Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-26 08:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/valjare-till-hoger-vill-ha-lagre-bensinpris/

Politik

Väljare till höger vill ha lägre bensinpris

Två av tre tycker att bensinpriset är för hög. Foto: Lasse Swärd

Två av tre svarar att bensinpriset är för högt i en undersökning från DN/Ipsos. Mätningen visar också att priset på drivmedel inte bara är en ekonomisk utan också en ideologisk fråga. Skillnaden är större mellan människor med olika politiska hemvist än mellan storstad och landsbygd.

Bensinpriset ligger för närvarande på en historiskt hög nivå, omkring 17 kronor per liter 95-oktanigt när DN/Ipsos undersökning genomfördes. Som en reaktion har ”Bensinupproret 2.0” startats i syfte att få politikerna att agera så att kostnaderna minskar för bilisterna. Rörelsens Facebookgrupp har drygt 660.000 medlemmar men uppslutningen till de offentliga evenemangen har varit mer blygsamma. 

För att pejla hur opinionen i stort ser ut i denna fråga har DN/Ipsos ställt frågor om hur svenska väljare ser på prisnivån. Svaren visar att det finns ett stort stöd för Bensinupprorets ståndpunkt. Ungefär två tredjedelar anser att priset i dag är för högt medan färre än var tionde tycker att det är för lågt.  

De svarande har också fått möjlighet att ange vilket pris de anser är rimligt. Medelvärdet bland dem som vill ha ett lägre pris är knappt 12 kronor per liter 95-oktanig bensin. De som förespråkar en höjning vill i snitt ha en prislapp på cirka 21 kronor.

Frågorna har ställts utan hänvisning till att förbränningen av fossila bränslen påverkar klimatet negativt. Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, påpekar dock att undersökningen gjordes under en period när klimatfrågan debatterades livligt, inte minst på grund av EU-valet.

– Undersökningens resultat illustrerar svårigheten i klimatomställningen. Även om många erkänner problemet är det tveksamt om det finns beredskap för de förändringar som behöver göras. De flesta behöver nog se alternativ som de kan leva med för att ställa om, säger Nicklas Källebring.

Det framhålls ofta i debatten om klimatet och bilismen att förutsättningarna är helt olika i storstäder och på landsbygden. Beroendet av bilen är större i mer glest befolkade landsändar där kollektivtrafiken inte är ett fungerande alternativ. En ökande politisk polarisering mellan stad och land är också en långsiktig trend både i Sverige och internationellt.

Läs mer: Fakta i frågan reder ut vad som egentligen är sant om bensinpriset 

DN/Ipsos visar också i viss mån på sådana åsiktsskillnaderna. Bland storstadsbor anser drygt 6 av 10 att drivmedel är för dyrt, mot drygt 7 av 10 på mindre orter och landsbygd. Var tionde i storstäderna villa ha ett högre pris, jämfört med några enstaka procent på landet.

Men det är när man tittar på politiska sympatier hos de svarande som de allra tydligaste motsättningarna framträder. 

■ Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas väljare dominerar bland dem som vill ha ett lägre bensinpris (för M och KD runt 8 av 10 och SD 9 av 10). 

■ Bland Centerns, Liberalernas och Socialdemokraternas sympatisörer tycker drygt hälften att priset är för högt.

■ Endast 3 av 10 har samma åsikt bland dem som röstar på Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

– Det här visar att det finns en politisk dynamik i frågan, en ideologisk dimension som är väldigt tydlig, säger Nicklas Källebring på Ipsos.

Det ska dock tilläggas att det inte finns en majoritet för en prishöjning bland sympatisörerna till något parti, inte ens MP där det väger jämnt. 

Hur mycket bensin och diesel kostar vid pumpen påverkas av en rad faktorer som priset på råolja, valutakurser och skatter. Skatterna står i dag för 60 procent av priset (koldioxidskatt, energiskatt och moms).

Som DN:s serie Fakta i frågan har visat är priset för närvarande på en historiskt hög nivå, men flera länder i Europa ligger ännu högre när det gäller bensin. Justerat för inflation, reallönernas utveckling och att bilarna blivit mer bränslesnåla använder svenskarna dock en mindre del av hushållskassan till bensin i dag jämfört med år 2000. För diesel är det mer eller mindre oförändrat.