Svenska regeringen försöker få med sig resten av EU på ett vapenembargo mot Turkiet efter landets offensiv i norra Syrien. Ett sådant embargo skulle stoppa även den svenska krigsmaterielexporten till Turkiet som under 2018 uppgick till 300 miljoner kronor, enligt ISP, Inspektionen för strategiska produkter. Det är mer än en tredubbling från år 2017.

2018 års export till Turkiet faller under kategorin ”övrigt krigsmateriel”. För Sveriges del består det under de senaste åren av produkter av typerna elektronisk utrustning, pansar- och skyddsutrustning, maskeringsutrustning, programvara och tekniskt bistånd.

Morgan Johansson har för Svenska Dagbladet uppgett att Sverige under 2018 inte exporterat ”krigsmateriel för strid” - produkter som ofta har en förstörelsebringande verkan, till exempel vapen och ammunition. Något också utrikesminister Ann Linde var noga med att poängtera när hon träffade journalister i riksdagen på fredagsmorgonen.

Men så sent som året innan exporterade Sverige från båda kategorierna, ”övrigt krigsmateriel” för 71 miljoner och ”krigsmateriel för strid” för 100.000 kronor, enligt statistik från ISP, Inspektionen för strategiska produkter – den myndighet som arbetar med kontroll och tillsyn av försvarsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. 

DN har begärt ut siffror från ISP från år 2014 till 2019. Mellan 2014 och 2017 har Sverige exporterat ”krigsmateriel för strid” till Turkiet för totalt cirka 7,4 miljoner kronor – det som levererats har uteslutande avsett krut och sprängämnen, enligt ISP. Exakt vilka produkter det rör sig om vill myndigheten inte berätta men hävdar att Sverige inte har levererat några militära vapen till Turkiet i modern tid.

När DN träffade utrikesminister Ann Linde i riksdagen på fredagen sa hon att ”vi inte vet exakt” vilken typ av ”övrigt krigsmateriel” som Sverige exporterade förra året. 

– ”Övrigt krigsmaterial” kan vara brandfiltar, första hjälpen-lådor eller skyddsplåtar. Exakt vad de olika affärerna innebär är inte offentligt, säger Linde. 

Ett uttalande organisationen Svenska freds reagerar starkt på. 

– Jag har aldrig hört talas om att brandfiltar och första hjälpen-lådor skulle vara klassat som krigsmateriel. Tittar man på listan med kategorier hittar jag inget som tyder på det, säger Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor vid organisationen Svenska freds.

Och enligt myndigheten ISP ingår varken brandfiltar eller första hjälpen-lådor i kategorin ”övrigt krigsmateriel”.

Svenska freds anser att det finns en risk att svenskt krigsmaterial används i den turkiska offensiven mot norra Syrien. 

– Det finns alltid risker. Ska man göra en riskbedömning måste man titta på vad Sverige exporterat till Turkiet under en lång tid tillbaka eftersom krigsmateriel ofta kan användas i flera decennier, säger Linda Åkeström som anser att Sverige borde gå före EU och stoppa den svenska exporten av krigsmateriel till Turkiet.

Den höga sekretessen som omgärdar krigsmaterielexporten är ett dilemma, anser Pieter Wezeman, vapenexportexpert vid fredsforskningsinstitutet Sipri. Dessutom skulle även produkter från kategorin ”övrigt krigsmateriel” kunna användas i strid, menar han. 

– Man måste fråga sig om det är så att turkiska pansarfordon använder svensk pansarplåt som sen används i Syrien? Det kan också vara produkter som används för att hitta någon eller något, säger han.  

Det som ISP beskriver som ”krut och sprängmedel” skulle lika gärna kunna handla om civila jaktvapen men det är omöjligt för svenska folket att bedöma, menar han.

– Informationen är inte tillräckligt detaljerad för att man ska kunna göra en bedömning om Sverige har levererat något som skulle kunna användas i striderna mot kurderna, säger han.

DN har sökt Ann Linde om de senaste årens krigsmaterielexport till Turkiet, hennes pressekreterare Mikael Lindström skriver i ett sms:  

”Sveriges export har följt gällande regelverk. För närvarande handlägger ISP inga ärenden om utförsel av krigsmateriel till Turkiet”.