Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Svenskarna har svängt: 4 av 10 vill ha betydligt färre flyktingar

Över 100.000 asylsökande kom till Sverige på några få månader hösten 2015. Sedan dess har svenskarna blivit betydligt mer skeptiska till invandring, visar DN:s undersökning.
Över 100.000 asylsökande kom till Sverige på några få månader hösten 2015. Sedan dess har svenskarna blivit betydligt mer skeptiska till invandring, visar DN:s undersökning. Foto: Ola Torkelsson/TT

Den svenska opinionen har svängt kraftig när det gäller flyktingfrågor, visar en undersökning från DN/Ipsos. Andelen som vill ta emot betydligt färre flyktingar har fördubblats sedan 2015, från 20 till 41 procent.

– Det är en dramatisk förändring, säger statsvetaren Marie Demker.

De senaste årens stora flyktingmottagande och de politiska reaktionerna på det har satt djupa spår i väljaropinionen. Invandringen har inte bara klättrat upp till toppen av listan över väljarnas viktigaste frågor. Dessutom har synen på flyktingmottagande och dess följder svängt kraftigt i negativ riktning. 

DN/Ipsos undersökning ger en detaljerad bild av detta skifte. Det handlar om ett batteri av frågor som även ställdes i februari 2015. Tre år senare är svaren mycket annorlunda.

2015 ansåg 2 av 10 väljare att Sverige borde ta emot betydligt färre flyktingar. Nu har den andelen fördubblats. Drygt 4 av 10 vill strama åt mottagandet betydligt, vilket ska ses mot bakgrund av att det redan skett en stor åtstramning de senaste åren. Räknar man även in de som vill se en viss åtstramning så summerar flyktingmotståndet till 60 procent. Under samma period har andelen som vill ha en generösare politik mer än halverats, från 26 till 12 procent.

 

Siffrorna ligger i linje med vad som också har synts i de stora undersökningarna från SOM-institutet.

– Det är en dramatisk förändring, inte minst med tanke på att det har gått så fort, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Den negativa omsvängningen syns också i synen på hur nyanlända integreras i det svenska samhället. Andelen som anser att integrationen fungerar mycket dåligt har fördubblats på tre år, från 19 till 39 procent. I dag är det bara 7 procent som anser integrationen är välfungerande, medan de som är mycket eller ganska kritiska summerar till 76 procent. 

Samtidigt har den svenska opinionen blivit mer polariserad, framhåller David Ahlin, opinionschef på Ipsos. Inte minst är det stor skillnad mellan olika partiers sympatisörer.

– Klyftan finns både mellan allianspartierna och i det rödgröna blocket, säger David Ahlin.

Bland centerväljare är det 1 av 5 som vill att Sverige ska ta emot färre flyktingar. Motsvarande siffror för Moderaterna är nästan 4 av 5. Skillnaderna är nästan lika tydliga mellan Socialdemokraternas och Miljöpartiets sympatisörer. Bland MP-väljarna vill 19 procent ha en stramare flyktingpolitik, jämfört med 55 procent för S-väljare.

Polariseringen syns också mellan kommuner med olika stort flyktingmottagande. I kommunerna med högst mottagande per capita 2015–2017 anser 4 av 10 att invandring är dåligt för Sverige. I kommunerna med lägst mottagande är andelen 3 av 10.

– Det var en väldigt dramatisk höst 2015 och det är klart att människor runtom i kommunerna som såg hur flyktingar fick bo på golvet i sporthallar, de reagerade, säger Marie Demker. 

Men det är enligt henne en annan faktor som allra tydligast är bestämmande för vem som är positiv och vem som är negativ till flyktinginvandring.

– Utbildningsnivå är den faktor som verkligen delar befolkningen, säger statsvetarprofessorn.

Det hindrar inte att skepsis till en stor flyktinginvandring numera är utbredd även bland högskoleutbildade. Enligt DN/Ipsos vill 52 procent av dem strama åt mottagandet mot 67 procent bland dem som bara har grundskola.

Bakom de här siffrorna finns enligt Marie Demker djupare trender i hela västvärlden. Det handlar om en växande klyfta mellan å ena sidan välutbildade, urbana, ofta yngre människor som ser sig själva som en del av en globaliserad värld, å andra sidan de med kortare utbildning och rötter i industrisamhället som upplever hot mot det man är van vid.

– Flyktingfrågan blir en exponent för den här motsättningen, ett eget ideologiskt universum som sätter de här frågorna på sin spets. Och i det sammanhanget blir nationalismen åter en relevant ideologi, säger Marie Demker. 

I november 2015 vände regeringen tvärt och Sverige stramade kraftigt åt sin asylpolitik. Politikernas omsvängning har bidragit till svenskarnas attitydförändring, tror Marie Demker.
I november 2015 vände regeringen tvärt och Sverige stramade kraftigt åt sin asylpolitik. Politikernas omsvängning har bidragit till svenskarnas attitydförändring, tror Marie Demker. Foto: Janerik Henriksson/TT

De konkreta effekterna av flyktingvågen 2015 och uppenbara problem med integrationen är sakliga skäl till förändringar i opinionen. Men en starkt drivande faktor är enligt Marie Demker också de beslut som landets politiska ledning har tagit och de budskap som riksdagspartierna för ut. Hennes statsvetarkollega Karl Loxbo vid Linnéuniversitetet adderar ytterligare en faktor: medierna.

– Visst finns problemen där rent objektivt men de tror jag inte att de flesta kan bedöma. Det handlar mer om vilken bild medierna ger och vad partierna fokuserar på. Sverigedemokraterna har hela tiden betonat det här, sedan har Moderaterna och Socialdemokraterna följt efter. Det är partier som representerar den absoluta majoriteten av väljarna. Det är klart att det formar en agenda och skapar oro, säger Karl Loxbo.

Med start hösten 2015 har regeringen med stöd av riksdagen lagt om den svenska flyktingpolitiken, från en öppen linje till europeisk miniminivå. Sådant påverkar väljarna, påpekar Marie Demker.

– Man signalerar till medborgarna att nu är det kris, här finns ett hot mot samhällets stabilitet. Ledarskapet har väldigt stor betydelse.

Statsvetaren Marie Demker.
Statsvetaren Marie Demker. Foto: Beatrice Lundborg
Man signalerar till medborgarna att nu är det kris, här finns ett hot mot samhällets stabilitet.

Enligt Marie Demker är svenskarna ändå mindre negativa till flyktingar än invånarna i många andra jämförbara europeiska länder. Enligt DN/Ipsos är det fortfarande fler som anser att invandring generellt är bra för Sverige än som står för motsatsen. Karl Loxbo beskriver det som att Sverige har blivit mer likt länder på kontinenten som Österrike och Danmark. 

– Det som lär bli konsekvensen är att Sverigedemokraterna etablerar sig som ett långsiktigt stort parti, säger Karl Loxbo.

David Ahlin på Ipsos ser en bred europeisk trend som även innefattar länder som Tyskland, Nederländerna och Italien.

– Den fria rörligheten och asylrätten ifrågasätts. Opinionsvindarna blåser i nationalistisk riktning.


Läs också: Invandringen har ökat befolkningen med en miljon på 2000-talet

 

Så gjordes undersökningen

DN/Ipsos genomförde den 9–19 februari digitala intervjuer med 1.030 väljare som var ett kvoturval från en slumpmässigt rekryterad webbpanel. Samma frågor ställdes också i februari 2015. Skattningar av opinionen är alltid förknippade med osäkerhet. För mer information om metod, bortfall och svarsfrekvens, se Ipsos.se eller kontakta Ipsos opinionschef David Ahlin.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.