Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Foto: Christine Olsson/TT
Politik

Sveriges och Wallströms okända roll i spelet om Nordkorea

En minimal krets runt utrikesminister Margot Wallström har sedan våren 2017 arbetat intensivt med att kratta manegen för förhandlingar med Nordkorea.

DN:s Sanna Torén Björling kan berätta nya detaljer om Sveriges arbete bakom kulisserna. Kontakterna har dokumenterats av UD i en hemligstämplad loggbok.

Det är den 19 september 2017 och Donald Trump ska hålla sitt första tal i FN. Medlemsländerna är samlade i högkvarteret i New York, men Nordkoreas FN-ambassadör Ja Song-Nam lämnar generalförsamlingen strax innan Donald Trump börjar tala, så någon reaktion från nordkoreanskt håll går inte att uppfatta. 

Formuleringarna om Nordkorea står ut, även för en omvärld som mött Trumps sätt att uttrycka sig förut.  

– Raketmannen är ute på självmordsuppdrag, säger han och syftar på Kim Jong-Un, den nordkoreanska diktatorn.

Han fortsätter:

– USA har enorm styrka och tålamod, men om vi tvingas försvara oss eller våra allierade har vi inget annat val annat än att fullständigt förgöra Nordkorea.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström hör Trumps tal på plats i FN-skrapan invid East River på Manhattan. Hon känner stämningen i rummet förändras. Så snart talet är över överlägger hon kort med sin chef, och både hon och statsminister Stefan Löfven kritiserar omedelbart talet i skarpa ordalag.

– Detta var ett bombastiskt och nationalistiskt tal. Det måste vara decennier sedan man hörde ett sådant tal i FN:s generalförsamling, med – rakt emot FN-stadgan – ett direkt militärt hot mot Nordkorea, säger Margot Wallström i Sveriges radios Studio Ett.

Hon gör också något utan att slå på några trummor – hon träffar omedelbart Nordkoreas utrikesminister Ri Yong-Ho, som även han har kommit till generalförsamlingen.

Ett sådant möte är inte okontroversiellt.

Världens mest isolerade land har i månader betat av provsprängning efter provsprängning, och skryter om sitt kärnvapenprogram. Sanktionerna mot Nordkorea har under de senaste månaderna skärpts i omgångar, och är nu de mest kraftfulla som införts mot ett land.

– Det var första gången jag mötte utrikesminister Ri Yong-Ho på det sättet, det var lite i skymundan. Det var intressant: kan man ta små, små steg för att bygga förtroende, kan man hitta en väg framåt? Vi märkte att det fanns ett bra samtalsklimat, säger Margot Wallström när vi träffas i hennes arbetsrum i Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg i Stockholm.

Margot Wallström på sitt kontor på Utrikesdepartementet.
Margot Wallström på sitt kontor på Utrikesdepartementet. Foto: Beatrice Lundborg

Mötet med Ri Yong-Ho varar längre än planerat och pågår i två timmar. Det är emellertid inte den första trevaren mellan den svenska utrikesministerns stab och nordkoreanerna.

När utrikesministrarna möts i New York har Margot Wallström och några få, utvalda medarbetare under mer än ett halvår metodiskt närmat sig nordkoreanerna för att försöka öka deras kontakter med andra länder. Mycket lite om de här kontakterna, som tas under en tid av kraftigt ökade spänningar mellan Nordkorea och USA, har hittills varit känt.

”Tyvärr, mot bakgrund av den oerhörda ilska och öppna fientlighet som visade sig i ert senaste uttalande, känner jag att det är olämpligt att just nu ha detta sedan länge planerade möte”, skriver Donald Trump i ett brev till Kim Jong-Un den 24 maj i år, och ställer därmed abrupt in toppmötet mellan de två.

Brevet är häpnadsväckande personligt formulerat, och har enligt The New York Times dikterats av presidenten själv. Några hotfulla ord om vilket av länderna som har störst kärnvapenarsenal följs av smicker. Trump fortsätter: ”Om du ändrar dig när det gäller det här viktiga toppmötet, tveka inte att ringa eller skriva.”

Det dröjer emellertid bara några timmar innan mötet åter står på agendan, om än med viss osäkerhet kring kalenderdetaljerna, Singapore den 12 juni.

Om och när ett möte mellan Donald Trump och Kim Jong-Un kommer att äga rum är ännu omöjligt att säga. Vad som däremot står alldeles klart är att händelseförloppet runt Nordkorea har gått, och går, extremt snabbt. För ett år sedan varvade Nordkorea kärnvapentester och missiluppskjutningar med uttalat mål att kunna nå USA, samtidigt som uppskruvade tweets och hotfulla uttalanden bollades mellan Trump och Kim.

