Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-01-21 06:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/unga-vantar-i-manader-pa-beslut-om-uppehallstillstand/

Politik

Unga väntar i månader på beslut om uppehållstillstånd

Bild 1 av 2
Foto: Tomislav Stjepic
Migrationsverket i Solna, arkivbild.
Bild 2 av 2 Migrationsverket i Solna, arkivbild.
Foto: Marcus Ericsson/TT

Många av de unga som har ansökt om tillfälligt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen kommer att få vänta flera månader till på besked.

Kommunernas syn på de tillståndssökande skiljer sig åt, och för många unga är situationen svår.

Sanna Torén Björling
Rätta artikel

Den nya gymnasielagen tillkom för att ge en möjlighet att stanna i Sverige för de minderåriga som kom till Sverige före den 24 november 2015, men som hann fylla 18 innan deras asylärende avgjordes. Enligt den nya lagen kan den som uppfyller kraven få ett tillfälligt uppehållstillstånd för att studera på gymnasiet.

11.708 ungdomar lämnade in en ansökan till Migrationsverket.

Före årsskiftet räknar myndigheten med att ha fattat beslut i samtliga ansökningar. Av de som hade fått besked den 14 december hade 4.497 fått bifall, och 2.511 avslag på sin ansökan. Ett fåtal ärenden släpar efter, exempelvis på grund av en brottmålsdom som har betydelse för fallet.

Men Migrationsverket handlägger bara ungefär hälften av de ansökningar som kom in. Resten avgörs i domstol, eftersom ansökningarna gäller personer vars asylärenden fortfarande är öppna. För den enskilde är det mer fördelaktigt att beviljas asyl, och först när ett avslag på en asylansökan har vunnit laga kraft, prövas möjligheten till tillfälligt uppehållstillstånd enligt gymnasielagen. Det görs då också av domstolen.

Just nu väntar flera tusen ärenden på att avgöras i de fyra migrationsdomstolarna, och det dröjer flera månader innan alla har fått besked.

Under väntetiden har situationen för de tillståndssökande skiftat stort mellan kommunerna. Någon skyldighet att erbjuda skola till den som inte redan går på gymnasiet, och som har ett lagakraftvunnet asylavslag, finns inte. Enligt lagstiftningen är den som har ansökt om eller beviljats uppehållstillstånd enligt den nya gymnasielagen att betrakta som vuxen, med eget ansvar för uppehälle och försörjning.

Kommunernas hantering av de tillståndssökande varierar kraftigt.

Mot bakgrund av det skilda läget för de utsatta grupperna har Socialstyrelsen undersökt kommunernas beredskap. Enligt en helt ny rapport låter 74 procent av tillfrågade kommuner de unga som har ansökt eller beviljats uppehållstillstånd enligt gymnasielagen gå i skola. Drygt hälften av kommunerna har beviljat dem ekonomiskt bistånd. Samtidigt uppger sex av tio kommuner att de saknar riktlinjer för den grupp som omfattas av den nya gymnasielagen. En del kommuner säger själva att de saknar full koll på hur många ur gruppen som vistas i kommunen.

Socialstyrelsen skriver i sin rapport att kommunerna visserligen inte har formellt ansvar för gruppen i fråga, men att en stabil social situation kan vara livsavgörande för många.

– Många kom till Sverige som ensamma barn, och fick hjälp med bland annat boende. Nu har de inte längre rätt till samma stöd. Många har traumatiska upplevelser bakom sig och har levt länge i ovisshet. Det ökar risken för psykisk ohälsa och sociala problem, säger Petra Rinman, enhetschef för Socialstyrelsens Kunskapscentrum för ensamkommande barn.

Suicidtalen för gruppen är nio gånger högre än för en jämförelsegrupp av svenska barn.

Socialstyrelsen fäster regeringens uppmärksamhet på glappet mellan vad kommunerna är skyldiga att göra för de unga – nästan ingenting – och vad de får göra, i första hand med stöd av socialtjänstlagen – ganska mycket.

Sara Edvardson Ehrnborg, talesperson för rörelsen ”Vi står inte ut”, och som har kontakt med asyl- och tillståndssökande i hela landet, bekräftar att bilden skiftar stort.

– På en del håll ordnar kommuner med stödboenden, eller samarbetar med civilsamhället, men på andra ställen finns ingen sådan dialog och civilsamhället har trätt in helt och hållet. Också kostnaden läggs då helt på frivilliga, säger hon. 

Många av de unga bor hos vänner, bekanta och i ideella boenden, men det finns också unga som sover på olika platser varje natt, eller på bussen. 

– Enligt de internationella konventioner som Sverige har skrivit på, hör ett tryggt boende, mat och skola till de mänskliga rättigheterna – för alla. De rättigheterna tycks helt nollade för den här gruppen, säger Sara Edvardson Ehnborg.

Migrationsverket har under de senaste två åren fördelat 185 miljoner kronor till kommuner runt om i landet i stöd för boende och skola för de berörda ungdomarna, varav de allra flesta har kommit ensamma till Sverige.

På grund av den utdragna regeringsbildningen råder osäkerhet om hur Migrationsverkets resurser fördelas under kommande år, vilket kan orsaka problem för kommunerna.

Läs mer: Amria Majidi fick inte gå i gymnasiet: ”Jag kände inget hopp”