Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 07:18

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/utrikesministern-maste-finnas-konsperspektiv-i-fredsavtalen/

Politik

Utrikesministern: ”Måste finnas könsperspektiv i fredsavtalen”

Linde ska hålla tal inför FN:s säkerhetsråd på tisdagen. Foto: ERIK ABEL / TT

Utrikesminister Ann Linde (S) anser att kvinnoperspektivet måste tas i beaktning när fredsavtal skrivs. 

Det kommer hon att ta upp i sitt tal till FN:s säkerhetsråd på tisdagen. 

– Om kvinnorna inte är med blir fredsavtalen mindre hållbara, säger Linde. 

I dagarna är utrikesministern i New York för att delta i en FN-debatt om kvinnor, fred och säkerhet.

– Det finns redan en enighet om att kvinnor ska delta när det skrivs fredsavtal. Men det finns en oerhörd brist på genomförande. Man har inget könsperspektiv i fredsavtalen. Vi har ju otaliga exempel på när man använt sexuellt våld mot kvinnor i konflikter. När man sen skriver fredsavtalen måste man ta upp det som har hänt och se till att det blir ett ansvarsutkrävande. 

Varför är det viktigt att specificera att fredsavtalen också gäller kvinnor. Räcker det inte med att skriva att det gäller alla människor som råkat illa ut? 

– Om man ska få ett fredsavtal att bli hållbart så gäller det till exempel att få den unga generationen att inte hata motståndarna. Och då är ofta kvinnorna helt avgörande i hur de uppfostrar barnen och så vidare. Kvinnorna är ju halva befolkningen. Om inte deras aspekt är med, blir avtalet mindre hållbart, säger Ann Linde. 

Utrikesministern kommer att ta upp frågan i sitt tal till FN under tisdagen samt under sitt möte med generalsekreteraren António Guterres. 

– Då kommer jag också att ta upp situationen i norra Syrien, det som har hänt det senaste och Turkiets attack. Jag kommer att ta upp frågan om hur kurdiska kvinnor deltagit i arbetet att bekämpa IS. Jag hoppas att man kanske kan ha en internationell närvaro i områdena. 

Har regeringen lagt några extra resurser på att få hem de svenska barnen vars föräldrar har IS-kopplingar och som sitter fast i de drabbade områdena som du nämner? 

– Vi jobbar väldigt mycket med att få hem barnen från de lägren som finns. Man måste följa nationella lagar, man kan inte bara ta barn från deras mammor. Samtidig stödjer många mammor fortfarande IS och flera kan själva ha begått brott. Vi jobbar varje dag med både kurdiska myndigheter och andra länder om detta.