Retoriken stegrades och hotet om ett kärnvapenkrig kändes för många plötsligt inte överdrivet.

FN:s säkerhetsråd utökade med ovanlig enighet sanktionerna i flera etapper.

Säkerhetsrådet

FN:s säkerhetsråd har femton medlemmar, varav fem är permanenta och har vetorätt: USA, Kina, Ryssland, Frankrike och Storbritannien.

Under våren 2017 var Sverige ordförande i rådet. Efter en intensiv – och omstridd – kampanj av den svenska regeringen har Sverige vunnit omröstningen om ett tillfälligt, tvåårigt medlemskap.

Det är också under den våren som Sveriges verkliga arbete gentemot Nordkorea tar fart.

Vi var tydliga med att vår roll var begränsad till att hjälpa till med det vi kan göra med den specifika roll vi hade fått

Genom intervjuer med centralt placerade personer och en rad bedömare kan DN nu berätta om hur Sverige försökte kratta manegen för förhandlingar om nedrustning av Nordkorea. Det är komplexa kontakter och samtal på flera nivåer, med en rad länder, flera av dem stormakter – USA, Ryssland, Kina. På UD har man fört noggrann, hemligstämplad loggbok över alla kontakter. Den spänner nu över ett tiotal sidor och listar möten, resor och telefonsamtal.

– Det var ju ett val som vi gjorde, säger Margot Wallström om beslutet att bli mer aktiv.

– Om man skapar intryck av att vi skulle ha en så viktig roll att det hängde på oss i slutändan – här skrattar utrikesministern till – då är också risken att man misslyckas stor. Det ville vi inte ta på oss, så vi var tydliga med att vår roll var begränsad till att hjälpa till med det vi kan göra med den specifika roll vi hade fått, säger Margot Wallström under den tunga kristallkronan i arbetsrummet på UD.

Margot Wallström säger att Sverige var tydlig med sin roll.
Margot Wallström säger att Sverige var tydlig med sin roll. Foto: Beatrice Lundborg

Utanför fönstren hämtas nyutnämnda ambassadörer i hästdroskor för högtidlig transport till Slottet. Mycket av diplomatin vilar på mångåriga traditioner.

Att Sverige har fått en speciell roll under förhandlingarna kring Nordkorea har också en historisk förklaring. Sverige har haft en ambassad i Pyongyang sedan 1975, längre än något annat västerländskt land. Sverige har också, tillsammans med Schweiz, i uppdrag att övervaka stilleståndszonen mellan Syd- och Nordkorea – svensk militär har i 55 år nu bevakat gränsen. Dessutom är Sverige skyddsmakt för bland annat USA, Kanada och Australien, ett uppdrag som innebär att Sverige hanterar konsulära ärenden som rör dessa länders medborgare, eftersom de saknar egna ambassader och diplomatisk personal.

Margot Wallström

Sveriges utrikesminister sedan år 2014, och statsministerns ställföreträdare.

Född 1954 i Kågedalen.

Gift, har två söner och barnbarn. Är bosatt i Stockholm och i Hammarö, Värmland.

Engagerade sig tidigt i SSU och har tillbringat större delen av sitt vuxna liv i politiken. Har avslutad gymnasieutbildning, men inga högre studier.

Riksdagsledamot för Socialdemokraterna 1979–1985.

Minister första gången 1988, som biträdande civilminister, och har därefter haft flera statsrådsposter i regeringarna Ingvar Carlsson och Göran Persson.

Ansvarig för biståndsprojekt om global media i Sri Lanka 1998–1999.

EU-kommissionär i två omgångar, 1999–2004 med ansvar för miljö, 2004–2010 som förste vice ordförande och med ansvar för bl a konstitutionella frågor och kommunikationsstrategi.

FN:s generalsekreterares särskilda representant för frågor om sexuellt våld i konflikt 2010–2012.

Diplomati bygger i hög grad på politisk vilja och personliga relationer.

Våren 2017 sköter Margot Wallström kontakter och möten på högsta nivå. Personkemin är god med både numera sparkade utrikesminister Rex Tillerson och Sydkoreas utrikesminister Kang Kyung-Wha, som hon dessutom känner sedan tidigare. 

Kabinettsekreterare Annika Söder hanterar det som ligger strax under Wallström. Söder har en flera decennier lång karriär på UD och inom FN bakom sig, och har varit rådgivare till en rad stats- och utrikesministrar inom bland annat säkerhetspolitik och utvecklingssamarbete.

