Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Stor ökning av barn som förlorar personlig assistans

Other: Emil Hammarström

Under årets första sex månader förlorade nästan dubbelt så många barn den statliga ersättningen för personlig assistans som under samma period förra året.

– Vi befarade att domen som kom 2015 skulle slå slå hårdare mot just barn – det kan vara resultatet av den vi ser nu, säger Monica Svanholm på Försäkringskassan. 

Den senaste tiden har det larmats kring hur många som har blivit av med och riskerar att förlora den statliga assistansersättningen. Detta efter Försäkringskassans hårdare regler om vem som ska få ersättningen, bland annat efter vägledande domar i Högsta förvaltningsdomstolen.

Under första halvan av 2017 fick nästan dubbelt så många barn och unga indragen assistans från Försäkringskassan, som under samma period förra året. Det visar siffror Försäkringskassan har tagit fram åt DN.

Läs mer: ”Att minska på hennes assistans skulle vara att dra undan mattan för henne”

Sammanlagt blev 78 personer under 20 år av med den statliga assistansersättningen förra året. Samma siffra för det första halvåret 2017 är 63.

Redan 2016 var det nästan dubbelt så många barn och unga som förlorade den statliga ersättningen som året innan.

Monica Svanholm är områdeschef vid Försäkringskassan. Hon säger att ökningen dels kan ha att göra med att myndigheten legat efter med de så kallade tvåårsprövningarna – alltså omprövningarna av ersättningen som görs efter två år. När prövningarna sedan görs har praxisändringarna lett till att fler barn har förlorat ersättningen.

– Vi befarade att domen som kom 2015 skulle slå slå hårdare mot just barn och det kan vara resultatet av den domen vi ser nu.

Den dom som kom 2015 handlade om regleringen av ett av de behov som räknas som grundläggande, nämligen att det krävs ingående kunskaper för att kunna ge rätt assistans. I den nya domen slår man fast att behovet måste ha uppstått på grund av en psykiskt funktionsnedsättning.

– De som har behovet av medicinska skäl eller fysiska skador räknades då inte längre som ett grundläggande behov. Vi trodde att den skulle få effekt på till exempel för tidigt födda barn, som till exempel inte kan andas själva. 

Samtidigt har det nästan skett en halvering av hur många barn som får rätt till ersättningen, av de som ansöker för första gången. Där är minskningen större bland barn än bland vuxna. Under årets första fyra månader fick 41 barn rätt till den statliga ersättningen. Samma period förra året var siffran 77. För vuxna är skillnaden alltså inte lika stor – 84 personer fick rätt till assistans under tidsperioden i år, medan 117 fick det samma period 2016. 

Det är när en person anses ha behov av minst 20 timmar assistans i veckan som den får statlig ersättning via Försäkringskassan. Har personen ett behov av assistans som understiger de 20 timmarna är det i stället kommunens ansvar. 

Sveriges kommuner och landsting har under hösten varit kritiska till att regeringen inte avsätter pengar till de kommuner som får ta ett ökat ansvar för personlig assistans. 

Maria Persdotter är ordförande för Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar. Hon säger att det märks tydligt att allt fler barn nekas assistans och får färre stödtimmar, vilket leder till att både barn, deras familjer och kommuner och landsting får ta ett ökat ansvar. 

– Föräldrar som inte får assistans till sina barn tvingas sluta jobba för att i stället, oavlönat, ta hand om sitt barn. Det håller inte en familjs ekonomi särskilt länge för, säger hon. 

Enligt henne är det stor skillnad mellan kommunerna, i vilken mån den som nekats statlig assistans sedan blir berättigad personlig assistans via kommunen eller ej.

Läs mer: Striden om LSS – hur blev det så här?

 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.