Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Sverige och USA planerar stöd till nätaktivister

En gemensam biståndsfond till stöd för nätaktivister kan bli nästa steg för den svensk-amerikanska alliansen i internetpolitiken. Utrikesminister Carl Bildt bekräftar för DN.se att sådana diskussioner pågår.

USA:s utrikesminister Hillary Clinton har placerat friheten på nätet högt på den politiska agendan och Bildt har slutit upp vid hennes sida. Tillsammans med holländarna bildar nu svenskar och amerikaner kärnan i vad som ibland kallas Haagkoalitionen. Det är ett nätverk där ländernas diplomati rörande internet samordnas.

Nästa steg som diskuteras är att Haagkoalitionen ska upprätta en gemensam fond för stöd till nätaktivister i odemokratiska länder.

– Ja, vi diskuterar detta. Både vi, amerikanerna och holländarna har redan sådana aktiviteter och nu är frågan hur mycket vi ska koordinera oss, säger Carl Bildt till DN.se.

Enligt uppgifter till DN.se har redan USA och Nederländerna lovat att bidra med pengar till en sådan fond. Sverige vill vänta med ett definitivt beslut tills formerna är mer klara och man ser vilka som deltar, uppger en källa.

Stöd till nätaktivister är en post i den svenska biståndsbudgeten som vuxit på senare år. 2012 års anslag till särskilda insatser för demokrati och yttrandefrihet innebar en ökning med 65 miljoner kronor, från 150 miljoner kronor ifjol till 215 miljoner 2012. Här ryms många av de satsningar som riktas till aktivister som använder nätet i sitt politiska arbete.

Stödet kanaliseras via SIDA vidare till organisationer som bland annat utbildar aktivister i hur man krypterar sin kommunikation för att undgå övervakning och hur man kan komma åt information som regimen försöker blockera. Av säkerhetsskäl hemligstämplas ofta vilka länder och individer biståndet i slutänden riktas till.

Carl Bildt kan också bekräfta de uppgifter som DN.se tidigare rapporterat om att Sverige tillsammans med USA kommer att lägga fram ett förslag i FN om skydd för yttrandefriheten på nätet.

– Nu arbetar vi med att samla en bredare grupp kring det här, länder som Brasilien, Nigeria, Turkiet och Tunisien. Det är viktigt att det inte bara är vi och amerikanerna som för fram det här, säger Bildt.

– Det skulle innebära att vi för första gången får kodifierat att artikel 19 om yttrande- och informationsfrihet i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter ska gälla som princip på nätet också. Det har aldrig sagts så tidigare.

DN.se: Kritiker anser att USA är en tvivelaktig partner när det gäller mänskliga rättigheter på nätet med tanke på den omfattande övervakning amerikanerna bedriver även av internationell tele- och datatrafik. Vad anser du om det?

– Det gäller ju i så fall oss alla. Men vi ägnar oss inte åt att censurera och blockera på internet. Däremot inhämtar våra säkerhetsorganisationer information, säger Bildt och fortsätter:

– Det vi arbetar emot är att man aktivt förhindrar människor att uttrycka sig. Det är en väldig skillnad på det och att passivt inhämta information.

Bildt hoppas på att en resolution ska kunna presenteras vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i Geneve före sommaren.

Bakgrund

TEKNIK FÖR AKTIVISTER

Kryptering.
Kan skydda både kommunikation (ex mejl) och lagrad infomation på en hårddisk.
Anonymisering. Gör att du kan dölja vem du är när du rör dig på nätet. En variant är VPN, en annan kallas Tor.
Proxyservrar. Ett sätt att komma åt blockerade sajter. Via en server som inte är blockerad når du den som är blockerad så att säga bakvägen.

TEKNIK FÖR DIKTATORER

Övervakning. Nästan obegränsade möjligheter. Kräver ofta att nätoperatörerna samarbetar. Kan avslöja vilka sajter du besöker, vilka du har kontakt med och innehållet i din kommunikation.
Datalagring. Numera en lagstadgad skyldighet inom EU, men då tänkt att användas för att kartlägga kriminella. Lika användbart mot politiska motståndare.
Data mining. Teknik för att hitta mönster och kartlägga nätverk i stora datamängder.
Blockering och filtrering. Olika tekniker för att göra sajter onåbara eller begränsa vilken information som är åtkomlig på nätet.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.