Karin Söder

Annika Söders mor, Karin Söder (C), var den första kvinnan att leda ett riksdagsparti – och Sveriges första kvinnliga utrikesminister. 

För Annika Söder börjar det med ett sammanträde om Nordkorea den 27 april 2017:

– Margot hade fått förhinder och jag fick ersätta henne på ett säkerhetsrådsmöte. Det var då det började ta fart. Bli tydligt vad vi skulle kunna göra.

USA:s President Donald Trump med numera sparkade utrikesministern Rex Tillerson till vänster och FN-ambassadören till höger under en lunch med FN:s säkerhetsråd i Vita huset i januari 2018.
USA:s President Donald Trump med numera sparkade utrikesministern Rex Tillerson till vänster och FN-ambassadören till höger under en lunch med FN:s säkerhetsråd i Vita huset i januari 2018. Foto: Mandel Ngan/AFP

Rex Tillerson har kallat utrikesministrarna för säkerhetsrådets medlemmar till mötet, som hålls i FN-byggnaden på Manhattan. 

– Det som var intressant var inte vad som sades på det öppna mötet, utan på lunchen efteråt, som amerikanarna bjöd på, fortsätter Annika Söder, som säger ”amerikanarna”, inte ”amerikanerna”.

Under måltiden står det klart för Annika Söder att det finns ett embryo till dialog där alla med särskilda intressen i Nordkoreafrågan deltar – Kina, Japan, Sydkorea, USA, i viss mån även Ryssland. Det är ingen härdsmälta, här finns något som går att bygga på.

Vi sa att det verkar som om amerikanerna menar allvar, och vi har inget intresse av en upptrappning

Efter mötet går Söder och en kollega från FN-representationen direkt till Nordkoreas delegation. Nordkoreanernas kontor i FN-skrapan i New York ligger diskret till, har en oansenlig dörr och toaletten i korridoren.

– Vi berättade om mötet och försökte uppmana dem att inte utveckla kärnvapnen, och de delade vår bedömning att det var ett allvarligt läge. Vi sa att det verkar som om amerikanerna menar allvar, och vi har inget intresse av en upptrappning, säger Annika Söder.

Vid samma tid under våren 2017 kontaktas Margot Wallström av den socialdemokratiska riksdagsledamoten Kent Härstedt. Han har kontakter med Nordkorea sedan många år, och har rest dit regelbundet sedan 1996. När den dåvarande statsministern Göran Persson besöker Nordkorea år 2001 sköter Kent Härstedt förberedelserna.  

Nu tycker Kent Härstedt att det är dags för Sverige att kliva in i Nordkoreafrågan på allvar, och under ett möte i utrikesministerns rum på UD mellan Wallström, Söder och Härstedt diskuteras möjligheterna: om vi inte nu, i det här allt farligare läget, använder oss av de upparbetade kanaler vi redan har, menar han, när ska vi då göra det?

Kent Härstedt utses till regeringens särskilda sändebud med uppdrag att underlätta samtalen med Nordkorea och bygga förtroende.

Riksdagsledamoten Kent Härstedt har varit regeringens sändebud sedan förra sommaren. Här är han i Pyongyang i juni 2017.
Riksdagsledamoten Kent Härstedt har varit regeringens sändebud sedan förra sommaren. Här är han i Pyongyang i juni 2017. Foto: Privat

Utåt sett ligger Sveriges fokus emellertid helt på de konsulära frågorna, de som ryms inom ramen för skyddsmaktsuppdraget. Konkret handlar det om att försöka få loss medborgare för USA och Kanada som sitter fängslade i Nordkorea.

Men under ytan ökar nu kontakterna betydligt, inte bara med Nordkorea och USA, utan även med andra länder. Arbetet är komplicerat: det gäller inte minst att förklara den internationella politikens dynamik för nordkoreanerna, vad USA menar med olika uttalanden och visa på möjliga vägar framåt. Om inte att vara medlare, så förmedlare: att underlätta samtal, försöka skapa förutsättningar för förhandlingar.

– Det kan handla om att föra mer komplexa resonemang, och om att försöka se saker ur andras synvinkel. När Nordkorea ser kärnvapnen som en väg till ökad trygghet, kan vi förklara hur det i stället kan få konsekvenser som faktiskt placerar dem i en mycket sämre situation. Ska man göra mer sammansatta analyser måste man ha kontakter på flera platser. Eftersom nordkoreanerna är så slutna och har en begränsad diplomatisk kår är de försvagade i den delen, säger Kent Härstedt.

