Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-18 05:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/stockholm-forlorare-i-nytt-utjamningssystem/

Politik

Stockholm förlorare i nytt utjämningssystem

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) Foto: Magnus Hallgren

Stockholm blir förlorare och Gotland vinnare när regeringen nu går vidare med ett nytt förslag om kostnadsutjämning i kommuner och landsting.

– Vi kommer alltid att ha olika förutsättningar i olika delar av landet och då måste det finnas en omfördelning, säger civilminister Ardalan Shekarabi (S).

Hans Olsson
Rätta artikel

Under fredagen skickar regeringen ut ett nytt förslag på remiss om hur kostnadsutjämningen mellan kommuner och landsting ska förändras. Bakgrunden är att förutsättningarna för att bedriva välfärd skiftar rejält mellan olika delar av landet. Det kan till exempel beskrivas genom att i Sundbyberg är 13 procent av befolkningen över 65 år. I Pajala är motsvarande siffra 34 procent.

– Vår utgångspunkt har varit att kostnadsutjämningen ska förstärkas, säger civilminister Ardalan Shekarabi.

Förslaget som nu går ut på remiss grundar sig på en utredning som kom i höstas och utgångspunkten är att hitta en modell för att kunna ge likvärdig vård och omsorg i hela landet. Om förslaget blir verklighet innebär det att en rad landsting kommer att förlora pengar. 

Störst blir förlusten i Stockholm där landstinget skulle förlora cirka 692 kronor per invånare, vilket motsvarar 1,6 miljarder kronor räknat på folkmängden i november 2018. Landstinget i Stockholm skulle därmed gå från att vara nettobidragstagare till att bli nettobidragsgivare. Även Västmanland tappar mycket pengar i förslaget, cirka 200 miljoner kronor. 

Samtidigt blir Gotland och Jämtland/ Härjedalen största vinnare med kraftigt ökade tillskott. För Gotland handlar det om cirka 86 miljoner kronor medan Jämtland/ Härjedalen får 196 miljoner. Även Västerbotten, Norrbotten, Värmland och Dalarna blir tydliga vinnare med det nya förslaget.

– Jag är övertygad om att det behövs en starkare utjämning om vi ska kunna säkerställa en likvärdig sjukvård i hela landet. Min bild är att landstingen med ett glest befolkningsunderlag har ett behov av större kompensation, säger Ardalan Shekarabi.

Det nya förslaget tar större hänsyn än tidigare till befolkningstäthet och socioekonomiska faktorer, till exempel utbildningsnivå. Det innebär att glesbygdskommuner som tagit emot många flyktingar kommer att gynnas av det nya systemet.

- De kommunerna måste få förutsättningar att garantera sina kommuninvånare en likvärdig välfärd som motsvarar den välfärd som alla har rätt till. Att ha tagit ansvar för flyktingmottagandet som glesbygdskommun kan inte få effekten att man inte kan erbjuda kommuninvånarna den välfärd de har rätt till, säger Ardalan Shekarabi.

Även för andra kommuner kommer förslaget att innebära förändringar, om än inte lika stora som för landstingen. Inriktningen är dock densamma: mer pengar till glesbygdskommunerna och mindre till storstadskommunerna. Det motiveras bland annat med att skattekraften i kommunerna varierar stort. I värmländska Årjäng är skattekraften 158.000 kronor medan motsvarande siffra i Danderyd är 378.000 kronor.

– Det är inte en långsiktigt hållbar utveckling att de kommuner som har svårast förutsättningar tvingas fortsätta att höja skatten. Det håller inte, säger Ardalan Shekarabi.

– Utjämningen behöver förstärkas. Vi har kommuner som har tappat befolkning i flera decennier och som har en befolkningsstruktur som gör att de har tuffare förutsättningar än de kommuner som finns i storstadsområdena och har en mer gynnsam sammansättning, fortsätter han.

Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande i Region Stockholm, är bekymrad över att regeringen väljer att gå vidare med förslaget.

- Min förhoppning är att riksdagen stoppar Socialdemokraternas planer. Det är orimligt att ta 1,6 miljarder kronor från en växande region med stora investeringsbehov. Det måste vara statens ansvar att utjämna skillnader och se till att glesbygden får det stöd den kan behöva, inte Region Stockholms invånares, kommenterar Irene Svenonius.

Förslaget om kostnadsutjämning är inte en del av uppgörelsen mellan S, C, L och MP. Om regeringen väljer att gå vidare efter remissrundan måste förslaget förankras i riksdagen för att det ska bli verklighet. Regeringens målsättning är att förändringarna ska genomföras under mandatperioden.

Läs mer: Rika kommuner ska ge mer till de fattiga