Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Sveriges relation med Kina står vid ett vägskäl

I regeringens utrikesdeklaration 2017 avhandlades Kina med endast 18 ord. När det på onsdagen är dags för årets upplaga har ett ordkrig startat mellan Kina och Sverige som rör den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai. Sveriges relation med Kina står vid ett vägskäl

Följetongen runt den 53-årige svenske medborgaren reser en rad frågor om den kinesiska rättssäkerheten.

Kidnappad i Thailand hösten 2015, förd över gränsen till Kina utan ett spår, uppvisad i kinesiska tv-nyheter med bekännelser som tydligt såg framtvingade ut, i höstas frisläppt, men inte fri. Den 20 januari på snabbtåget på väg till Peking bortförd av ett tiotal civilklädda personer inför ögonen på två svenska diplomater.

Det är en häpnadsväckande kedja av märkvärdiga och skrämmande händelser.

Senast dök Gui Minhai upp på en presskonferens arrangerad i häktet i den kinesiska  stad där han hålls – återigen med uttalanden som verkade formulerade för att ge kinesiska myndigheter andrum.

Inför kinesiska medier sa Gui att han används som en schackpjäs av den svenska regeringen för att skapa problem för Kinas ledning.

Tidigare har en av Guis fyra förlagskolleger, Lam Wing-kee, som greps ungefär samtidigt med honom 2015 och senare släpptes, berättat hur det gick till när han tvingades läsa från ett färdigskrivet manus som spelades in på video tills kinesiska myndigheter var nöjda med hans bekännelse.

Häromveckan skärpte till slut utrikesminister Margot Wallström tonen mot Kina. Sverige inser kanske att den tysta diplomatin inte har fungerat, den gör sällan det mot det styrande kommunistpartiet i Peking.

Kina är stort, växande, mäktigt och helt ointresserat av att ge vika för att ett litet land i norra Europa som snällt ber om det.

”Ett litet land i norra Europa”, det var just så en statskontrollerad kinesisk tidning i veckan formulerade sig för att förringa Sverige.

Tidigare har det varit känt att kinesiska myndigheter kommit åt kinesiska medborgare som kritiserat systemet överallt innanför landets gränser. Då har den kinesiska ledningen sagt att det inte är något som omvärlden har rätt att lägga sig i eftersom det gäller Kinas inre angelägenheter.

Men i fallet med Gui Minhai handlar det om något helt annat: en svensk medborgare, som första gången fördes bort från en plats utanför Kina.

Sedan Margot Wallströms uttalande har Kina trappat upp angreppen mot Sverige. Det är inte utan risk att utmana Kina. Det fick Norge erfara sedan Nobelpriskommittén utsett den kinesiska regimkritikern och författaren Liu Xiaobo till fredspristagare 2010. Han släpptes ur fängelset först i somras när det stod klart att han led av obotlig cancer, kort innan han dog.

Kina mobbade Norge på alla tänkbara sätt efter Liu Xiaobos Nobelpris. Norska Statoil som fram till dess hade haft en framgångsrik verksamhet i Kina blev totalt utfruset. Den norska laxexporten drabbades. Norge vågade inte byta ut sin ambassadör av rädsla för att en ny ambassadör inte skulle få ackreditering.

Förhållandet mellan länderna normaliserades först 2016. Dagen då det skedde kröp Norge till korset och sa sig vara ”fullständigt medvetet om Kinas hållning och oro” över Nobelpriset.

Den kinesiske utrikesministern Wang Yi förklarade belåtet att Norge djupt hade funderat över anledningen till varför de bilaterala förbindelserna hade skadats.

Det är inte osannolikt att Kina kan komma att försöka använda samma typ av maktspråk om Sverige inte rättar in sig i ledet.

Vilken väg Sverige väljer, flathet eller skärpa, kan komma att skymta i årets upplaga av regeringens utrikesdeklaration. Den bör oavsett val innehålla fler än 18 ord om den växande stormakten Kina.

Om Sverige väljer en hård linje behövs stöd från EU. Tyskland har öppet bistått, men det är inte alls säkert att ett land som till exempel Grekland som tagit emot stora investeringar vill eller vågar utmana Kina – som satt i system att belöna foglighet och straffa utmaning.   

Fakta.Gui Minhai

Gui Minhai drev ihop med fyra andra ett förlag i Hongkong som hade specialiserat sig på kritiska böcker om den kinesiska ledningen. Han kom till Sverige på 80-talet och blev svensk medborgare. 

I oktober 2015, när han uppges ha varit på väg att publicera en bok om Kinas president Xi Jinpings privatliv, fördes han bort från sin semesterbostad i Thailand. 

Efter att ha varit försvunnen i tre månader dök han upp i kinesiska kvällsnyheter, där han erkände ett över tio år gammalt trafikbrott. Han visades upp i tv ytterligare en gång. Hans dotter Angela Gui kämpade för att få honom frigiven. 

Sedan han släpptes i höstas levde han ändå under övervakning i staden Ningbo. 

Den 20 januari greps han på tåget till Peking inför ögonen på svenska diplomater.

 

Fakta.De 18 orden om Kina i utrikesdeklarationen 2017

Relationen med Kina utvecklas men de regionala säkerhetspolitiska spänningarna och situationen vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter oroar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.