Nordkorea och Volvobilarna

Sveriges neutralitet under kalla kriget gör att Nordkorea hade större förtroende för Sverige än för många andra länder.

I samband med att Sverige, som första västland, erkänner Nordkorea 1973 ser flera företag möjligheter till investeringar, och 1974 säljs bland annat 1 000 stycken Volvo 144 till Nordkorea. Totalt uppgick de svenska företagens affärer till 600 miljoner kronor. Pengarna betalas aldrig ut.

Något paradoxalt leder den havererade affären till att länderna får tätare relationer, eftersom också den svenska regeringen agerar för att få Nordkorea att betala.

När de svenska företagen så småningom vänder sig till Exportkreditnämnden, och får betalt av skattemedel, blir fordran Sveriges. Den har i dag växt till över 2,7 miljarder kronor, och är större än till något annat land. För Nordkorea är den dock inte unik: landet brukar inte betala sina skulder.

Somliga Volvobilar används fortfarande, och kan ses på turistbroschyrer till hotell i Pyongyang.

 

Han fortsätter:

– Vi gör det här för att vi åtnjuter stort förtroende på flera håll. Under en period förra året var kontakterna mellan Nordkorea och Sydkorea och USA i princip obefintliga, det fanns stora risker för missförstånd.

Den största faran för krig anses ligga just i ett simpelt missförstånd.

Ett mål med kontakterna är att få Nordkorea att öppna sig för direkta samtal med USA. Ett annat är att lotsa dem mot förtroendeskapande åtgärder – i praktiken kommer det att handla främst om de Olympiska spelen, som ska gå av stapeln i Pyeongchang, Sydkorea, i februari 2018. Borde inte nordkoreanerna vara med där? 

Det är en fråga Kent Härstedt argumenterar för många gånger under sommaren och hösten 2017.

Men vi går tillbaka lite i tiden.

Precis innan Härstedt gör sin första resa till Pyongyang i juni släpps Otto Warmbier. Den amerikanske studenten har varit fången i Nordkorea i nästan ett och ett halvt år. Han greps på flygplatsen i Pyongyang på väg hem från en gruppresa, anklagad för att ha stulit en propagandaaffisch på ett hotell. 22-åringen från Ohio dömdes i mars 2016 till femton års straffarbete. Svenska diplomater, som hanterar ärendet Warmbier i Nordkorea för USA:s räkning, har nekats att träffa fången, men fått veta att han mår bra.

Det gör han inte.

Otto Warmbier ligger i koma när han släpps den 12 juni, och han avlider sex dagar senare. Från svenskt håll uppfattar man det som att nordkoreanerna tycker att de visar generös välvilja, men amerikanerna är rasande. Frågan om Otto Warmbier är fortfarande extremt känslig, för både Nordkorea och USA. 

Den amerikanske studenten Otto Warmbier eskorteras ut från sin rättegång i Nordkorea.
Den amerikanske studenten Otto Warmbier eskorteras ut från sin rättegång i Nordkorea. Foto: Jon Chol Jin/AP

I Pyongyang bor Kent Härstedt i ett gästhus: fint, men avskuret. Som alla utländska besökare i Nordkorea övervakas han noga. Han träffar högt uppsatta personer, bland dem Nordkoreas regeringschef Kim Yong-Nam och utrikesminister Ri Yong-Ho. När han bjuder in den senare till Sveriges ambassad tackar han ja på stående fot och kommer på middag kvällen därpå, tillsammans med tre medarbetare. Det är ovanligt, ofta är det mycket svårt att alls få träffa nyckelpersoner, och det är första gången någonsin en nordkoreansk minister kommer på besök på Sveriges beskickning – där bara två diplomater arbetar. De är åtta runt bordet och äter svensk husmanskost.

I början av augusti, bara några veckor efter Härstedts besök, släpper Nordkorea en ny fånge. Det tolkas av UD som en direkt gest mot Sverige. Denna gång är det dock inte en amerikan, utan den kanadensiska pastorn Hyeon Soo Lim. Kanadas premiärminister Justin Trudeau tackar Sverige i ett tal, och pastorns familj framhåller särskilt Sveriges dåvarande ambassadör i Nordkorea, Torkel Stiernlöf.

Kvar i fångenskap är tre amerikaner: affärsmannen Kim Dong-Chul, som i april 2016 dömts till tio års straffarbete bland annat för spioneri; Tony Kim, som gripits i april 2017 efter att ha undervisat på ett kristet universitet; Kim Hak-Song, som gripits en månad senare, och som varit volontär på samma skolas forskningsjordbruk.

Det är dem som de svenska ansträngningarna nu riktar in sig på.

