Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-20 11:02

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/svenska-aktorer-lobbar-i-bryssel-for-440-miljoner-om-aret/

Politik

Svenska aktörer lobbar i Bryssel för 440 miljoner om året

Plenum i EU-parlamentet i Strasbourg. Foto: Henrik Montgomery/TT

Aktörer med huvudkontor i Sverige lobbar mot EU-parlamentet för åtminstone 440 miljoner kronor varje år, enligt sina egna uppgifter. I toppen ligger kommunikationsbyråer men också offentliga aktörer som städer och regioner.

Rätta artikel
EU-valet 2019

EU-parlamentet är en del av EU:s lagstiftande makt och dess ledamöter är hett villebråd för lobbyister som vill påverka politiska beslut. I parlamentet finns 751 folkvalda ledamöter från de olika medlemsländerna men flera tusen lobbyister.  

Sedan 2011 måste organisationer och individer som vill ha ackreditering till EU-parlamentet registrera sig i parlamentets öppenhetsregister. I registret, som är öppet för allmänheten, uppger organisationerna bland annat bolagsform, kunder, kostnaden för lobbyverksamheten och hur många personer som är involverade.

I registret finns totalt 11.800 aktörer registrerade, 266 av dem har huvudkontor i Sverige. Det rör sig om intresseorganisationer, företag, banker och städer. Totalt finns 87 ackrediterade lobbyister på uppdrag av svenska företag och organisationer i EU-parlamentet. 

Absolut störst är den internationella men Sverigebaserade pr-byrån Kreab som har en lobbyverksamhet som enligt registret uppgår till 40 miljoner kronor årligen, 20 ackrediterade lobbyister och stora kunder som Lantmännen, Handelsbanken och Scania. I dag kommer ungefär 15 procent av företagets omsättning från svenska kunder. 

– Vi hjälper dem att förstå EU och ge råd om hur man ska gå till väga för att påverka. Ibland är vi med och gör själva påverkansarbetet. Man träffar rätt människor och säger rätt saker i rätt tid, säger Karl Isaksson, chef på Kreabs Brysselkontor. 

Ofta börjar han hos tjänstemännen i kommissionen, där många frågor väcks, för att därefter arbeta sig upp i hierarkin. 

– Sen skickas förslaget till Europaparlamentet och ministerrådet och då måste man vara där också och prata med assistenter, tjänstemän och parlamentariker, säger han.

Också jättar som Ericsson och Vattenfall har flera personer med ackreditering och en lobbyverksamhet som man uppskattar kostar flera miljoner kronor om året.

Svenska offentliga aktörers närvaro är tydlig i EU-parlamentet. De stora städerna och regionerna vill alla slåss för just sina intressen. Göteborgs stads Brysselkontor uppger till exempel att de lägger cirka 5,4 miljoner kronor på verksamheten varje år. Samtidigt har de offentliga aktörerna olika sätt att redovisa sina kostnader, till exempel räknar vissa med löner för personal på plats och andra inte. Enligt Göteborgs stad består Brysselkostnaderna i huvudsak av utgifter för personal, kontor, resor och arrangemang.

– Jag har själv jobbat i EU-kommissionen och vet att beslutsfattare i EU är intresserade av att få fakta och argument för att få till en bättre lagstiftning. Personal på plats långsiktigt i Bryssel hjälper Göteborgs stad att inhämta information om lagstiftning på ett tidigt stadium, bygga kontaktnät som sedan kan användas i att påverka beslut för att få dem mer relevanta för Göteborg, säger Catrine Norrgård, chef för stadens EU-representation i Bryssel. 

Läs mer: 

Så påverkas dina folkvalda av lobbyister

Ewa Stenberg: Hos oss kan främmande makt hyra lobbyister i smyg