Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Varför kan ­Finland göra att de ­svagare eleverna lyckas i skolan?

Mona Enlund är kemilärare på den svenskspråkiga skolan i finländska Petalax. ”Vi lärare ska inte vara en i gänget. Låt läraren vara lärare”, säger hon.
Mona Enlund är kemilärare på den svenskspråkiga skolan i finländska Petalax. ”Vi lärare ska inte vara en i gänget. Låt läraren vara lärare”, säger hon. Other: Magnus Hallgren

Finland satsar mindre resurser på grundskolan än Sverige och har färre undervisningstimmar. Ändå presterar de finländska skolorna bättre än de svenska. DN har åkt till Österbotten. Frågeställningen: Varför lyckas grannlandet så mycket bättre än vi?

Klockan är nio. Det är dags för storsamling i idrottssalen på högstadieskolan i finländska Petalax.

Det är en märkbart lugn stämning i rummet med tanke på att över 200 tonåringar sitter på golvet. Längst med ribbstolarna står ett 30-tal lärare som väntar på att få börja dagens undervisning.

– Låt oss sjunga ”We are the world”. Den handlar om att respektera varandra, säger en person från lokalsamhället som har kommit till skolan för att prata om rasism.

Såväl elever som lärare är överens om att morgonsamlingen bidrar till en större gemenskap och ett lugnare klimat. Respekten för varandra och i synnerhet för skolpersonalen är tydlig.

– Man lyder lärarna om de säger till. Något annat vore otänkbart, säger 15-åriga eleven Miia Seppi.

Kanske är det just lärarnas ställning som är den största skillnaden mellan Finland och Sverige. När DN besöker olika klassrum är det tydligt att lärarna har hög status och möts av stor respekt.

– När läraren kommer in i klassrummet är vi fortfarande lärare. Vi har inte blivit handledare. Vi har auktoritet. Vi har inte förlorat i status på samma sätt som lärarna i Sverige, säger kemiläraren Mona Enlund som även undervisar på ortens gymnasieskola.

Finland tappade något i den senaste Pisaundersökningen, men är trots det fortfarande en toppnation – en av de bästa i världen. Långt bättre än Sverige.

Skolan i Petalax är svenskspråkig. Det innebär att de flesta här, både elever och lärare, dagligen följer svenska medier. Mona Enlund känner till vår skoldebatt och har reflekterat över skillnaderna.

– Vi lärare ska inte vara en i gänget. Låt läraren vara lärare. I Finland har vi högre lön än lärarna i Sverige. Det bidrar till högre status. Lönen ska dra yrket – om man vill ha goda lärare, säger Mona Enlund.

Lärarna på högstadieskolan i Petalax tjänar mellan 2.888 och 4.192 euro i månaden, alltså motsvarande mel­lan 25.900 och 37.600 svenska kronor. I storstadsskolor är lönerna högre.

Att läraren inte ska vara ”en i gänget” är en gemensam uppfattning hos stora delar av den finländs­ka lärar­kåren. Forskare pekar också ut detta som en av de tydligaste skillnaderna mellan Finland och de övriga nor­- diska länderna. Finländs­ka lärare skapar och håller en distans till sina elever och deras föräldrar, vilket i sin tur leder till en högre lärar­auktoritet. Lärare i Finland betonar också arbetsdisciplin mer än sina nordiska kolleger och eleverna är mer benägna att göra det som läraren säger åt dem att göra.

Den finländska skoldebatten är på flera sätt annorlunda än den svenska.

Finland har haft samma betygssystem under många decennier, till skillnad från Sverige som på 20 år har haft tre olika system. I Sverige går vi mot ökad statlig styrning och mer tillsyn från Skolinspektionen. I Finland finns det inte ens någon skolinspektion.

– Jag har aldrig under min lärarkarriär varit med om att någon har kommit in i klassrummet och inspekterat, säger Mona Enlund.

Många finländska debattörer hävdar att en situation där statliga tillsynsmän inspekterar skolan skulle leda till minskad lärarstatus och auktoritet.

Många lärare i Sverige avråder sina vänner att bli lärare, bland annat på grund av den låga statusen. Skulle du rekommendera unga människor i Finland att bli lärare?

– Ja, min dotter ska bli lärare. Om jag som lärare hamnar i en situation där jag tycker att mitt yrke är så lite värt att jag avråder andra från att bli det… Vilken känsla har jag då när jag går in och undervisar? Och vad åstadkommer jag? Nog måste man känna sig lite betydelsefull, säger Mona Enlund.

Det finns många skillnader mellan skolan i Finland och i Sverige, men också flera likheter.

I båda länderna är huvudmanna­skapet kommunalt och det finns friskolor. I Helsingfors är andelen fristående skolor nästan lika stor som i Stockholm. När Finland införde sin friskolereform valde politikerna där­emot att förbjuda vinstuttag.

– Det gör ont att höra diskussionen att man kan göra vinst på barn som ska ta hand om en i framtiden. Det hör ju inte hemma i skolan, säger Jan Jansson, rektor på hög­stadieskolan i Petalax.

Finland har kopierat en stor del av Sveriges utbildningsreformer. De har dock genomfört sina förändringar med cirka tio års eftersläpning och har därmed kunnat undvika många svenska misstag.

– Jämlikhetsfrågan är oerhört viktig i Finland. Det ska inte spela någon roll vilken skola en elev går i, säger Jan Jansson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.