Kent Härstedt träffar högt uppsatta personer i Nordkorea.
Kent Härstedt träffar högt uppsatta personer i Nordkorea. Foto: Beatrice Lundborg

Nyckelpersoner i Stockholm inkluderar i första hand utrikesministern, kabinettsekreteraren, chefen för UD:s Asienenhet Cecilia Ruthström-Ruin, departementsråd Carl Mörner och sändebudet Härstedt, som reser i skytteltrafik mellan huvudstäderna: Pyongyang, Washington, Seoul, Tokyo och Moskva. Det inkluderar också den svenska FN-delegationen i New York, där Sveriges FN-ambassadör Olof Skoog leder Sveriges arbete i säkerhetsrådet.

För Sveriges representanter är målen hela tiden desamma med alla kontakter: visa vägar, skapa förtroende, allt med sikte på förhandlingar, på avspänning. Margot Wallström betonar att de har varit måna om att involvera alla och vara öppna med vad de gör, ”så att ingen ska tro att vi håller på med något hemligt.” Gentemot Nordkorea hamras två saker in: att OS i Seoul kan bli en isbrytare. Att frige de tre amerikanerna.

– Vi hade förstått hur otroligt viktiga de var för USA och vi förklarade för Nordkorea hur betydelsefullt det skulle vara om de släpptes, säger Annika Söder.

I slutet av november, ett par månader efter Donald Trumps konfrontativa tal i generalförsamlingen, upphör plötsligt kärnvapentesterna. I december blir nordkoreanernas besked till UD i Stockholm märkbart vagare. Något är i görningen. Kent Härstedt planerar sin andra resa till Pyongyang i december, åter med möten på mycket hög nivå – utrikesminister Ri Yong-Ho och Han Song-Ryol, med titeln vice utrikesminister, samt det nordkoreanska arbetarpartiets utrikespolitiskt ansvarige. 

Få medier uppmärksammar hans besök, men sydkoreansk tv rapporterar.

Härstedt uppfattar dock att hans besök inne i Nordkorea inte passerar obemärkt förbi. Allt detta är känsligt, betonar han, eftersom samtal fortfarande pågår. Man måste vara försiktig.

I samband med decemberresan börjar svenskarna få signaler om att Kim Jong-Uns nyårstal kommer att innehålla nyheter.

Talet blir en vändpunkt. Kim Yong-Un talar om OS som en fantastisk möjlighet, han talar om avspänning på den koreanska halvön och även om han skryter om sin kärnvapenarsenal gör han klart att den är defensiv: ”dessa vapen kommer bara att användas om vår säkerhet är hotad.”

Vad som får Nordkorea att byta linje är inte helt klart, men de flesta bedömare, också de politiker, diplomater och experter som DN talar med, tror på en kombination av faktorer: sanktionerna slår hårt mot landet. Nordkorea har visat upp en trovärdig kärnvapenkapacitet och vill bli behandlad som en kärnvapennation. På marginalen, tror Kent Härstedt, spelar möjligen de svenska kontakterna och öppningsförsöken in.

Kabinettsekreterare Annika Söder tillsammans med utrikesminister Margot Wallström.
Kabinettsekreterare Annika Söder tillsammans med utrikesminister Margot Wallström. Foto: Marcus Ericsson/TT

Genom Härstedts kontakter får Stockholm i januari besök av vice utrikesminister. Han Song-Ryol, som tas emot av Annika Söder. Mötet får relativt liten medial uppmärksamhet. Kent Härstedt informerar flera ambassadörer om mötet, också från Ryssland och Kina. 

I ärenden som detta - som involverar både stormakter och kärnvapen - finns flera skäl till att så mycket som möjligt verka under radarn, det gäller inte minst risken för spioneri. All kommunikation sker på säkert sätt. Mobiltelefoner placeras utanför de rum där känsliga saker diskuteras. Under flera intervjuer inför det här reportaget läggs mobilerna åt sidan.

I januari 2018 reser Annika Söder till en konferens i Vancouver, där ämnet är säkerheten på den koreanska halvön. Värdar är USA:s Rex Tillerson och Kanadas utrikesminister Chrystia Freeland, inbjudna är länder som stått på den amerikanska sidan i Koreakriget. Det gör mötet kontroversiellt och Ryssland, Kina och Nordkorea är negativt inställda. Sverige beslutar sig ändå för att delta, men inte på ministernivå, och Kent Härstedt får ägna dagarna runt mötet åt att förklara det för skeptikerna. 

Olympiska spelen invigs i Pyeongchang den 9 februari i år. Under öppningsceremonin går de syd- och nordkoreanska lagen in under gemensam flagg för det enade Korea: det är en sensation.

