Vänsterpartiets EU-parlamentariker Mikael Gustafsson petas ner från första platsen på kandidatlistan i EU-valet. Toppnamn blir istället Malin Björk som i dag jobbar som partiets tjänsteman i Bryssel.
Partikongressens beslut på söndagmorgonen innebär en rejäl omskakning av EU-listan. Malin Björk avancerar från plats nio till den första. Malin Björk är EU-tjänsteman och arbetar för vänstergruppen GUE/NGL, där Vänsterpartiet ingår, i EU-parlamentet.
Den nerpetade Mikael Gustafsson, 47, har suttit i EU-parlamentet sedan 2011. Som ende svensk har han varit ordförande i ett av parlamentets utskott, det som ansvarar för jämställdhetsfrågor.
Vänsterpartiet har för närvarande bara ett mandat i EU-parlamentet. Skulle det stå sig efter valet till parlamentet den 25 maj kommer alltså ett nytt namn ta Vänsterpartiets plats i Bryssel och Strasbourg.
Malin Björk är inte förvånad över att hon lyftes upp på listan även om hon inte hade räknat med förstaplatsen. Under debatten pläderade också många talare för att Vänsterpartiet i feminismens namn borde ha en kvinna i topp.
– Jag visste att jag skulle åka uppåt på listan, det kände jag på mig, säger Malin Björk.
Trots att partiets nuvarande EU-parlamentariker petas ner får V ett toppnamn med lång erfarenhet av EU-politik. När hon 2009 började jobba i EU-parlamentet hade hon bakom sig flera års arbete i organisationen Internationella kvinnolobbyn i Bryssel och drev där frågor rörande kvinnors ekonomiska och sociala rättigheter, bland annat abortfrågan.
– Jag vill driva de feministiska frågorna men jag vill också jobba med den ekonomiska politiken, med antirasism och hbt-frågor. Vi ska försvara den gemensamma välfärden och säga nej till privatiseringar, på EU-nivå precis som här hemma, säger Malin Björk.
Hon ser också en uppgift för Vänsterpartiet i kampen mot den ekonomiska krisen som plågar Europa.
– Fortsätter EU att driva en ekonomisk politik med åtstramningar som raserar välfärden i många länder så är det något vi ska kämpa emot. Jag tror att röstresultaten i EU-valet i många länder kommer att visa att det här inte är en acceptabel väg att gå.
Även på områden där EU inte lagstiftar ser Malin Björk EU-parlamentet som en mycket viktig opinionsbildande faktor.
– Jag tror att det kommer in ännu starkare krafter på den extrema högerkanten efter valet och de utmanar vår syn på jämställdhet. Det blir viktigt att göra ställningstaganden mot dem. Vi ser redan hur aborträttigheterna ifrågasätts.
Den nuvarande EU-parlamentarikern Mikael Gustafsson hamnade nu på andra plats. Han hoppas att ett förbättrat valresultat ändå ska ge honom möjlighet att fortsätta och har också ett recept för det.
–Vi ska tydliggöra hur eurokrisen resulterar i fattigdom och social misär. Vi ska peka på det vi sade redan från början: att euron låser fast länder i en ekonomisk politik som de inte kan ta sig ur. Vi ska förklara att vi vill ha ett annat slags Europa, säger Mikael Gustafsson.
Att få väljarna intresserade av EU-valet, där deltagandet är jämförelsevis lågt, handlar enligt Gustafsson om att visa på hur mycket EU faktiskt påverkar vår vardag.
– 60 procent av en kommuns beslut är direkt eller indirekt beroende av EU. Går du till en lekplats med dina barn är det EU-direktiv som styr hur det ser ut där. Bussen du kliver på är kopplad till lagen om upphandling.