Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 04:51

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/tre-saker-du-behover-veta-om-hostbudgeten/

Politik

Tre saker du behöver veta om höstbudgeten

Foto: Claudio Bresciani/TT

Under onsdagen presenterade regeringen sin budget för 2020. Budgeten innehåller bland annat ett slopande av värnskatten och ytterligare fem miljarder till kommunerna och landstingen. Här är tre saker du behöver veta om budgeten.

Slopandet av värnskatten enskilt största reformen

Den förhöjda statliga inkomstskatten för personer med en inkomst på över 703.000 kronor, om man räknar med grundavdraget, i vardagligt tal kallat värnskatten, avskaffas i samband med regeringens budget. Värnskatten infördes i sin nuvarande form 1995, och Liberalerna har länge drivit frågan om att avskaffa den. Värnskatten innebär en tilläggsskatt på fem procentenheter.
Regeringen beräknar att avskaffandet av värnskatten innebär minskade intäkter för staten med 6,12 miljarder årligen, vilket också innebär att reformen är den största i budgeten sett till kostnaden. Totalt uppgår kostnaderna för regeringens reformer till 30 miljarder kronor 2020.

Den största intäktsökningen 2020 kommer från införandet av en skatt på 3 kronor för plastbärkassar. Införandet av skatten väntas innebära intäkter på 2 miljarder 2020. 

Några av de andra skattepolitiska reformerna är en skattesänkning för de pensionärer som har en pension på över 17.000 i månaden och som alltså inte tillhör den gruppen pensionärer som regeringen redan sänkt skatten för samt en skattereduktion för invånare i glesbygdskommuner som i sin helhet ingår i stödområde A och B, det vill säga nästan hela Norrland samt Dalarna och delar av Värmland och Dalsland.

Rika män de stora vinnarna

Regeringen bedömer att de reformer som finns i budgeten som direkt påverkar svenskarnas disponibla inkomst är avskaffandet av värnskatten, höjningen av uppskovstaket vid försäljning av bostad, det förstärkta grundskyddet för äldre och sänkt inkomstskatt i vissa glest befolkade områden. Regeringen medger själv i budgeten att förändringarna totalt sett ökar klyftorna mellan rika och fattiga i Sverige, men även klyftorna mellan män och kvinnor.

Två tredjedelar av de medel som satsas på de fem reformerna går till män. En tredjedel går till de allra rikaste männen. Bland de medel som går till de fattigaste grupperna är det framför allt kvinnor som gynnas, framför allt för att det finns fler äldre kvinnor än män som får ta del av det ökade grundskyddet för pensionärer.

– Hade vi socialdemokrater inte accepterat den tror jag att jag fortfarande hade suttit i förhandling och Sverige hade inte haft en regering. Men det är klart att fördelningsprofilen inte ser ut som den hade gjort om vi socialdemokrater hade haft egen majoritet, sa finansminister Magdalena Andersson (S) under pressträffen i samband med att regeringen presenterade budgeten.

Fem miljarder extra till kommunerna och landstingen

Regeringens budget innebär generella tillskotten på fem miljarder till kommuner och landsting, som fördelas på samtliga kommuner och landsting efter befolkning. 3,5 miljarder går till kommunerna och 1,5 miljarder till landstingen. Ytterligare 410 miljoner avsätts år 2020 för att minska och motverka segregation på lokal och regional nivå. Och 80 miljoner går till kommuner som de senaste åren tagit emot ett stort antal nyanlända i förhållande till sin befolkning. Man avsätter även ytterligare 85 miljoner kronor 2020 för att minska och motverka segregation på lokal och regional nivå, medel som kommer fördelas efter ansökan.

Frågan om kommunernas ekonomi har varit en stor diskussion under sommaren och hösten. DN har tidigare kunnat rapportera om att 110 av Sveriges kommuner väntas gå med förlust under 2019.