I damishockey tävlar Korea med ett gemensamt lag; i övrigt medverkar tio nordkoreanska atleter i OS.

Kung Carl Gustaf följer de svenska idrottarna på plats i över en vecka. Den svenska regeringen skickar två delegationer. I den ena, som koncentrerar sig på det mer sportsliga, reser idrottsminister Annika Strandhäll. Den andra leds av Margot Wallström. Hon tillbringar tre intensiva dagar i Sydkorea med en delegation av några diplomater, sändebudet Kent Härstedt och utrikesministerns pressekreterare Pezhman Fivrin. Utöver tävlingar avverkar Margot Wallström ett möte med sin sydkoreanska kollega och ett besök hos de svenska gränsövervakarna i den demilitariserade zonen vid gränsen.

Idrottare från Syd- och Nordkorea under OS 2018.
Idrottare från Syd- och Nordkorea under OS 2018. Foto: Charlie Riedel/AP

USA:s vice president Mike Pence gör sin närvaro till en kraftfull markering mot Nordkorea. Han upprepar Trumps linje om att sätta maximal press och träffar nordkoreanska dissidenter. Nordkoreanerna provoceras dock särskilt av en annan sak: Mike Pence har tagit med sig den avlidne Otto Warmbiers far till Seoul.

– Det här gör dem otroligt upprörda. Även små, små symboliska handlingar blir viktiga, därför att man inte har så mycket annat att bygga på. Allting tolkas. Det som hände med Otto Warmbier har stått i vägen för mycket efteråt, säger Margot Wallström.

Frihetsberövade i Nordkorea är alltjämt tre amerikaner.

När statsminister Stefan Löfven besöker Vita huset i början av mars är Sveriges skyddsmaktsuppdrag för USA ett av de ämnen som avhandlas när han träffar Donald Trump på tu man hand. 

Två dagar senare, den 8 mars, sker något överraskande i Washington: Sydkoreas säkerhetsrådgivare Chung Eui-Yong bjuder in Trump till ett möte med Nordkoreas ledare Kim Jong-Un, ett möte som den amerikanske presidenten omedelbart tackar ja till.

Med ens förändras spelplanen igen.

För svensk del handlar det i närtid dock om ett annat besök: utrikesminister Ri Yong-Ho är på väg till Stockholm. Mötet äger rum i mitten av mars, har förberetts under en tid och förankrats av Kent Härstedt. När det väl sker får det internationell uppmärksamhet: tv-bolag från både Japan och USA huttrar i timmar utanför UD. Inga journalister känner dock igen Annika Söder, när hon sent på kvällen obemärkt går ut genom dörren. Diskussionerna under tredagarsmötet beskrivs som öppna och rakt på sak. De tre amerikanerna tas upp som ett mantra, men man talar också om kärnvapen, och om sätt att bygga förtroende gentemot både Sydkorea och USA. Om UD står värd för en middag, så står nordkoreanerna värd för nästa kvälls nöje, i Nordkoreas ambassad på Lidingö. Där serveras vällagad koreansk mat, barnen till ambassadpersonalen sjunger sånger för gästerna.

Den nordkoreanske utrikesministern Ri Yong-Ho (längst till vänster) och hans delegation under överläggningarna på UD i mars 2018.
Den nordkoreanske utrikesministern Ri Yong-Ho (längst till vänster) och hans delegation under överläggningarna på UD i mars 2018. Foto: Per Karlsson/UD

Kabinettsekreterare Annika Söder, som ledde samtalen, säger att det också var trevligt:

– De är väldigt olika oss men de har humor, man kan skratta med dem. Jag fick till exempel en fin, broderad tavla av en blomma i present. De förklarade att blomman i Nordkoreas växtrike anses ha till uppgift att skydda jorden, och de sa ”it is a protecting flower for a protecting power” – en skyddsblomma för en skyddsmakt. Det var ganska otroligt.

Det spekuleras nu parallellt om Sverige som en tänkbar plats för ett toppmöte.

Jag säger det inte för att skryta, men jag tror att vi åtnjuter stor respekt

Innan några detaljer för ett sådant är klara står Sverige värd för ett annat högnivåmöte: FN:s säkerhetsråd förlägger sitt årliga arbetsmöte utanför skyskraporna på Manhattan till Österlen. Det blåser men solen gassar när FN-ambassadörerna anländer i svarta bilar på gården till Dag Hammarskjölds Backåkra, en liten Skånelänga på vidderna inte långt från havet. Två vita tält är uppställda för journalisterna, diplomaterna skyndar in i huset, poliserna är överallt. I skyn hovrar helikoptrar.

