• De svenska utsläppskurvorna går åt fel håll och den politik som har klubbats räcker inte för nå klimatmålen. I det här läget presenterar det svenska näringslivet 27 förslag som företagen vill se i regeringens kommande klimathandlingsplan. 

Ett kraftigt uppskruvat reformtempo är nödvändigt, enligt Svante Axelsson, på Fossilfritt Sverige som samordnar näringslivets klimatarbete och står bakom 27-punktsprogrammet.

Avgörande för näringslivet är en politik som ger tydliga spelregler och håller långsiktigt över flera mandatperioder.

– Om staten visar vart vi är på väg så minskar risken vilket gör att kapitalet vågar investera, säger Svante Axelsson.

Men flera av de tunga stöden till näringslivet är partierna oeniga om. Största posten i regeringens budget är Klimatklivet som nästa år ska fördela 2 miljarder kronor till lokala klimatprojekt i framför allt företag. Detta vill såväl M som SD helt lägga ner och KD skära ner.

Ett annat omfattande stöd är Industriklivet på 600 miljoner kronor 2020 som bland annat går till stålindustrins omställning till kolfri produktionsprocess. M vill på sikt göra om det till ett klimatavdrag medan KD och SD skär ner.

Bägge stöden finns med i de klimatfärdplaner som 13 branscher tagit fram inom ramen för Fossilfritt Sverige.

– Jag är förvånad över att oppositionen inte lyssnar på industrin som är enig om de här färdplanerna. Näringslivet vill veta att de här pengarna finns kvar över mandatperioder även om regeringen byts ut, säger Svante Axelsson.

Klimatminister Isabella Lövin (MP) påpekar att regeringen vill att stöden ligger kvar till 2040.

– Det är väldigt olyckligt att man väljer att göra det här till en politisk strid när vi har en så entydig röst från industrin att de behöver långsiktighet för att göra tekniksprång, säger hon.

Louise Meijer, Moderaternas klimatpolitiska talesperson, påpekar att M lägger lika mycket som regeringen på industristöd, och att de till att börja med vill göra om hälften till ett klimatavdrag.

– Industriklivet och klimatavdraget tillsammans skulle kunna få väldigt gynnsamma effekter på investeringar menar vi, säger hon.

En del av pengarna som dras in när M slopar Klimatklivet lägger man på laddinfrastruktur. Det är totalt sett ändå en neddragning på stöd till inhemska klimatinvesteringar.

– Där gör vi och regeringen olika prioriteringar, säger Louise Meijer.

Martin Kinnunen är Sverigedemokraternas klimatpolitiska talesperson. Han underkänner hela tankemodellen bakom Industriklivet som stöd till stålindustrin.

– Om stora företag med miljardvinster inte tror så mycket på det att de vill satsa själva, utan vill ha bidrag från skattebetalarna, så tyder det på en ganska låg potential. Frågan är också vad det kommer att finnas för marknad för det här stålet som blir dyrare. Tekniskt kan man kanske lösa det men frågan är om det blir en produkt som marknaden vill ha, säger han. 

Läs mer: Regeringens klimatpolitik långt från målet