Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

UD försökte ändra i utvärdering om FN-kampanjen

Ambassadör Anders Lidén till vänster, till höger första sidan på Lidéns utvärdering av FN-kampanjen. De många handskrivna anteckningarna är UD:s kritik av rapporten.
Ambassadör Anders Lidén till vänster, till höger första sidan på Lidéns utvärdering av FN-kampanjen. De många handskrivna anteckningarna är UD:s kritik av rapporten. Foto: Petteri Paalasmaa

Utrikesdepartementet försökte aktivt påverka en utvärdering av kampanjen för en plats i FN:s säkerhetsråd. När utredaren vägrade att ändra i texten så gömdes utredningen undan. Särskilt kontroversiellt är hur biståndspengar använts för att värva röster. UD gör nu gällande att utvärderingen är full av fel – vilket tillbakavisas av utredaren, ambassadör Anders Lidén.

DN kan i dag avslöja innehållet i den hittills hemliga utvärderingen av Sveriges kampanj för en plats i FN:s säkerhetsråd 2017–18.

Rapporten, som skrevs av den pensionerade ambassadören Anders Lidén, blev klar i februari 2017. Han arbetade på UD:s uppdrag och skulle enligt direktiv ”utföra arbetet på självständigt vis”. Men utvärderingen blev så kontroversiell att den har gömts undan i 15 månader. Endast de avslutande slutsatserna redovisades öppet.

– UD ville ha en propagandaskrift, inte en oberoende utredning, säger utredaren Anders Lidén.

När DN i februari i år avslöjade att utredningen existerade sade UD först att det inte fanns något skriftligt material. Nästa besked var att det fanns ett ”arbetsmaterial” som inte kunde lämnas ut. Därefter har dokumentet nu ”påträffats hos utrikes­departementet”. UD sekretessprövade utvärderingen den 16 maj 2018 och har till DN lämnat ut en version där vissa partier är hemliga.

Men utvärderingen är inte i originalskick. I stället är det en version där marginalerna är fulltecknade med kritiska synpunkter, sida upp och sida ner.

Tjänsteanteckningarna har av allt att döma gjorts av departementsrådet Efraim Gomez, chef för UD:s FN-enhet, vars förnamn står i ena hörnet. Men kritiken är inte personlig utan bygger på synpunkter från en rad olika enheter i UD och från FN-representationen i New York.

Gomez inleder sitt antecknande på utvärderingens omslag med orden ”Flera rena felaktigheter trots påpekanden”. Dessa påstådda fel­aktigheter är uppenbarligen grund för att själva utvärderingen inte diarefördes av UD.

Det som departementsrådet Gomez anser vara allra sämst är avsnittet om hur bistånds­medel användes för att främja kampanjen: ”Mest brister det i resonemangen – spekulationer – om bistånd.”

I ambassadör Lidéns utvärdering står: ”Under den svenska kampanjen finns exempel på mind­re biståndsinsatser, som sannolikt gjorts för att fylla en bilateral relation med innehåll och därmed främja kandidaturen.” 

UD har genom Gomez i marginalen antecknat: ”Tendentiöst. Saknas belägg. Inga exempel.” Men det stämmer knappast, två sidor längre fram i utvärderingen framgår att det gäller fattiga länder som Palau, Marshallöarna, Maldiverna, Bangladesh och Tadzjikistan.

Rapporten konstaterar visserligen att biståndspengar inte använts i någon ”nämnvärd utsträckning” för att enbart främja FN-kandidaturen. Men också att ”det finns enstaka diskutabla fall där så ändå har skett”. 

Detta avfärdas av UD i marginalen: ”Spekulativt Mycket allvarligt”. Enligt Efraim Gomez har Anders Lidén ”inte trots upprepade påpekanden kunnat exemplifiera”. 

Men när DN visar UD:s invändningar för ambassadör Lidén så tillbakavisar denne att han spekulerat. Han säger att utvärderingens biståndsavsnitt bygger på samtal i Stockholm och dokument som finns inom UD.

– Självklart har jag diskuterat vilka fall det rör sig om. Jag ville inte sätta ut dem i utredningen för att skydda UD. Det stämmer inte att de inte har exemplifierats – UD vet precis vad jag skriver om. Jag står för allt jag skrivit, säger Lidén.

Trots att öppenhet var ett ledord för FN-kampanjen vill UD ta bort två stycken i utvärderingen. De behandlar hur Sverige bjöd hit andra länders FN-ambassadörer för biståndspengar, vilket DN avslöjade. Orsaken är att resorna granskades av riksdagens konstitutionsutskott (KU). ”KU, pågående, måste strykas”, skriver UD.