Att säkerhetsrådet kom är ett tydligt kvitto på att Sverige uppskattas, menar Margot Wallström:

– Jag säger det inte för att skryta, men jag tror att vi åtnjuter stor respekt. Vi har visat det på sättet vi jobbar på: vi pratar med länder, och inte bara om länder, vi är konsekventa med att vara den som kontaktar och förankrar och försöker få de medlemsländer som är valda att göra mer tillsammans. I tider när det talas mycket om militarisering – tänk om det i själva verket är diplomatiska kontakter och fredstrevare som behövs.

Säkerhetsrådets arbetsmöte på Dag Hammarskjölds Backåkra är det första rådet genomför utanför Manhattan, Nordkorea diskuteras i marginalen
Säkerhetsrådets arbetsmöte på Dag Hammarskjölds Backåkra är det första rådet genomför utanför Manhattan, Nordkorea diskuteras i marginalen Foto: Beatrice Lundborg

Margot Wallström har fått kritik för hur UD skötte Sveriges kampanj för platsen i säkerhetsrådet – vad den kostade, bristen på transparens till exempel i fråga om hur enskilda länder övertalades att rösta på Sverige. När hon i april svarade på frågor i Konstitutionsutskottet, en utfrågning som kom till efter DN:s granskning av säkerhetsrådskampanjen, medgav hon att det sedan länge finns stora brister i hur dokument diarieförs och lämnas ut på UD. Samtidigt framhöll utrikesministern att det inte finns några oegentligheter kopplade till kampanjen.

Kampanjen är inte det enda tillfälle när Margot Wallström har varit kontroversiell. Bara några veckor efter det att hon tillträtt 2014 meddelade hon att Sverige erkände Palestina, ett beslut som orsakade kraftiga reaktioner.

Arbetet i säkerhetsrådet är fristående skyddsmaktsuppdraget, men Sverige har använt sin tillfälliga plattform i FN även i fråga om Nordkorea. 

– Vi har haft regelbundna diskussioner om Nordkorea i rådet, och det ska i dag mycket till för att man ska rösta emot sanktioner. Samtidigt har nyanserna blivit fler: vi har hela tiden krävt att det ska finnas en diplomatisk öppning. Sedan Sverige kom med har det funnits en sådan passus i varje sanktionsbeslut, säger FN-ambassadör Olof Skoog.

De tre amerikanerna släpps den 9 maj. För de initierade har tecknen funnits där en tid: fångarna har flyttats till ett hotell, till exempel, och behandlas väl.

När Kim Dong-Chul, Tony Kim och Kim Hak-Song mitt i natten landar på Joint Base Andrews utanför Washington DC möts de av president Donald Trump, hans hustru Melania, Mike Pence med fru och utrikesminister Mike Pompeo. Det är ett filmiskt ögonblick, de frisläppta gör V-tecknet när de kliver ut ur planet i strålkastarnas sken.

USA:s president Donal Trump och Melana Trump välkomnar de tre amerikaner som släpps av Nordkorea: Tony Kim, Kim Hak-Song och Kim Dong-Chul.
USA:s president Donal Trump och Melana Trump välkomnar de tre amerikaner som släpps av Nordkorea: Tony Kim, Kim Hak-Song och Kim Dong-Chul. Foto: Susan Walsh/AP

Några dagar senare tackar amerikanska UD Sverige för hjälpen i ett officiellt uttalande.

Så är Sveriges roll överspelad nu?

I och med frigivningen av de tre amerikanerna har det formella skälet för Sverige att agera försvunnit – skyddsmaktsuppdraget för USA gäller konsulära ärenden, inte annan storpolitik.

Sveriges roll hade ändå minskat på sistone, påpekar Annika Söder, eftersom USA och Nordkorea vid det här laget har börjat tala direkt med varandra. Under senvåren 2018 har Rex Tillersons efterträdare som utrikesminister Mike Pompeo på kort tid besökt Kim Yong-Un två gånger.

Kent Härstedt tycker att det förtroendeskapande arbetet har varit minst lika viktigt som det konsulära. Han tror inte heller att Sveriges roll är överspelad, tvärtom: de riktigt svåra förhandlingarna kommer efter ett eventuellt toppmöte, och då är sannolikheten stor att Sverige har en plats.

Alla hyllar emellertid inte Sverige. Sangsoo Lee, expert på Koreafrågor vid tankesmedjan Institute for Security and Development Policy i Stockholm, är lättad över att Sydkorea på sistone tycks ha tagit över rollen som överbryggande kontakt.

