Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Politik

Det viktiga vägvalet – som redan är gjort

Det är valår! Och inte vilket valår som helst. Valet 2018 kommer att vara det viktigaste valet på mycket, mycket länge. I alla fall enligt finansminister Magdalena Andersson, som lät meddela ovanstående strax efter nyårshelgen. Vi står inför ett vägval för Sverige.

VAL 2018

Det är möjligt att finansministern har rätt – att valet är viktigare för Sverige än de tidigare valen. Men det är i så fall inte första gången.

Faktum är att Sverige har haft betydligt fler avgörande ödesval än vanliga, tråkiga val. I alla fall om man får tro politikerna.

Undertecknad är förvisso född så sent som 1986, men kan åtminstone för egen del inte minnas något riksdagsval som inte har beskrivits som ett extra avgörande vägval för Sverige.

Retoriken åsido – hur ser då detta avgörande vägval ut? Låt oss titta på valets tre ledande aktörer; de tre stora partier som alla utmålat varandra som fiender.

Först har vi Socialdemokraterna. De pratar allt vad de förmår om att Sverige behöver hårda tag mot brott, stram invandringspolitik, fler poliser, starkare försvar, ordning och reda, tydligare svenska värderingar och mer pengar till skola och vård.

Mot dem står arvfienden Moderaterna. De är å sin sida mycket tydliga med att Sverige behöver hårda tag mot brottsligheten, stram invandringspolitik, fler poliser, starkare försvar, ordning och reda, mer fokus på svenska värderingar och mer pengar till skola och vård.

Läs mer: Slaget om svenskheten

Sedan finns den tredje faktorn i valet, utmanarpartiet, som vill välta den gamla ordningen över ända. Sverigedemokraterna. De kommer att turnera riket runt och propagera för en stram invandringspolitik, hårda tag mot brottsligheten, fler poliser och… ja, ni förstår.

Det här var lite hårdraget, naturligtvis, och visst finns det skillnader mellan huvudalternativen i valet. På lång sikt, i idén om vad som i grunden utgör ett gott samhälle, är skillnaderna till och med mycket stora.

Under själva valåret 2018 lär vi dock inte se så mycket av det, och det har sina skäl.

Valet 2014 har i efterhand kallats ”Pisa-valet”, efter den stora studie om svenska skolelevers kunskaper som kom i december 2013, och som satte tonen för ett valår där skolans kris var högst i huvudet hos alla.

Valet 2018 fick förmodligen sin motsvarighet i form av Brottsförebyggande rådets så kallade Nationella trygghetsundersökning, NTU, som presenterades den 15 november 2017. 

NTU fick i sig inte lika mycket uppmärksamhet, men den långsiktiga effekten på samhällsdebatten bör inte underskattas. Här kom nu svart på vitt att utsattheten för alla möjliga typer av brott mot person har ökat, och i vissa fall drastiskt.

Argument om att Sverige faktiskt egentligen har blivit tryggare, och att idéer om motsatsen beror på missvisande mediebilder, har blivit väldigt ovanliga efter det. Nyheterna om detonerade handgranater och maffiamord på restauranger har dessvärre fortsatt.

Om den minskade tryggheten är dramatisk nog för att göras till ledande valfråga kan man förstås diskutera, men de stora partierna i Sverige – och deras resursstarka opinionsanalytiker – har uppenbarligen dragit slutsatsen att väljarna ser det så. Och då blir det så.

Vem som sedan gynnas av det är en öppen fråga. Sverigedemokraterna kommer att trycka på att de minsann har pratat om de här problemen längst, Socialdemokraterna på att deras regering är den som de facto gjort något åt det på sistone, och Moderaterna på att de har det mest genomförbara alternativet till den rådande ordningen.

Det ovanligt viktiga vägvalet för Sverige verkar, till stora delar, hur som helst redan vara gjort.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.