Lidéns rapport omfattar också konkurrenterna Italiens och Nederländernas kampanjer för säkerhetsrådsplatsen. De sidorna berömmer UD däremot som utvärderingens ”mest förtjänstfulla delar”.

Men när det gäller Sveriges kampanj framför UD däremot mängder med invändningar. Handskrivna invändningar som Brist, Tveksamt, Ofullständigt, Missvisande, Inkomplett, Övertolkning och Spekulativt återkommer ofta på sidorna. 

Trots att Anders Lidén skriver att kampanjen under alliansregeringen präglades av ”tvehågsen­het” vill UD få in mer kritik mot den förra regeringen. De borgerligas röstbyten med andra länder var ”av lägre kvalitet”. Om dåvarande kabinettssekreteraren Frank Belfrage åstadkom något är ”tveksamt”, anser UD.

Lidéns utredning prisar däremot i klara ordalag S-MP-regeringens kampanj. Men UD anser att skildringen av hur den nya regeringen stramat upp arbetet inte är fyllig nog: ”Ofullständigt: Saknas en mening”, inleds en av noteringarna. 

En annan passus som UD däremot vill stryka helt och hållet är ett resonemang om att S-MP-regeringens fokus på FN krävt stora resurser vilket kan ha gått ut över andra frågor.

”Det kan naturligtvis diskuteras om vad som eventuellt kan stå tillbaka eller nedprioriteras”, står det i utvärderingen. Detta tillbakavisas bryskt i marginalen av UD: ”Övertolkning, grov sådan. Vet AL (Anders Lidén) inget om.” 

UD har också svårt att acceptera andra länders förklaringar till varför Sverige lyckades i kampanjen. En delegat framför både kritik och beröm: ”Sverige fann en balans mellan männi­skorättsaktivism och realpolitik.” UD är helt oförstående till att någon kan säga så: ”Märkligt val av citat. Förstår inte.”

När DN visar UD:s kritiska synpunkter för Anders Lidén uppger han att de framfördes redan under utvärderingen:

– Det stora flertalet av synpunkterna ville de ha in i texten. De åsikterna brydde jag mig inte om eftersom jag skulle göra en oberoende utvärdering baserad på fakta. Men de ville ha en propagandaskrift, förstod jag så småningom, säger Anders Lidén som förklarar:

– Uppdraget handlade ju inte om vad UD tyckte, utan om hur kampanjen uppfattades av de länder som vi tävlade med och som röstade. Det var aldrig tal om att utvärderingen skulle godkännas av Efraim Gomez på UD, säger Anders Lidén.

DN har sökt departementsrådet Efraim Gomez. Han hänvisar dock till UD:s presschef Pat­ric Nilsson. Denne förnekar inte att UD försökt ändra i utvärderingen. Men Nilsson understryker att Anders Lidén var anställd av departementet för att göra utvärderingen och att Efraim Gomez var uppdragsgivare. 

– Att man har korrigeringar i ett arbetsmaterial inom departementet är inte så konstigt. Man granskar och godkänner materialet, säger Patric Nilsson. 

UD:s allvarligaste kritik mot Lidén går ut på att han inte preciserat vilka länder som fått biståndspengar, medan Lidén säger att han redovisat detta.

Ord står alltså mot ord?

– Ja, det gör ju det. Det finns ju sakenheter som är ansvariga för frågan, och då är det de som riktat kritik mot utkastet.

Men intrycket blir att utvärderingen är full med fel, vilket Lidén förnekar?

– Ja, ord står mot ord. Från departementets sida fanns felaktigheter som man påpekar.

Bakgrund.

Riksdagens konstitutionsutskott, KU, kritiserade våren 2017 UD för att inte ha diariefört handlingar under FN-kampanjen.

DN avslöjade i december 2017 att 900 sidor om kampanjen hade gömts undan. Den 19 april hördes utrikesminister Margot Wallström (S) av KU.

Den 16 februari 2018 avslöjade DN att Anders Lidéns utredning av Sveriges FN-kampanj saknades inom utrikesdepartementet. Senare sade UD att rapporten var arbetsmaterial som inte lämnas ut.

Riksdagens utrikesutskott har sedan mars 2017 tre gånger begärt att få hela utvärderingen.

Utredaren Anders Lidén är en av Sveriges mest erfarna diplomater. Han tjänstgjorde vid FN-delegationen i New York förra gången Sverige satt i säkerhetsrådet 1997–98, har varit ambassadör i Israel, utrikesråd på UD 2002, FN-ambassadör 2004–2010, samt därefter ambassadör i Helsingfors.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.