– Jämfört med Sverige gör Sydkorea det här så mycket bättre: de kan situationen bättre, de vet mer om Nordkorea och de kan mer om USA:s kärnvapen. Sydkoreas president Moon Jae-In slåss för sin politiska överlevnad och är mån om att det här ska lyckas. Mitt intryck är att den svenska diplomatin ofta är alltför försiktig, för långsam och för byråkratisk, säger han, men tillägger att Sverige trots allt är nummer två – misslyckas Sydkorea, går bollen tillbaka till Sverige.

Sverige har, enligt UD, konsekvent under alla år också lyft frågorna om demokrati och mänskliga rättigheter i samtalen med nordkoreanerna.

Utrikesminister Margot Wallström på Dag Hammarskjölds Backåkra.
Utrikesminister Margot Wallström på Dag Hammarskjölds Backåkra. Foto: Beatrice Lundborg

Vad det senaste årets ansträngningar betyder för Sveriges del, för den svenska regeringen eller för Margot Wallström är allt för tidigt att säga: det beror på om det som sker nu till slut rinner ut i sanden eller blir startpunkten för en avgörande förändring.

Inför det kommande riksdagsvalet är det osannolikt att Nordkorea spelar minsta roll:

utrikespolitik är sällan avgörande för svenska väljare. Utrikesministern - som inte vill kommentera de opinionsundersökningar som antyder att Socialdemokraterna kan gå mot ett katastrofval – säger:

– Jag tror varken att man vinner eller förlorar val på utrikespolitiken, men jag tror att dess roll har blivit större, och jag tror aldrig att utrikespolitiken har varit så viktig i människors vardag. De ser att en orolig värld gör att också Sverige blir oroligt. Men kan vi arbeta konstruktivt med utrikespolitiken känner de sig tryggare – också med det vi vill göra inrikespolitiskt.

Vi kan berätta vad vi vet, vad vi hör, vad vi gör. Det är vår roll

"Jag vill tacka för frisläppandet av gisslan, som nu är hemma med sina familjer. Det var en vacker gest som uppskattades mycket", skriver Donald Trump till Kim Jong-Un den 24 maj, i det brev han också lägger ut på Twitter.

Det är tydligt att de amerikaner som Sverige har förhandlat för att få fria, har haft stor betydelse för USA.

Mycket tyder också på att Sveriges bidrag är fortsatt efterfrågat.

Den 31 maj var Annika Söder i Washington för att träffa John Bolton, Trumps säkerhetsrådgivare och en av administrationens tyngsta hökar.

Utrikesminister Margot Wallström betonar dock att Sverige inte på något sätt styr händelseutvecklingen:

– Jag tror inte att någon annan av de inblandade är sådana som låter sig undervisas. Vi kan berätta vad vi vet, vad vi hör, vad vi gör. Det är vår roll.

Detta har hänt

2017

Januari 

Donald Trump svär presidenteden.

Sverige tar plats i FN:s säkerhetsråd.

 

April

Kabinettsekreterare Annika Söder ersätter Margot Wallström på ministermöte.

 

Maj

Presidentval i Sydkorea, Moon Jae-In väljs.

 

Juni

Otto Warmbier släpps och dör.

Kent Härstedt reser till Nordkorea.

 

Augusti

Pastor Hyeon Soo Lim friges.

 

September 

Donald Trump håller tal i FN:s generalförsamling.

Margot Wallström möter Nordkoreas utrikesminister i New York.

 

November

Nordkorea gör sitt senaste kärnvapenprov

 

December 

Kent Härstedt reser till Nordkorea.

Kim Yong-Un håller nyårstal.

 

2018

Januari

Internationell konferens om Nordkorea i Vancouver.

Nordkoreas vice utrikesminister kommer till Stockholm.

 

Februari

Olympiska spelen i Seoul.

 

Mars

Stefan Löfven besöker Vita huset.

Donald Trump tackar ja till inbjudan av Kim Yong-Un.

Nordkoreas utrikesminister besöker Stockholm.

 

April

Kim Jong-Un besöker Peking.

Syd- och Nordkorea möts i den demilitariserade zonen.

USA:s utrikesminister Mike Pompeo besöker Kim Jong-Un.

 

Maj

Kim Jong-Un besöker Peking en andra gång.

Mike Pompeo besöker Nordkorea en andra gång.

Margot Wallström talar i telefon med Mike Pompeo.

Toppmötet blåses av, och förs upp på dagordningen igen.

De koreanska ledarna Kim Yong-un och Moon Jae-Un möts igen.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.