Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-23 13:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/nyheter/politik/vallokalsundersokningen-sa-palitlig-ar-den/

Politik

Vallokalsundersökningen – så pålitlig är den

Vem blir årets vinnare – och förlorare – i EU-valet? Foto: Johan Nilsson/TT

Klockan 21 på söndagen presenteras en prognos från valdagens stora vallokalsundersökning, Valu. ”Vi brukar ha en felvisning per parti på under en procentenhet”, säger statsvetarprofessorn Sören Holmberg. Valun ger också mängder av information om varför folk valt som de gjort.

EU-valet 2019

SVT:s vallokalsundersökning, Valu, har genomförts sedan 1991. På söndagskvällen kommer de som följer valvakan att än en gång få en valprognos som bygger på intervjuer med väljare som just röstat.

– Valun hör till de största undersökningarna i Sverige. Vi har över 10.000 svarande, säger professor Sören Holmberg, nestorn bland valforskarna vid Göteborgs universitet.

Vid riksdagsvalen brukar även TV4 göra en vallokalsundersökning men inte vid EU-valen.

Vallokalsundersökningar har fördelar som inte vanliga opinionsmätningar har. För de senare måste undersökningsföretagen göra ett relevant urval av troliga väljare i befolkningen, hantera osäkra väljare och hoppas att de som svarar inte ändrar sig innan de kommer till valurnan.

Flera sådana osäkerheter slipper man med en vallokalsundersökning, som görs med personer som just kommit ut från vallokalen och alltså bevisligen har röstat.

Man måste ändå göra ett representativt urval av vallokaler, och man måste utgå från att de som svarar är ärliga och att de som inte vill svara inte avviker på ett systematiskt sätt (vilket skulle ge en skevhet i resultatet).

Vallokalsundersökningar ska inte blandas ihop med opinionsmätningar på själva valdagen, som görs på samma sätt som vilken förhandsmätning som helst, även om risken för att missa sena svängningar i opinionen blir mindre.

Sådana valdagsundersökningar är billigare och snabbare än vallokalsundersökningar och har historiskt varit lika träffsäkra när det gäller själva resultatet (utom de senaste gångerna).

Men det finns en stor fördel med stora intervjuundersökningar som Valun:

– Det ställs många fler frågor, vi ställer ett 50-tal, så man kan göra en djupare analys. De är kostsammare men ger ett rikare material, förklarar Sören Holmberg.

– Förr kunde det dröja ett år innan man fick fram hur män, kvinnor och andra grupper röstat. Nu är det svårare att bortförklara ett resultat.

De intervjuade får anonymt besvara en enkät med frågor om bland annat vilket parti man röstat på, om man bytt parti sedan förra gången, vilka sakfrågor som är viktigast för en, var man placerar sig på höger-vänsterskalan och vilken partiledare man föredrar.

Valun är ett samarbete mellan SVT, statistikavdelningen vid Kungliga tekniska högskolan KTH och valforskarna vid Göteborgs universitet.

– Det har gett en stadga och en värdefull koppling till forskningen.

Är det någon skillnad mellan riksdagsval och EU-val när det gäller vallokalsundersökningars pålitlighet?

– För oss har det inte varit det. Vi har varit ungefär lika pricksäkra i båda typerna av val, en felvisning per parti på under en procentenhet, säger Holmberg.

Däremot har undersökningsföretagen, eller opinionsinstituten som de också kallas, tidigare haft sämre prognoser i EU-val än i riksdagsval.

– Fast i förra riksdagsvalet hade de en felvisning som var lika stor som i senaste EU-valet, 1,27 procentenheter.

Skälen till att opinionsinstitutens historiskt haft lite mer fel i EU-valen än i riksdagsvalen är dels att valdeltagandet är sämre, dels att väljarna inte är ”lika spårbundna”, enligt Holmberg.

Vallokalsundersökningar genomförs även i andra länder. På engelska kallas de exit polls.

En brittisk genomgång som tidningen Financial Times gjort visar ett ganska gott facit. De senaste 25 åren har ingen brittisk vallokalsundersökning haft fel på det största partiet med mer än 15 av underhusets 650 mandat. 

Det stora kruxet för såväl Valun som de svenska opinionsinstituten är Sverigedemokraterna. Deras väljare är nämligen inte lika svarsvilliga som andra partiers väljare.

Tidigare spekulerades det över en ”skamfaktor” som gjorde att SD-väljare var mer osynliga.

– Men vi har inte funnit någon skamfaktor, säger Sören Holmberg.

– Vår tolkning är att man inte ställer upp i undersökningar eftersom man inte litar på samhället, på myndigheter och institutioner, inklusive mätningar.

Sören Holmberg tror att man i årets Valu kommer att få en viss underskattning av SD i rådatan. I det förra EU-valet var underskattningen 2,7 procentenheter. Valun sade 7,0 procent för SD, och det blev 9,7.

En viktig poäng med SVT:s valllokalsundersökning är att ingen prognos publiceras innan vallokalerna stängs, framhåller Sören Holmberg. Det betyder att söndagens prognos är att vänta klockan 21.

Först klockan 23 kommer de första riktiga resultaten att redovisas. Det beror på att en del andra länder stänger sina lokaler senare än Sverige.

På onsdag, den 29 maj, presenterar Sören Holmberg och KTH:s Per Näsman de första slutsatserna av Valuns samlade material vid en presskonferens.