hagevi på förändring.

– Jag gissar att det kommer bli att man ändrar de här reglerna på ett eller annat sätt, och att det blir mer byråkratiskt och kontroll över det hela, så att man i framtiden ska göra rätt. 

Det är viktigt att människor runtomkring i landet kan bli riksdagsledamöter, så att människor kan bli representerade, anser han.

– Det är en del av demokratin. Därför är det synd om vissa använder det här bara för att öka sina inkomster. Det är ju självklart en form av maktmissbruk.

Vissa framhåller att de inte tjänar ekonomiskt på upplägget, eftersom deras hemkommuner där de skrivit sig har högre skattesats jämfört med i Stockholmstrakten.

– Man behöver ju faktiskt inte vara skriven i sin valkrets för att representera den. Det finns inga krav på det. Men det är klart att om man behöver ha regelbunden kontakt med sin valkrets och vara där mycket, så att man behöver ha en övernattningslägenhet i sin valkrets, så kan ju det vara ett behov av dubbelt boende.

Men du tycker att man bör se över reglerna?

– Ja, det tycker jag att man borde. 

Läs mer: Riksdagsledamöterna som skrivit sig hos sina föräldrar – och får ersättning

Rättelse: Håkan Juholt var partiledare för Socialdemokraterna 2011-2012.